Hur träffades ni?

Power Meet Västerås juli 2009. (för den oinvigde är det Europas största bilträff) Jag har varit på Power Meet sen 1998, det är för mig årets höjdpunkt!!!! Varning, lång historia! 

Tisdag: Jag och två vänner packade in oss o packning, militärtält o allt annat som behövs för att bo på camping i en vecka. Min son var drygt 1 år o älskar bilar så han skulle få vara med det första dygnet. Min dåvarande pojkvän hade precis kommit hem från Peace&Love men betedde sig mäkta märkligt och skulle dessutom bara vara hemma några dar innan han skulle åka vidare till Amsterdam o ville inte med på Power Meet, men hjälpte oss att köra alla grejer till campingen, sen åkte han hem igen.

Väl på campingen reste vi (vännerna o jag) tältet och gick runt o kikade på alla bilar o människor. Efter några timmar kom en skitsur vakt och gapade o skrek om att där fick man minsann inte campa med tält, det var till för husvagnar! Lugnt bad jag om ursäkt, att ingen sagt att vi inte fick stå där, men att vi självklart skulle flytta oss, bara han berättade var vi fick campa. Surt o grinigt fräste han o visade oss till rätt område. Vi bökade in allt i min lilla Volvo (vet ni hur stort ett militärtält är eller???) och hittade en ny plats. Klockan hade hunnit bli nio på kvällen, myggen kom, min son var trött o grinig och vi hade inget tält uppsatt. Jag började lacka ur rejält så jag bad vännerna fixa tältet o allt sånt o sen satte jag sonen i bilen o körde hem honom till min mamma (bor bara 4mil från Västerås). Passade även på att svänga förbi dåvarande pojkvännen och fråga varför han betett sig så lustigt. Han sa att han var trött o allt verkade vara okej igen, så jag åkte tillbaka till Västerås. När jag kom tillbaka till vårt tält var det fullt av folk där, full fest. Stängde av bilen, knäppte en öl och fick hälsa på alla som var där. (Vi var tre från början, nu var det minst 10 pers där). De var från Norge och campade ca 20 m ifrån oss. Jag skakade hand med alla, men sist av alla hälsade jag på HONOM. Han hade varit o hämtat mer öl i deras tält och när han kom var det som att nån lyste på honom. Jag såg honom så klart, fastän det var mörkt. När vi skakade hand gick det ilningar i oss och det sa bara klick. Han hade sällskap hemma i Norge o jag hade ju oxå sällskap. Men just då fick vi båda den där känslan "vi ska dela livet tillsammans".
På natten gick vi alla ner o badade o jag sa då till min kompis att "han innebär trubbel" för jag blev alldeles knäsvag av honom.
Dagarna gick och vi hängde mycket med norrmännen, speciellt med honom. Jag kände mig som en fjortis, smygkikade på honom hela tiden, kollade alltid var han var, blev nästan irriterad på mig själv för jag var ju ändå 27 år! Det gjorde ont i mig när hans tjej ringde och jag gömde för honom att min dåvarande ringde. På natten mellan fredagen o lördagen regnade det så in i h*e, o han sov i framsätet på en bil där rutan inte gick att stänga, så han fick sova i vårt militärtält där det var varmt o torrt. Vi bara låg på min madrass, nära, men inget mer. Men vi visste att det skulle vara vi, som att vi känt varann hela livet. 
Ingenting fysiskt hände den veckan, även om det var nära flera gånger. Ingen av oss är det otrogna typen. På söndagen när det var dax att åka hem var det tungt. Det märkliga är att vi båda i varsin bil med miltal emellan oss lyssnade på samma låt om o om igen (Curly sue med Takida).

Vi messade lite, gick vidare till msn och lite telefonsamtal. Jag gjorde slut med min dåvarande och efter ett tag tog det slut mellan M2B o hans tjej. Vi möttes i en liten håla som ligger mittimellan oss (40 mil emellan oss), spenderade en mysig helg tillsammans, vi sov i bilen, åkte runt o bara var.
Efter det kom han till mig varje helg eftersom jag inte ville ta med sonen 40 mil i bil. Men han åkte fram o tillbaka varje helg, ca 80 mil varje helg. I oktober sa han upp sig från jobbet i Norge, fick jobb här i Sverige o flyttade hem till mig.

Vi valde att säga vårt datum 4 juli 2009 för det var ju natten i tältet då vi visste att vi är menade för varann. På samma plats som vi träffades friade han 8 juli 2011. Nu har vi köpt hus, försöker bli gravida och ska gifta oss antingen 2013 eller 2014 (det beror på hur det går med graviditet). Jag älskar honom så det gör ont och just den här helgen är han i Norge o hälsar på släkt o vänner o jag o grabben är hemma, så nu saknar ja honom så mycket!!!
Ursäkta att det blev ett långt inlägg

Vi mailade till varandra på Spraydate i december 2008, i januari 09 började jag dejta en annan. 
I slutet av oktober 09 så var jag åter ute på spraydate....
å där var han.

vi mailades på spraydate. sen msnade vi.
sen  åkte han till cypern i två veckor för att hälsa på sina föräldrar som är där 3 månader om året. 
men han i ett msnchat tfå mitt mobilnummer så att han kunde "höra av sig om han ville".
Dagen efter kom det först ett mail och sen kom det ett sms.
och ja. vad ska man säga, han säger att det är hans dyraste telefonräking någonsin.....

vi gick på vår första dejt 091112.
Hockey i löfbergs Lila Arena.

Sen träffads vi ungefär varann kväll, å 18 november vill jag nog tro att vi faktiskt var ett par.
Det gick fort och det känns så rätt, då och nu!
i Juni 2010 flyttade vi ihop.
2010-11-12 förlovade vi oss.
2013-08-03- gifter vi oss.

 

Vilka fina berättelser alla har. Vi träffades på internet första gången. Han bodde i Linköping och jag i Norrköping, det är cirka 4 mil emellan. På sidan som vi träffades kunde man se vilka som hade varit inne på ens sida och då gick jag tillbaka in på hans sida. Varför vet jag inte, det är inget jag brukade göra. Tittade i hans galleri och tyckte att han var otroligt snygg men för ung. Han är tre år yngre än mig och alla killar jag tidigare hade varit intresserad av var äldre, helst skulle de vara 5-10 år äldre. Jag slängde iväg ett meddelande till honom (första gången jag gjorde det) och så dröjde det ett tag innan han svarade. Men så gjorde han det och vi mailade under några veckors tid. Sedan bjöd han mig att gå med på en fest, vilket visade sig vara på en gayklubb. Jag höll på att missa hela festen eftersom jag dels var förkyld och dels spall en tallrik varm tomatsås över mig samma dag. Men till Linköping kom jag iväg och då stod han där på perrongen och väntade på mig. Han var så mycket yngre än vad jag tänkte mig men snäll. Och vansinnigt nervös. Så vi åkte bussen hem tills hans kompisar där vi skulle på förfest, tur nog var det bara två personer där. Varav en skulle iväg och jobba på gayklubben. Vi träffades den 28:e mars och detta året var det earth hour den dagen så vi satt i en mörk lägenhet enbart upplyst av stearinljus och umgicks. Sen åkte vi in till Linköping, gick på gayklubben och pratade en massa. En lite rolig sak händer under kvällen, han beställde en drink och tog med den till bordet och sa Sweets for the sweet och tog drinken själv. Något jag än idag påminner honom om. Jag skulle sova hemma hos honom eftersom det inte går några tåg nattetid. Han bodde fortfarande hemma på den tiden och hans föräldrar var hemma så jag kände mig trygg. Vi la oss i samma säng och jag kände mig så otroligt trygg tillsammans med honom. Så mycket sömn blev det inte den natten.

Dagen efter fick jag träffa hans föräldrar, mycket trevliga. Jag åkte tillbaka till Norrköping och vi bestämdes oss för att ses nästa helg. Jag halvdejtade en annan kille men hade redan tidigare börjat lessna på hans eviga velande. Två veckor efter första träffen var det påsk och jag åkte hem till mina föräldrar i Göteborg. Men vi höll kontakten via mail, sms och msn. Och sedan dess är vi ihop. Vi flyttade ihop efter lite drygt ett år tillsammans och förlovade oss efter lite mer än ett år tillsammans. Till sommaren gifter vi oss. För tillfället bor vi på olika orter i veckorna då jag har fått jobb i Enköping. Så trots att han var yngre och att jag inte absolut inte kunde tänka mig en yngre kille så gick jag med på en träff och det har jag aldrig ångrat. Han är mannen i mitt liv.

Jag och min blivande visste egentligen om varandra från början. Vi hade träffats för första gången på barntimmar för 20 år sen. Vi gick i parallell klass ända upp till 9an. Vi pratade inte så jätte mycket ned varandra då. Och vi hade nog inte ens tanken att vi skulle bli ett par efter alla dessa år heller. Det var i början av året som jag började skriva med honom genom Facebook. Tänkte bara kolla vad han gjorde nu för tiden och hur han hade det. Vi började skriva och skrev långt in på kvällarna så att vi glömde bort tiden. Det visade sig att vi inte bodde så långt ifrån varandra. Han frågade om vi inte skulle ta en fika. Jag tackade ja till det. Det dröjde någon dag innan vi till slut träffades. Vi träffades på ett fik i närhetens där jag bodde. Vi satt och pratade i flera timmar. Dom skulle börja stänga så jag frågade om vi inte skulle gå hem till mig och fortsätta med en kopp kaffe hemma hos mig. Och det tyckte han att det var en bra idé. Tiden försvann även här. Allt kändes så rätt och att det kunde bli vi. Det slutade med att jag följde med honom hem. Och sen dess blev jag kvar. Jag och min dotter flyttade in på bara någon vecka. Vi ville inte vara ifrån varandra. Jag sa upp min lägenhet efter bara en månad. 2 månader efter att vi hade träffats och blivit tillsammans så friar han till mig. Jag sa JA :) Tanken var att vi skulle gifta oss sommaren 2013. Men vi fick en överraskning. Ungefär 1 månad efter han hade friat så upptäckte jag att jag var gravid så nu väntar vi vårat första barn som beräknas ska komma i jan. Vi bestämde att skjuta upp bröllopet 1 år till så sommaren 2014 så ska vi gifta oss.

Åh, Marcus Elin, så himla romantiskt. Jag sitter här nära gråt efter att ha läst. Jag är en sucker for romance och din historia träffade rätt i hjärtat. Massa lycka till till er! Och till alla andra så klart

Jag och min blivande träffades romantiskt nog en vårdag på psykiatrin. Jag var psykologpraktikant och han psykolog. Detta är första gång någon av oss har upplevd kärlek vid första blick. Efter vårt möte sprang jag till mina medpraktikanter och berättade att jag träffat världens snyggaste psykolog och att jag inget annat ville än att föda hans barn. Tiden efter gick till fjortisfniss varje gång jag såg honom.

Vi träffades mer och mer och några månader efter vår första riktiga dejt flyttade jag in hos honom. Ett år senare friade han och nu planerar vi bröllop för fullt och är hela psykets sweethearts  

Jag hälsade på en barndomskompis i granstaden, hade åkt till elevhemmet där han bodde och skulle få träffa hans kompisar för första gången. Men alla hade åkt hem för helgen .... utom en. så vi gick till hans rum för att säga hej.
När han öppnade dörren va det som om tiden hade stannat, i dörren stod en lång, mörkblond, jätte sexig kille och jag trodde jag såg ut som en idiot som bara stod och stirrade på honom  det visde sig att vi hade massa saker gemensamt och i helgens slut va vi bästa vänner. TROTS att hans första bild av mig va att jag va en dryg bimbo 

Men nu är vi tillsammans i dryga 4 år och planerar att gifta oss 2015

vi träffades när vi båda började shotokan-karate här vi bor. dock var jag bara 12 och han 21 så det var väl inte kärlek på en gång precis :P men under de följande två åren så utvecklades en vänskap. 

sen skulle vi på träningsläger i ö-vik och där förolyckades min karl genom att vrida sönder korsbanden i knät. vi skulle sen ha farit på middag med gänget och sen till vandrarhemmet. men han gatt ju få fara till sjukan, och jag erbjöd mig att följa. blev en lång väntan, (somnade i väntrummet, en hel dags träning gör en som lite trött :P) men till slut kom han tillbaka och vi for och åt bara jag och han. 

det var väl kanske runt den här tiden vi började bli mer vänner. och vi fick t.o.m eget rum när vi kom tillbaka till vandrarhemmet (för att alla andra platser var tagna:P)

sen gick det en tid. tror det var på gradering i umeå då vi höll hand i bilen dit och hem..

sen någon vecka efter bjöd han på middag hos sig, i sin väldigt tomma lägenhet (han var inte så mycket för möbler haha) och det ena ledde till det andra och vi blev väl som ihop den kvällen, 26 december - 05.  ^^

Satt en kväll och kollade på en dejtingsida på nätet. Hade komtakt med ett par st därifrån men det va ingen jag var sådär jätteintresserad av att träffa. 

Sökte på killar i mitt närområde och fick upp bland annat en träff på en kille som hade en mystisk bild och inte så mycket information om sig själv. Då jag har barn sedan tidigare förhållande så letade jag efter någon som åxå hade barn. Det hade den här killen så jag skrev bara nått kort meddelande till honom. Fick svar nån dag senare och sen pratade vi hela kvällarna på msn om allt mellan himmel och jord.

Efter drygt en månad av msn-kontakt bestämde vi oss för att träffas. Vi började med att åka till ett mysigt ställe och ta en cider/öl, sedan fortsatte vi hem till honom där vi pratade hela natten. kl 8 på morgonen gick jag hem (vi bodde bara ett par minuter från varandra).

Sedan den dagen var det vi. Efter en månad flyttade vi ihop, förlovade oss efter ett år. I mars har vi varit tillsammans i 2 år, och i april kommer vårat första gemensamma barn=)

I sommar gifter vi oss <3 

Vi träffades på universitet. Vi läste olika program men umgicks i samma kretsar. Vet därför inte riktigt när första gången vi träffades var. Vi blev iaf vänner, som blev bästa vänner, som blev tillsammans. Vi var nog sist att inse vad vi kände för varandra, för alla verkade redan veta om det. Det är visst lättare att dölja kärlek för sig själv än för andra.    

Fantastiska historier, så här kommer min, vilken min syrra uttryckt är: en sötsliskig romans!

Jobbar som sjuksköterska på vårdavdelning där vi blandannat får in "lättare trauma" som personer som ramlat/flugit av hästar... rider sedan tidigare galopp och min m2b är jockey, vi träffades genom att han ramlat av en häst och kom in som patient på avd, jag som ansvarig sjuksköterska... Vad ska man säga, kärlek på lasarettet :) 

Vi träffades för 6,5 år sen p åett discotek.