Tar ni lån för att gifta er?

Självklart kan man aldrig veta vilka omständigheter som påverkar någons ekonomi. Men jag och sambon är två komunalarbetare, och alltså inte särskillt välbetalda. Lån på lägenhet, lån på bil, båda har studielån och en av oss har precis börjat att arbeta. Dock inga barn men 6mil enkel resa till jobbet för en av oss så lägger mycket pengar på bensin. Ändå sparar vi 10 000kr i månaden till bröllopet. Jag har så svårt att förstå hur man inte kan spara. För det är inte så att vi bara sitter hemma och inte gör något, vi har gymkort båda två, spelar golf, festar en hel del, och är ständigt påväg på olika saker...

Jag förstår inte varför vissa kan spara och andra inte...

Jag tror att alla kan spara NÅGOT, om det så är en tjuga eller flera tusenlappar.

Alla kan inte spara 6000 sek i månaden, det har jag aldrig påstått  - men de allra flesta skulle kunna göra det om de ville! Sen är 6000 SEK ett helt påhittat belopp. Jag skulle gärna titta på någon annans kalkyl. De allra flesta har heltidsjobb, det kan vi inte glömma. Och snittlönen i Sverige ligger betydligt högre än de 10 000 som jag använde i mitt första exempel. 

Sen är ju detta ett forum där man får "tycka" precis som man vill och jag tror att det är syftet också. Annars kan man väl stänga ner 80 % av trådarna här med resonemanget att "alla gör som de själva vill - så enkelt är det". 

Hur vet du det?
Hur vet du att personerna som tar lån för att gifta sig inte har övervägt riskerna noga?
Att anta att de som tar lån inte förstår vad dom ger sig in på är ju att dumförklara dom.

Du har belyst problemet. Och så länge det inte rör dina pengar så kanske det räcker så?  

Poängen var mer att din kalkyl är en fantasikalkyl.
Bland annat bostadspriserna ser inte ut så för många.
Även här där jag bor (liten stad) så kan en genomsnittslägenhet kosta 8-9000:- i månaden.  
Kalkylen för transport är också låg 1000:- för kollektivtrafik, för två personer. 
Det skulle jag klara mig på en månad. Ett månadskort för mig kostar 895:- Maken måste åka bil till jobbet för annars funkar det inte med hans tider. Och där går ca 1500:- i månaden i bara bensin, sen måste bilen servas. Det ska besiktas, nya däck ibland osv.

Man behöver ju mer än mat, man behöver hygienprodukter mm. Och dom kostar också

Telefon och bredband för oss ligger på ca 2500:- i månaden och då ringer vi vädigt lite, men vi får betala mycket för den fasta telefonen som vi måste ha för att kunna ha internet hemma. Och även det abbonemanget kostar mer då vårt område ligger lite avigt till och det inte finns några bra ledningar eller fiber hit.

I ditt första exempel (som jag svarade på) så hade du glömt både kläder, bil och barngrejor.

Och om man (som i ditt andra exempel) har hus, så behöver man spara till oförutsedda händelser för det också. Man kan inte lägga allt på bröllopskontot.

Sen behöver man budgetera för semester. Även om man kanske sparar den där utlandsresan man normalt sett tar tills efter bröllopet så behöver man oftast komma iväg på lite semester. Och att snylta på släktingar funkar ju inte för alla.

Visst får du tycka, jag har inte sagt att du inte får tycka och att du inte får diskutera.
Men att komma med fantasisiffror som inte har någon kontakt med verkligheten hjälper knappast någon.

Verkligheten ser snarare ut mer som så här:
(Familj med 1 barn i dagisåldern men som slutat med blöjor)

Hyra: 8500:-
Telefon/ internet: 1500:- 
El ca 500:- i månaden 
Kollektivtrafik: ca 1000:- per person 
Alternativt ca 3000:- för bil (då är det inkalkylerat kostnad för besiktning, service mm men utslaget månadsvis och då har jag räknat lågt. Man kanske måste ha två bilar till och med...)
Mat för 2 vuxna + 1 barn i dagisåldern ca 5-6000:-
Hygienprodukter ca 1500-2000:- 
Dagisavgift 500-1100:-  Lite beroende på vart man bor och inkomst
Nöjen ca 1000-1500:- 
Kläder ca 1000 -1500:- (oftast prioriteras barnet där så när föräldrarna väl behöver kläder så kan det bli betydligt mer)
Klippning mm 1000 - 1500:- 

Om man då räknar ihop alla dom billigaste alternativen så landar man på 22500:-
Om man räknar dyraste alternativen så blir kostnaden 27100:-

Och då har jag ändå inte fått med alla småutgifter som man kanske inte tänker på och jag har inte räknat med att vissa har kostnader för dubbelt boende då dom måste arbeta på annan ort eller att man kan ha andra utgifter som inte hör till "normen".
Dina siffror är tagna helt ur det blå och det var poängen...
...Att det är en fantasi. Det ser inte ut så för de allra flesta. Om man kan spara 500 - 1000:- i månaden så många glada.

Det betyder däremot inte att jag tycker att man ska ta lån - om man inte har råd att spara mer än den månatliga kostnaden för återbetalningen av lånet.
För om man inte har pengarna att avvara för sparande så har man dom inte för att betala tillbaka ett lån heller.

Väl talat!

Vi har bostadsrätt i stockholm (2:a) och bara den kostar ca 10 000kr i månaden (ej inkluderat driftkostnader). Vi planerar att flytta till hus och kommer då landa på ca 16 000 kr i boendekostnad och då köper vi INTE ett dyrt hus för att vara i stockholm. Så några 10000 kr i huskostnad som Anonym (spara) beskriver i sitt andra exempel är ren fiktion. I alla fall för oss. Det är siffror tagna ur luften som inte har någon som helst verklighetsförakring.  

Som någon har nämt innan så har många studielån. Vi betalar ca 2000 kr (tillsammans) till CSN varje månad. Sen kan jag bara hålla med många ovanstående talare att det finns andra saker som man måste lägga undan pengar till också, inte bara bröllop. Outförsedda utgifter till huset, pensionssparande och kanske ett bosparande eller dylikt till barnen. Många som har småbarn jobbar också deltid (åtminstone den ena i förhållandet) för att undvika långa dagar på dagis för barnen. Har man större barn kostar det också mer, då de ofta har fritidsaktiviteter. 

Att dumförklara alla som lånar pengar samt att hävda att ALLA kan spara 6000 kr i månaden är väldigt förmätet!  

Jag tycker att det blir väldigt tråkigt om den här tråden utvecklas till nån slags smutskastning av folk som inte anser sig ha råd att spara stora summor pengar till ett bröllop.

Jag tycker det är bättre om man håller sig till frågor som: Tar ni lån eller inte, hur gör ni för att undvika att låna, vad finns det för risker med att låna e t c

Jag står för att jag tycker att det är dåraktigt att låna till konsumtion rent generellt, men det gör inte nödvändigtvis de människor som gör det till dårar. Genomtänkta och vuxna människor kan säkert lösa det på ett bra sätt, jag har bara sett lite för många fall av obetänksamhet i min närhet att jag tycker det är på sin plats att understryka baksidan av myntet.

Bra talat 

Återigen, om man inte fick tycka till om saker som egentligen inte man har något med att göra blir detta forumet väldigt tyst.

Antalet personer som hamnar hos kronofogden har tredubblats de senaste 10 åren så det talar lite sitt eget språk. Jag tycker också att det finns exempel i tråden på ganska tveksamma resonemang. Jag menar inte att dumförklara någon men jag tror t ex att man i bröllopsplaneringen inte gärna vill tänka på vad som händer om man senare skiljer sig.

Men det verkar vara en väldigt öm tå det här...