Livets stora och små frågor
nennesjuttioåtta skrev 2009-06-12 14:18:32 följande:
Page Jag tror det där är ett syndrom som alla chaffisar drabbas av. Min far kör buss och han redovisar gärna vilken sträcka han kört, var det klev på/av folk, väglag, hur mycket diesel som han tankade... En annan jag känner väl kör lastbil och där får man också höra var han kört, vad han kört, om han fick retur från Kvarnsven, vad för bruttovikt man måste ha (56 ton ) och om det hände något roligt när de råkade träffa en annan chaufför/lastbil som t ex halkade av den där vågen man kör upp på för att väga lasten. Sen om man ska redovisa sin egen dag att man så hinner man precis säga 4 ord så har de tröttnat och avslutar samtalet. Men ja e inte bitter. Men ör era föräldrar såna också att de ringer mest för att berätta om deras omåttligt händelsefattiga liv som man tålmodigt och engagerat lyssnar på och när man berättar om sig själv och vad som händer så lyssnar lite frånvarande (eftersom de ser på tv) och svarar ja fast de ska säga nej...? Har de uppfostrat en väldigt väl?
Som tur är så lyssnar han på mitt tjat!
Min mamma med!
Kan inte fatta att ditt illamående inte går över trots en maxdos av Lergiganet (som jag bara avgudar).