Elakt och inte bjuda in barn?

Vi hade barnfritt, och det var ingen av gästerna som tyckte det var det minsta konstigt utan bara skönt. Hade alla barn kommit hade vi haft ett helt dagis (20+ barn i förskoleåldern, plus några i andra åldrar, till 60 vuxna), så det hade inte varit rimligt någonstans. Tre barn var med i kyrkan men inte sen. Eftersom vi inte var 100% säkra på att ingen mer perifer gäst hade bäbis på gång skrev vi dit undantag för ev. ammande spädbarn.

Det är ju lite olika i olika kretsar hur man ser på det. Vi umgås gärna med våra vänners barn ibland, men alla är också överens om att det är väldigt skönt att få sitta ner och prata i lugn och ro med bara vuxna ibland. Småbarnsföräldrarna är faktiskt de som brukar uppskatta barnfriheten mest!

Vi firade bröllop en hel helg på ett bruk långt ifrån allas hemorter, så det var aldrig tal om att barn inte skulle vara tillåtna. Istället såg vi till att ordna en barnvakt under festen som hade tillgång till ett eget rum som vi proppade fullt med leksaker, filmer och böcker så att de skulle vara roade hela kvällen. Sen fick de springa mellan rummet och festen/föräldrarna så mycket de ville. De hade tydligen så kul att de inte ville komma tillbaka och äta

Vi såg aldrig barn som ett problem. Visst, de kan låta mycket ibland, men de flesta barn vet att skärpa sig när det är något högtidligt som händer. De känner av de vuxnas stämning ganska bra. Och spädbarnen (8 st) hörde vi inte ens av, de var supertysta och snälla. Men så älskar jag också barn, vilket också bidrar till att man inte ser dem som ett störande moment...

Självklart har man rätt att ha ett barnfritt bröllop om man önskar, men då får man vara beredd på vad man ska svara när föräldrarna frågar varför, och även på att vissa stannar hemma för att de inte kan ordna barnvakt eller inte vill lämna sina ammande barn med andra. Däremot kan man inte utesluta barn från kyrkan, dit är alla välkomna. Från en borgerlig vigsel går det dock bra.

Om ni inte vill ha barn på plast p åert bröllop så ska  ni så klart bestämma det. Vi hade inga barn på vårt bröllop och på inbjudan till de vi visst har barn stod det. Dock var barn som ammade välkomna då vi ville att deras mammor skulle vara på plats. 

vi älskar barn och har själva 2 st. 5 och 9 år.
vi kommer på något sätt att skriva på inbjudningarna att det är barnfritt med undantag för släktbarnen. Dett agör vi enbart för att vi inte vill utesluta några vänner och lokalen räcker inte till =(
vet dock inte ur jag skall formulera det än =( 

Jag skulle säga att huvudsaken är att ni är konsekventa. 
Vill ni inte ha barn (men är ok med barn som ammar) så sätt tydliga regler exempelvis:

Middagen och festen vill vi fira med våra vuxna vänner, så vi har satt en åldersgäns på X-år.
Det finns ett undantag och det är helammande spädbarn. 

Sen håller ni fast vid det. 
Fall inte till föga för någon som gråter och trilskas och som inte kan komma om inte hen's jäääättesnälla barn får komma, för hen har ingen barnvakt (förutom både föräldrar, barens biologiska mamma/pappa stora halvsyskon, hen's egna syskon osv... men som denne inte vill fråga eftersom hen vill ha barnen med sig) 
----------------------------------------------------------------------------
Apropå att barn inte tycker att såna tillställningar är roliga så kan jag ju bara säga att barn är olika.
Det roligaste jag visste när jag var runt 3-6 år var att få följa med farfar på fina middagar, eller gå på fina middagar hemma hos farfar (han tillhörde den sociala eliten i staden även om inte mina föräldrar och jag riktigt hörde hemma där).
Man fick ju klä upp sig som en prinsessa, och äta fin mat och fin dessert och alla var så glada och pratade med mig på ett sätt som dom inte gjorde annars. Jag fick liksom känna mig stor och vuxen och känna att jag också räknades med.  

Men sen finns det barn som har myror i rumpan och inte kan sitta stilla ens om det är världens godisberg framför dom och dom vet att dom får äta så länge dom sitter stilla *typ*  
-----------------------------------------------------------------------------
Men som sagt, var raka och tydliga i informationen. 
Så länge man inte skriver "vi vill inte ha era jävla snorungar på vår fina fest" så bör ingen ta illa upp direkt  
Och de som ändå tar illa vid sig för att man säger "inga barn, punkt slut" tja dom har nog andra problem...  

Bara 2 stycken syskon barn är välkomna på vårt bröllop. Men de komme rinte vara barn då utan tonåringar.
Jag anser att det är valfritt om man vill ha barn med eller inte.

Vi kommer inte att bjuda barn på festen på kvällen, men dagen efter är det brunch och då är barnen mycket välkomna!

Vi gör detsamma och har också begränsning i festlokalen. Jag tänkte skriva ut namnen på gästerna i inbjudan och sedan skriva på bröllopshemsidan att det bara är släktens barn som kommer vara bjudna på festen.

Då vi har egna barn i ålder 2 & 4 år som vi inte kan exludera, kommer vi att skriva i inbjudan : Kan ni inte få barnvakt så är barnen välkomna. då tycker jag att vi hintar om att vi helst ser så få barn som möjligt på bröllopet. hade jag blivit njuden på bröllop hade jag INTE velat ha med mina barn, guud vad skönt att bara få sitta och äta i lugn och ro ;) Hoppas att våra vänner också tänker så. Vet att mina kusiner kommer men de är 7 och 10 år så de kan uppföra sig. Alla andra barn är små, alltså under 5 år och hoppas de stannar hemma!

Risken med "kan ni inte..." är att folk kanske inte ens försöker, för att näääää, det var ingen som spontant erbjöd sig guuuu va trist jag tar med barnen ändå. För det är enklare så. Jag tror inte att de som "sitter ihop" med sina barn ens kommer att bry sig om att leta barnvakt.