Näbb på 1 år och 3 månader, är det möjligt?

Jag kan bara säga att min 15 månader gamla son INTE hade klarat av att vara ''näbb'' eller sitta i kyrkan under en vigsel. Vi kommer att gifta oss i maj nästa år, så sonen kommer hinna bli 2,5 år och då hoppas vi på att han kan stå ut ett tag..

Nej, så känns det här också, men vad ska vi göra då? :( Ingen kan sitta barnvakt, alla är såklart i kyrkan.. Hur kan jag inte ha tänkt på det här?!

Vår dotter hade nog klarat det vid den åldern, men barn är ju så olika.

Vi hade nog, i er situation, prövat låta den minsta sonen gå hand i hand med sin storebror fram till första bänkraden, där farmor då tar över. Om det sedan skulle bli så att någon måste gå ut med honom, kanske ni har någon vän som kan ta över då? Det är ju synd om den personen missar (förhoppningsvis bara) lite av vigseln, men kanske hellre någon vän än brudgummens mamma?

Ja, det kan man ju prova.. förhoppningsvis mognar han under de kommande 3 månaderna :P Om vi hade gjort det nu hade han för det  första vägrat hålla brorsans hand, sen skulle han säkert få syn på något roligt åt ett helt annat håll och sprungit iväg och tjutit av glädje, alternativt skuttat fram till prästen och börjat dra i hans rock :D Han skulle inte heller gå ut med någon annan än oss, farmor och farfar, möjligtvis morfar i 5 minuter.. och skrika som en stucken gris om någon försökte ta ut honom från "det nya häftiga stället med färgglada fönster, ljus, blommor, olika gångar, musik och en massa människor" ;) Men det kan ju ändras... Ja, det vore synd om min svärmor missade en del, jag har bott hos dem som tonåring och hon ser mig som sin dotter så hon är verkligen glad för både min sambo och mig, hon pratar en massa om hur det ska bli, hur hon ska klä sig osv :) Men min sambo sa precis att han tror att hon kommer bli ärad att få vara den vi litar mest på, våra pojkar är det bästa hon vet så jag hoppas han har rätt och att hon ändå känner sig nöjd. Det finns små barnrum i kyrkan, hon skulle faktiskt se oss vid altaret därifrån men kanske inte lika bra. Men jag kanske oroar mig i onödan :)

Jag har tyvär inga råd att ge.. :/ Vi kommer att ha borglig vigsel utomhus, så det blir ju inte riktigt samma problem för oss..

om han är med i brudföljet, kan inte farmor då gå med honom in i famnen, sen sätter de sig längst fram där han har en massa leksaker eler låt han äta kex hos farmor o farfar ,Ränner han sen runt, ja då  får väl farmor kanske parera det värsta, men han  är ju er son å alla förstår hur det kan vara, mo ni inte rä stressade över honom så känner han väl inte av det heller, men om det inte är fy och nej och stanna här å sitt still, kanske han nöjer sig med att leka med sina saker på golvet. Å kanske går fam å pussar mamma å pappa mitt under vigseln.
Men de gör väl inget :) 

Jag tänkte faktiskt också på det, han skulle kunna gå fram med farmor, då skulle hon bli så lycklig och stolt också! Och kex är en bra idé, såg någon annan här som kört med det. Och du har rätt i att folk förstår.. min sambo vill nog ha det "som det ska vara" men i värsta fall får han väl vara i min famn medan vi byter ringar haha :) Bara vi blir gifta så är jag nöjd (typ) ;)

att ha sitt eget barn i famnen under cermonin är ju egentligen inga problem, det löser sig vet du!

var på ett bröllop i helgen, mormor gick in med yngste sonen,
sen satt han längst fram hela tiden. (förmodligen med mutor :P), stroebror på 3?år utforskade kyrkan lite men satte sig med mormor å morfar sen igen. Det löser sig liksom! nemas prolemas vettu! 

Ja, som sagt, barn är ju så otroligt olika. Vår dotter hade nog kunnat gå lugnt fram vid den åldern, tillsammans med någon givetvis, och hon hade inte heller varit så knusslig över vem som tog hand om henne, så länge det inte var någon helt okänd.

Men det låter ju som en bra idé att farmor går med honom fram i kyrkan :) Och som Fröken Fingemang skriver, så tror jag inte någon skulle misstycka om han märktes lite under vigseln. Vi var på bröllop i somras, där brudparet hade en son på ca 18 månader, och han tjöt lite, lekte lite och sådär, men mestadels satt han så stilla och kikade på sina föräldrar och alla människor. Det gick jättebra. Att ha någon leksak, lite kex och sånt brukar ju göra susen :)

Och när vi gifte oss var vår dotter ca 4,5år och hon gick mellan tärnorna (min syster och makens syster) och oss under vigseln. Det störde inte oss, inte prästen och inte gästerna. Det var faktiskt bara lite mysigt, att märka att hon också var där och var en del av det hela. För visst, jag och maken blev äkta makar, men vigseln innebar ju också att vi och vår dotter blev ännu mer sammansvetsade som familj :) Och den känslan hade ju varit underbar, att ha dottern på plats, oavsett om hon hade vart 1år, 4,5år, 10år eller 18år.

Det här är en av mina favoritbilder (lite klippt här) från vigseln, och där är varken mitt eller makens ansikte med på bilden, men just att vår dotter är precis där med oss, det var minst lika viktigt.

Vi ska ha våra söner 2,9 år & 1,6 år med oss. (är alltså månader det e efter kommatecknet) Vill bara förtydliga! Å ingen av dem är stilla mer än ca 3 sek i sträck om dom inte är riktigt sjuka! :-O
Hur det går..... jaaa, räknar faktiskt med lite halv kaos Men det bjuder vi på! Dom kommer knappast att stå lugna framme hos oss under vigseln, det är ju ett jag är säker på!  

Ett tips kan annars vara att ge alla barn i kyrkan (både egna och ev andras) en lite påse (i tyg då så det inte prasslar) med lite små plock i tex
en frukt
russin
godis
några kritor (papper till e bra då  
kex
ja vad som helst egentligen bara det inte låter så mycket  

antingen kan ju farmor gå in med barnet i famnen, eller om ni, du eller din blivande håller honom i handen? 
tycker det bara ser sött ut när barnen får vara med.  

Vår son var 1,5 vid vårt bröllop. Han gick in med sin kusin som skulle fylla 4 år. Sen var det meningen att han skulle stå med mormor men det ville han inte... Så han satt på armen till pappa. Det gjorde absolut inget! När vi skulle gå ut så traskade han ut med kusinen igen!

Våra barn på 3 år o 15 mån ska gå före oss in. Får se hur det ska gå, vill de inte kommer vi ha dem i handen på varsin sida. Sen är det tänkt att de sitter hos ngn, men vi ska bara ha en kort borgerlig vigsel.

Skulle han springa runt lite så skulle ingen bry sig om det utan enbart tycka att det är gulligt. Prata med prästen om dina funderingar. På barndop brukar ju de flesta präster låta barnen i "publiken"ha en aktiv roll i själva cermonin. Prästen om nån borde dessutom ha erfarenheter från liknande situationer och vet hur andra har gjort.