råd om bidrag till bröllop

I vår familj är det tvärtom. Mina svärföräldrar betalde hälften av min svägerskas bröllop och ville göra detsamma för oss. Min mamma frågade om mina svärföräldrar skulle bidra något och då ville mina föräldrar bidra med lika mycket.

Det är svårt att säga om ni ska fråga dem eller inte, det beror ju på vilken situation man har och hurdan man är som person.

Nu visste vi att pengar, av den här storleken, inte är några problem för några av våra föräldrar. Men hade mina föräldrar inte fått reda på att svärföräldrarna betalat förrän i efterhand så hade de faktiskt blivit arga! Eller besvikna kanske är ett bättre ord...

Vi kommer att betala vårt själva och räknade också med det. Nu säger mina svärföräldrar att vi ska få en peng ändå. Jättesnällt.. Vi kommer inte att få några från mina föräldrar och jag tänker inte fråga heller...

Så mitt tips... räkna inte med att få pengar... de är dumt.

Jag tycker inte att ni ska säga något alls. Som så många sagt innan, planera utan dessa pengar och låt deras ev bidrag bli en överraskande bonus!

Det ni kan göra är att din blivande under något av sina samtal med föräldrarna kan nämna att dina har gett er en summa till bröllopet, men _utan_ att få det att låta som en "hint". Alltså nämna det i förbigående när han ändå talar om bröllopet, så att de vet om det. Men inte fråga och inte ta upp det så att det blir tydligt att ni vill veta om de tänker bidra!

Vi har planerat vårt bröllop efter de pengar vi har, alltså ett riktigt lågbudgetbröllop. Nu efter att vi planerat allt så säger mamma att hon kommer att betala för all mat. Det är jätteroligt att hon vill det men inte nåt som vi räknat med eller "krävt" vi vet inte om sambons föräldrar kommer att bidra med något, om de inte gör det så kvittar det för vi har planerat efter vår ekonomi och kommer att ha råd med bröllopet ändå och om de bidrar så blir det bra eftersom vi ska köpa hus och kan då lägga de pengarna dit istället.

Men iaf så tycker jag att ni ska planera efter de pengar som NI har och se ev. bidrag som ett plus i kassan. Min ex-svägerska mer eller mindre krävde att mina ex-svärföräldrar skulle betala halva bröllopet och det sårade verkligen min ex-svärmor...

Ärligt talat så tycker jag att det är fräckt att be om pengar för ens bröllop. Jag menar, jag skulle aldrig räkna med att få några pengar av någon. Jag ska gifta mig nästa sommar och tänker inte nämna pengar alls, jag tänker planera bröllopet med vår pyttebudget.....
Hoppas jag inte låter elak på något sätt nu.......

Jag håller inte med merparten härinne alls! Jag tar inte för givet att man ska få pengar av sina föräldrar till bröllopet, men däremot så brukar det oftast vara så att föräldrarna kommit längre och har en mer tryggad ekonomi än deras barn och att gifta sig är något man gör once in a lifetime(förhoppningsvis) och då vill iaf jag att det ska vara något både jag och min familj kommer minnas som något fint och trevligt! Ganska vanligt idag är att man står för en tredjedel var så att säga(brudparet, brudens föräldrar, brudgummens föräldrar)men jag tycker bara det är god vilja att ge något iaf, även om det inte är så mycket. Sen beror det på ens ekonomiska sits också självklart. Man är väl en familj och i en familj hjlper man varann, det är för mig, och min familj, självklart!

Mitt råd: Fråga eller "hinta" inte, planera med det ni har/kommer att ha och OM hans föräldrar erbjuder ett bidrag (självmant) och ni vill ta emot det, lägg det i kassan till bröllopsresan eller så om resten redan är avklarad.

Om vi hade fått (och tagit emot) bidrag av någon förälder hade jag aldrig hintat med det, särskilt inte den exakta summan, gentemot de andra föräldrarna. De vet att ni gifter er och kommer säkert på något trevligt, om bidrag till själva bröllopet eller en fin present.

Melindaa, jag kan förstå din poäng. Samtidigt så är situationen i varje familj unik. Jag skulle snarare säga att många som gifter sig idag är lite äldre än vad man var för kanske 30 år sedan. Många har god ekonomi och lägger mycket pengar på sig själva. Jag och min man har högre månadsinkomster än våra föräldrar.

Min alldeles personliga åsikt är att om man förväntar sig bidrag från föräldrar som något självklart, då är det väl lika självklart att föräldrarna också är med och bestämmer. Om man av sig själv vill bidra tycker jag att det är skillnad men om man kräver det är det annorlunda. När brudens föräldrar alltid stod för bröllopet, så var ju mycket på föräldrarnas villkor också. Oftast var det till stor del föräldargenerationens bekanta som var gäster, inte brudparets egna vänner.

Melindaa; vad baserar du din uppfattning på?

Är det vanligt där du kommer från att man bara betalar 1/3 av sitt eget bröllop?

Idag är fler brudpar självförsörjande så jag skulle nog påstå motsatsen; att det vanligaste är att man betalar själva och att vissa kanske får ett bidrag...inte att man arrangerar betalningen i 3 delar.

Melindaa (och vad det gäller att 1/3 per "part" är obligatorisk:
Ja, alltså, i min familj hjälper man också varandra, självklart, när man behöver hjälp (när man hamnar i en situation man inte rår för eller allt helt bara går snett).

När man som vuxen fattar ett beslut (som att gifta sig) bör man också hantera det som en vuxen, alltså självständigt. Om någon erbjuder sig att bidra och man vill ta emot det, visst, absolut inget fel med det, men att förvänta sig/förutsätta att ens föräldrar eller andra släktingar supportar ett beslut som man fattat självständigt och för att man helt enkelt vill, näää.

Och DET tror jag är vanligt, att man står till sitt beslut och gör vad man kan med de medel man har. OM sedan någon kommer och erbjuder att sponsra vissa delar, jättekul! Men om inte, då får man stå till det beslut man själv tagit och aggera efter möjligheterna som finns.