vart går gränsen, om otrohet

Gränsen för otrohet för mig är om han går bakom ryggen på mig och träffar en tjej på tu man hand utan att tala om det för mig. Det kan räcka med att de kramas och fikar tillsammans så är det otrohet. Att han däremot träffar tjejkompisar eller jobbarkompisar på liknande sätt och berättar det för mig då är det sjlvklart ok. Visst skulle han glömma berätta är det lugnt men att medvetet inte berätta är en annan sak.
Ännu värre är det med pussar, kyssar, smek och se x.

Oj, vad tuffa ni är!

Vem är det som bestämmer om killen man fikar med är nån som är okej att fika med? En själv eller partnern?

Blir det inte väldigt osäkert att veta om nån otrohet begåtts eller inte?

Det skulle nog bero på varför de träffas, om det är en "date" eller bara en helt vanlig fika. jag brukar säga till min sambo om jag träffat någon eller dansat med någon ute bara för att gardera mig i fall någon sett mig och missförstått alltihop ,eftersom gränsen ju är så olika för alla. en del tycker ju att man är otrogen bara man pratar med någon annan kille, vilket jag inte tycker.

För att bedöma för mig själv vad som är okej brukar jag tänka på om jag skulle tycka att det var okej för honom att göra eller inte. Blir det inte så gör jag det inte.

Hm, ja för oss blir det ganska enkelt. Vi ljuger inte om vilka vi träffar. Vi resonerar lite som så att om man fikar med någon och man inte vill berätta det, då har man något att dölja. Men berättar man så är det som att träffa vilken kompis som helst. Vikten ligger alltså i att vara ärlig och i att berätta, inte _vem_ man träffar. Det kan låta hårt, men för oss fungerar det bra. Vi är på samma våglängd.

Håller helt med Alma Voyage. Det handlar ju inte om att få godkänt för att fika, utan döljandet och undansmuslandet. Att man gör nåt bakom ryggen på sin partner.

Kan tillägga att vi för oss självklart får prata eller dansa med främmande människor på krogen, men det ska ske utan att man döljer det för sin partner.

Det beror helt på situationen. Jag är rätt kramig av mig, och speciellt mot mina kompisar på fyllan, men det räknar ingen av oss som otrohet. Han är inte lika kramig, men hånglar han med någon av våra kompisar så tar jag inte illa upp, får jag så får han, liksom. :)

Jag skulle givetvis inte vara lika överseende med något djupare än så, och framförallt inte om det är känslor (och nu menar jag inte kå+het utan kärlek) inblandat. Det är ju ändå känslorna som är det viktigaste, och därför är det så svårt att sätta en tydligt otrohetsgärns vid kram/puss/hångel. Det är som sagt situationen som avgör.

Va? Ni tycker det är okej att era pojkvänner hanglar med era kompisar...?

Hmmm....?

Jaha..... Det tycker INTE jag!

aco - Ja, för mig är det helt OK. Men han är inte så intresserad av att hångla på andra ändå, så det händer oftare att jag gör det. Men jag tror att vi är mer öppna till sådant i vårat förhållande än "medelparet". Vi har t.ex haft trekant med en annan tjej och jag får gå hur långt jag vill tillsammans med en annan tjej (utan att han behöver vara med). Ingen av oss är svartsjuk av oss, så det är inga större problem. Men som sagt, jag skulle ta allvarligare på det ifall han blev kär i en annan, än ifall han hade rent fysiskt sex med någon annan (utan kärlekskänslor). Jag har varit i ett förhållande där killen var otroligt svartsjuk och vakade som en örn, och då blev jag (som INTE är svartsjuk av naturen) svartsjuk på honom (om han KAN lita på mig och ändå inte gör det, så kanske det är han som gör något skumt.. Ja, du vet resonemanget). Jag mådde otroligt dåligt av den negativa spiralen, och jag har som tur var gått tillbaka till mitt gamla jag efter det, och är nu inte svartsjuk alls längre. Han vet ju ändå att han har det bäst hemma. ;)

Där man gemensamt satt gränsen givetvis!

Har man inte pratat igenom det alls, så bör det rimligtvis inte finnas några gränser.