• Gravid

    Hjälp, gravid vad ska vi göra:-o

    Ja, det här är INTE ett dugg roligt men vi är alltså gravida och väntar barn. Inte alls vad vi planerat eller tänkt oss och det känns som om jag svävar mellan himmel och helvete.

    Min sambo vill inte ha fler barn det har han gjort helt klart för mig, men han säger också att han ställer naturligtvis upp om det är så att jag beslutar mig för att behålla barnet.
    Så nu är det alltså upp till mig om jag vill behålla det här barnet eller inte.
    Det värsta är att jag egentligen INTE vill, jag har börjat plugga på högskolan och trivs väldigt bra med det. Att då bli "tvungen" att ta en paus ca 1 år och fortsätta sen känns inte heller så himmla jätte kul.
    Att göra abort är för mig egentligen helt uteslutet och det enbart pga. att jag har (i min ungdom) tre aborter i bagaget och det skulle kännas fruktansvärt att behöva genomgå en när man faktiskt är över 30 år och ska vara så pass ansvarsfull att man inte blir gravid mot sin vilja. Men nu blev vi det och det plågar mig fruktansvärt att behöva ta ett beslut om hur jag/vi ska göra.

    Är det kanske någon som har erfarenhet av aborter idag? Jag har precis kommit in i vecka 6 och vet att det nu finns något piller man tar och får då ett missfall och kan under tiden vara hemma. Eller är det bästa att kanske trots allt anpassa livet och ta ansvar över sitt handlande?

    /Ledsen och gravid

  • Svar på tråden Hjälp, gravid vad ska vi göra:-o
  • Cinnamon

    Oj, vad svårt! Kan inte komma med några bra råd, men en styrkekram.
    *KRAM*

  • Ei saa peitää

    Oj oj, låter jobbigt det där. Jag skulle råda dig att söka upp en kurator eller psykolog så du får nån att prata om om det är ur olika synvinklar.

  • Stjärna

    Man kan ju mixtra med föräldraledigheten, t.ex. om du är i vecka sex nu, borde ju barnet komma någongång på senvåren (har inte räknat efter, utan höftar) då är det ju inte mycket kvar av terminen. Jag vet inte vad du läser, men mina tidigare lärare har varit mycket förstående mot klasskamrater som fått barn i t.ex. maj.

    Jag menar, att om du läser klart vårterminen, är mamma ledig under sommaren, så borde du kunna börja läsa igen i augusti. Förutsatt att du inte har så många föreläsningar i veckan. Läser du som jag, två förmiddagar i veckan, så kanske sambon kan ta ut föräldraledighet just då.

    Om du och din sambo delar föräldraledigheten jämnställt mellan er så blir du ju max borta 6 månader!

  • Jennifer E

    Elementtjejens råd, att tala med någon är bra. Kanske behöver det inte vara en psykolog eller kurator, det kanske räcker med en klok, sansad vän?

    Känns egentligen dumt att råda i en sådan här situation när jag dessutom inte känner dig och har såpass lite bakgrundsinfo. Dessutom så pendlar jag mellan de olika svaren men någonting säger mig att du ska behålla barnet. Lyssna ej för mkt på mig bara, men du bad ju om råd!

    På något sätt så tycker jag att kan jag mellan raderna läsa att det är ngt som gör att du vill ha barnet men kanske har jag fel?!

    Kommer det att förstöra din relation till din sambo tror du? Är det värt det? Vill du ha barn någon gång? Vad händer med er relation då iom att han ej vill ha fler barn? Orkar du ytterligare en abort? Är du villig att ta risken som ytterligare en abort medför? Känner du dig mogen för/sugen på barn?

    Kan du svara på de frågorna så är det en bra start. Det är ett otroligt svårt beslut, det förstår jag. Vi finns här och stöttar dig om du vill! Alltid något.

  • Cassandra

    Några piller som man kan ta hemma finns det inte. Men du kan göra en medisinsk abort på sjukhuset. Då får man piller att sväljv och sedan får man ligga i ett rum och vänta, senare på dagen får man åka hem. Anledningen till att man bara gör detta på sjukhuset är att de kan hjälpa till om du skulle så ont.
    Men innan du bästemer dig tycker jag att du ska prata med en kurator (finns på sjukhuset).
    Du kan använda dig av Familjelivs sida där du kan komma i kontakt med personer som varit med om liknande sitvationer.

  • Jennifer E

    Okej, du skriver ju faktiskt att du INTE vill behålla barnet. Är det verkligen sant så är det naturligtvis helt fel att behålla det.

    Gör bara inget förhastat gumman! Åt endera hållet, detta är ju ett superviktigt beslut!

    Kram!

  • Ellte

    Fy vad jobbigt *kramar om*

    Förstår att du slits mellan två jättestarka känslor... Jag tror att Ei saa peitää och Stjärna båda har kommit med bra råd.
    Mitt råd är att också se till att din sambo följer med till kurator, lyssnar på dina tankar etc. Det är hans ansvar lika mycket som ditt och att lämpa över beslutet på dig är inte rättvist. Det är ert barn och det är ni båda som måste ta ansvar för vad som ska gäras. Lycka till gumman!

    *kramar om*

  • Georgina

    nja, medicinsk går till så att man först får piller att svälja och får gå hem. Två dagar senare kommer man till sjukhuset där man får vagitorier och stolpiller, och sen får man vara på sjukhuset ett antal timmar.

    Håller med de andra om att det är bäst att du pratar med någon, om du ringer till kvinnokliniken på sjukhuset kan de med största sannolikhet hjälpa dig till någon som har erfarenhet av sådana situationer.

  • Gravid

    Tack för era svar, det värmer att människor man aldrig träffat faktiskt tar sig tid och svarar!

    Jag har precis som många rådit mig till ringt kvinnokliniken och bett om en kuratorstid och vi ska faktiskt dit på torsdag. Det känns skönt att ha tagit det steget i alla fall, då kanske man kan få hjälp eller åtminstone insikt i mina egna känslor angående det här.

    Tackar ännu en gång och återkommer när jag tagit ett beslut.

  • Pa´sHeffaklumpan

    Klokt beslut att prata med en kurator *bamse kram* till dig

Svar på tråden Hjälp, gravid vad ska vi göra:-o