Anonym (spara) skrev 2012-09-11 17:49:19 följande:
Det är en prioriteringsfråga. Ni KAN nog också spara 6000 sek/månad men då får ni välja bort något annat.
Ni som har hus och inte lyckas spara några tusenlappar i månaden - vad gör ni när räntan går upp? Vad gör ni om det blir en iskall vinter igen och elpriset går upp?
Nu har vi redan gift oss
utan lån, men däremot tack vare ett arv så vi kunde "låna av oss själva" tills arvet utföll.
Själv skulle jag inte ta ett lån för att gifta mig, men det betyder inte att jag tycker att det är helt vansinnigt att tänka i dom banorna.
Och några 6000:- i månaden kan vi inte spara, det kunde vi inte ens när jag jobbade heltid (jobbar numer halvtid) och trots att maken har ett välbetalt jobb.
Nu har vi avbetalningar på huset i och för sig. Om vi inte hade det så skulle vi kunnat spara mer.
Men vi lägger undan mellan 1500:- och 2500:- i månaden för oväntade utgifter.
Om vi levde snålare än vi gör så kanske vi hade kunnat spara 3000:- i månaden men dom där 6000:- du pratar om finns inte på kartan, och dom fanns inte där för ett par år sedan då vi båda jobbade heltid heller.
Och att försaka alla nöjen eller all "lyx" (såsom något enstaka restaurangbesök eller ute-lunch) känns inte heller bra. Man vill ju faktiskt ha ett liv också, inte
bara spara och gneta och leva på nudlar...
Så att säga att
alla kan göra det är rätt förmätet.
När jag hade som sämst ställt, innan jag träffade maken, så var jag glad om jag hade 500:- kvar efter att räkningarna var betalda och då var den enda lyx jag unnade mig att kanske få lite kött till nudlarna ibland.
Visst, jag skulle inte ens drömma om att ta ett lån när jag var i den situationen heller.
Men jag förstår dom som kanske hellre betalar 1500:- i månaden på ett lån som dom får betala på i många år, när dom inte kan spara några fantasisummor varje månad för att få ihop till sitt drömbröllop inom överskådlig tid.
Sen får väl alla tycka att det är korkat, onödigt eller vad dom nu tycker.
Men om man tycker att det är korkat så gör man det ju inte själv, så enkelt är det väl?
Att någon annan tar lån är ju ändå upp till den personen. Vuxna människor får ta ansvar för sina egna handlingar, oavsett vad andra tycker om det.