Pappa som ger bort?

Ja, jag dömer hej vilt och det är kanske väl taskigt, men jag har inte hört några bättre argument.

Förlåt om jag trampat folk på tårna, men ärligt talat så får folk gärna förklara hur vi har fått in denna tradition i Sverige om det inte är för hollywood!

Men vilka argument har framkommit här? Det enda jag kan utläsa är att man förklarar att symboler kan ändra betydelse, inget om varför man väljer något som väldigt många uppenbarligen tolkar som något negativt.

Så de enda argumenten för jag kan hitta är:
Det är fint
Det är en fin gest mot min far
Jag har drömt om detta sedan jag var spädbarn
Jag vill inte se min man förrän framme vid altaret
Våra blickar ska mötas i altargången
Alla jag känner har gjort så

Fyll gärna på!

Jag håller helt med (såklart)! Jag håller just nu på att läsa en bok av en feminist som startat feministing.com och hon klankar ner på rätt mycket när det kommer till bröllop, men till min stora förvåning nämner hon inte själva överlämnandet. Det hon har mest emot är förlovningsring (som bara kvinnan får där) och att kvinnan väljer bort sitt efternamn. Jag tycker inte att vi ska importera sedan där mannen köper en ring och firar - men oops,det sker ju redan

Och angående efternamn tycker jag att det är ok så länge det blir allt vanligare att även män byter efternamn.

Jag är HELT allvarlig, var hittar du andra argument?

Varför frågar man då vem som GER BORT bruden?

Förutom vad ore har skrivit så tillägger jag:

- Det är en del i en backlash där vi återgår till gamla ojämställda traditioner (fast det inte är någon tradition här)
- Våra handlingar och väl påverkar andra och att väva in en kvinnoförtryckande i symbol i vigselakten ger signaler som i längden inte leder till mer jämställdhet, snarare tvärt om

Detta är synd och jag gjorde allt för att mitt bröllop inte skulle bli så. Varför är det så? Är inte det ett problem att det är så?

Det kanske inte är ett problem i sig, men att män skulle bry sig mindre om bröllop är väl ett problem eller?

Tja, det är väl lite skillnad, men jag håller med dig. Jag hade inte heller gått igenom en planering av en stor fest om min man inte hade brytt sig. Jag gjorde huvudplaneringen eftersom jag är bäst på det och trivs med att göra sånt, men min man la sig i detaljerna (allt lull lull )

Inte min man! Han bytte ut alla servetter i sista sekund för att jag hade köpt blå (frågat honom och han sa ja) och han ville ha rosa. Eftersom jag inte brydde mig så fick det bli så