Här har man en färsk lärarexamen, får inget jobb, stämplar snart ut...och vad erbjuder Arbetsförmedlingen för hjälp?? En åtgärdsperiod på en parkservice tillsammans med utvecklingsstörda och långtidssjukskrivna. Inget ont om dessa människor men är det verkligen ett bra sätt att få ut mig i arbetslivet? Nu kanske jag måste flytta från mina barn för att ta ett jobb 23 mil härifrån. Vart är vi på väg???
Var ska de få detta jobb då? Och OM de inte får jobb?
vet inte hur det är hos er men för flera år sen när jag precis tagit studenten hade de "lärardagar" på AF någon vecka innan terminsstarten. Då kom representanter från alla kommunens skolor dit och hade intervjuer hela dagarna. Jag fick jobb så. som inte lärarutbildad visserligen bara för en temin åt gången...
kolla om de har något liknande
lycka till!
Jag förstår precis hur du känner dig!
Jag kom hem till Sverige i höstas efter två år i London. Gick till AMS och skrev in mig hos en dödstrött kärring som inte ens hört ordet "service minded".
Efter tre månader och ett otal sökta jobb ringer hon upp mig och undrar om jag fortfarande är intresserad av "deras tjänster". VILKA TJÄNSTER!?!?!
Sen bad hon mig redovisa vilka jobb jag sökt, och jag svarade att det har jag inte fört någon specifik dagbok över....Jag frågade varför jag skulle redovisa det och hon sa då att det var för min A-kassas skull.......
Till saken hör att jag inte gick på A-kassa, och därmed är jag helt ointressant för dem.....
Har nu fått jobb genom Proffice, så jag är sååå himla glad att slippa att ha med arbetsförmedlingen att göra!
Lider med dig. Det är inte roligt att gå arbetslös.
Men samhället ser ut så: efterfrågan och utbud. Bara för att man utbildar sig kan man inte bara kräva att samhället ska ställa upp med jobb just där man själv vill arbeta. Du kommer att arbeta i säkert 30 år? Då kanske det är dags att anta arbetsförmedlingens erbjudande och arbeta med det i några år. Om fem-sex år ser det kanske lite annorlunda ut och du kan då kanske arbeta med det du vill.
Samhället kan ju inte bara ösa ut pengar för att folk vägrar flytta på sig. Visserligen är arbetslösheten ett övergripande problem i hela landet, men på många ställen saknas kompetenser.
Jag kan förstå att man inte vill flytta hur som helst och hur många gånger som helst för barnens skull, men att flytta en eller ett par gånger kanske inte är så farligt. Speciellt när barnen är små.
Lycka till med jobbsökandet, du ska se att det kommer att lösa sig.
Arbetsförmedlingen?? De har väl aldrig ordnat jobb åt någon, det måste man fixa själv. Jag vet inte riktigt vad de gör egentligen (det verkar vara någon sorts kontrollorgan för a-kassan snarare) men antingen får de byta namn eller avskaffas helt.
"Vart är vi på väg???" Ja det kan man verkligen fråga sig. Men tyvärr tror jag att vi nog får vänja oss vid att inget blir som förr; ekonomin och världen ser helt annorlunda ut nu än för bara tio år sedan; man får försöka att överleva och klara sig bäst man kan ändå. Tonvikten ligger på att man får klara sig själv, man kan inte längre förlita sig på att några offentliga organ ska göra något för en. Jag säger verkligen inte att det är bra men det är så det är. Samhället har blivit så att "varje man för sig själv" liksom och är det något som går dåligt är det taskigt läge. Jag är värsta pessimisten för hur samhället utvecklas.
Lilla Spöket Laban: Jag kan bara inte ta det "fina" erbjudandet de gav mig. Det är alltså ett samhalljobb där människor med olika handikapp och andra problem (bla narkotika och alkohol)slussas in i. Jag vill ju vara lärare, inte skotta snö!
Det ryktas om en del friår nu och jag skriver brev till alla skolor jag kan komma på. Det löser sig säkert, men jag fattar inte hur arbf tänker. "Vi kan hjälpa dig att skriva ett peronligt brev", tack...jättesnällt....jag har precis avslutat min c-uppsats, skrivandet är det misnat bekymret.
Goasmulan: Håller med dig! De borde ut på arbetsplatser och ragga vettiga praktikplatser och arbeten!!
Tack alla snälla för alla glada tillrop!
Engäst. Tycker du då att samhället ska betala för att du inte VILL arbeta med det du blivit erbjuden? Jag tycker att du ska vara glad att du blivit erbjuden ett jobb. OM du absolut VILL arbeta som lärare är det kanske dags att flytta till ställen där det finns lediga lärartjänster?
Jag slutar aldrig förvånas över den slapphet som råder i samhället. Och dåliga förståelse för hur ekonomin i samhället fungerar. Jobb finns inte till för att vi människor ska roa oss, de finns till för att det finns en efterfrågan på just den arbetskraften.
Ja det är väl bara att flytta.
Vi har flyttat tre gånger de senaste 10 åren mellan olika landsdelar och barnen har bytt skola, dagis och kompisar. Det går jättebra.
Man kan ju inte kräva att staten ska betala för att jag ska kunna bo på en viss plats. Och om man nu skaffar sig en examen i något speciellt och vill jobba inom det, så får man väl flytta dit där de jobben finns.
Och har du en examen som inte motsvaras av jobben, så får du väl byta karriär. Förstår inte vad det är med folk. Ut och jobba! Det behövs folk i vård och service så ta de jobben när man blir erbjuden.
hassep:
troll
försök att hitta något tillfälligt i någon kläd eller livsmedles butik.
Det brukar inte vara några större problem.
