Vad fick dig att falla för din man/fru som du gifter dig med?

Kan börja själv 

Efter ett 17-årigt förhållande, visste jag precis vad jag inte ville ha, men det var mycket svårare att formulera vad jag faktiskt ville ha hos en man!

Och det som fick mig att på allvar bli intresserad av och förälskad i min sambo, min blivande äkta man, var (och är fortfarande) att han är:
snygg
lugn
trygg
stabil
snäll
stark (både fysiskt & psykiskt)
orädd
företagsam
och han ser vårt förhållande som ett gemensamt projekt som vi sköter tillsammans.
Dessutom älskar han mina barn och de älskar honom, vilket givetvis är en given förutsättning för något som helst förhållande. 
Och sist, men inte minst, är han en helt fantastisk älskare! 

puffelipuff....

Inte kan det väl vara så att det sitter massor med förälskade brudar här som inte vill berätta vad det är de gillar hos sina män??!!  

Det första som väckte intresset för mig var att han är från Skottland, sedan hans fina leende, sedan hans humor och sedan allt annat =P Det känns som att ju mer jag lär känna honom desto mer finns det att bli förälskad i! På det stora hela är det mycket få av hans egenskaper som jag inte tycker om. Och de få sakerna kan man nästan säga att jag "älskar att hata" =P Och det verkar vara detsamma för honom! Vi brukar låtsasbråka lite om att jag är den som alltid städar och att han är den som alltid lagar mat och sånt.

Jag skulle kunna räkna upp hur mycket som helst som jag älskar hos min blivande man. Men framförallt hans personlighet. Vi klickade direkt, han var så lätt att vara med och jag hade så sjukt roligt. Och det kändes som att man kännt varann hur länge som helst. Kunde lita på honom till hundra procent, direkt liksom. Och det är det jag älskar med honom nu också såklart. Ju längre tiden går, desto mer kommer jag på och inser hur mycket jag älskar honom. <3

Jag kommer ha känt min blivande man i 15 år när vi gifter oss, så vi har vandrat en lång väg tillsammans från att vara klasskompisar, till vänner, till bästa vänner, till förälskade. Jag kan nog inte säga att jag "föll" för en specifik sak när jag snarare alltid älskat honom från första stund, men det jag uppskattar mest och alltid kommer värdesätta högst är hans enorma hjärta.

Ja sen är han ju oförskämt snygg, charmig, vältalig och rolig, ambitiös och ödmjuk, och allt annat man kan önska sig hos en annan människa. Nej jag är inte partisk!

Ibland tror jag det är svårt att svara på. Min man har alla de punkter man "ska ha" och som du räknar upp. Jag har även ex som varit underbara och som jag har stor respekt för. Jag faller inte för alla män som har dessa önskade egenskaper. Kärlek är svårt att förklara. När jag träffade min man så träffade jag min andra pusselbit. Det var rätt och underbart. Han är min bästa vän och gör mitt liv rikare.

Han förstod vad jag sa.
 
Vi träffades på nätet, och han hade den sällsynta egenskapen att han faktiskt svarade på meddelandena så att det blev en dialog, istället för att skicka random monolog-meddelanden som "gjort nåt kul i helgen då?".

Sen när vi träffades första gången var jag inte helt övertygad, men bestämde mig för att ge det en chans till eftersom vi ju ändå hade fått så bra kontakt via mailen. And the rest is history...

Jag tycker om att han är intelligent och att vi kan ha komplicerade och filosofiska diskussioner om livet och samhället, och att han är knasig och prestigelös och kan tramsa ibland. Och inte minst att han från början har visat att jag är viktig, att vår relation är viktig, och att han anstränger sig för att det ska bli bra. Att han är pålitlig och ärlig och har schyssta värderingar.

Sen sägs det att vi inte gillar människor för hurdana de är, utan hur de får oss att känna oss. När vi träffades hade jag en ganska jobbig livssituation på flera sätt, men han såg förbi alla problem och såg vem jag var där bakom. Och därigenom fick jag kraft att ta tag i saker, förändra mitt liv och bli den han såg. Mitt liv är så oändligt mycket bättre idag, och för det kommer jag alltid att vara honom tacksam.

Det första som slog mig var hur snygg jag tyckte han var.

Sedan så när vi väl började prata så klickade det direkt. Det var så lätt att prata med honom, samtalet flöt bara på hur länge som helst. Vi förstod varandra utan att behöva förklara. Vi talade samma språk så att säga. ^_^

Med honom kan jag vara mig själv och tillåtas vara den jag är utan några komprimisser och visse värsa.

Vi måste inte göra saker tillsammans, utan vi kan sitta i soffan utan att prata men ändå vara nära varandra. Sedan när vi väl gör saker ihop så har vi jätte kul tillsammans.

Med tiden har han kommit att bli min bästa vän, min älskade sambo och snart min man.

Jag älskar hans personlighet. Han är så snäll, rar, omtänksam, lugn, trygg, ärlig, målinriktat, generös och stark i sin egen person. Han vet vad han vill.

För mig finns det ingen bättre än han. Med honom känner jag mig hel.

Jag kan ibland sakna honom när han ligger i sovrummet och sover medan jag sitter här ute i vardagsrummet och skriver på BT. ^_^

Min blivande är mitt första riktiga (seriösa) förhållande för det första. Innan har jag bara haft sommarflörtar eller träffat killar som bara ville ha ett sexuelltförhållande...

Det jag föll för mest var helt enkelt att han visade ett seriöst intresse i mej. Aldrig innan hade någon kille sett mig på det viset. Oc han ville lära känna mig och umgås med mig. JAg var orolig att det skulle bli som de alltid bev för mig när jag träfade en killar, att vi skulle slukas upp av "the heat of the moment" och så skulle allt bli fel och det skulle inte bli något mer. Men, han tog det så lugnt. Så lugnt att jag ibland ifrågasatte min egen fundering på om han var intresserad av mig eller inte... Men allt var för att han också ville att det skulle bli rätt!

Det jag älskar med honom var att han var den första som verkligen såg mig och tyckte om mej rakt i igenom, både mina bra och mina dåliga sidor, och han tyckte om det han såg. Sen har vi liknande humor.
Han älskar att hålla min hand oavsett var vi är! Han är söt när han sover. Han älskar min familj och dom älskar honom (och samma sak för mig och hans familj). Han har väldens godaste kramar. 

Jag föll för min blivande eftersom han fick mig att känna mig sedd och bekräftad. Dessutom var han så lätt att prata med och det kändes som om han förstod mig.

Sen att han är extremt snäll, social, hjälpsam osv var ju ingen nackdel.