I vått och torrt och stiltje och orkan

Med risk för att låta löjlig - men blir så himla ledsen. Min storasyster J (12 år äldre) ska också gifta sig i sommar. Häromdagen började jag fundera på att ordna möhippa för henne. Så jag kontaktade vår syster S (9 år äldre). Svaret jag fick var: "det är ju redan pågång". Okej tänkte jag, vad bra. Så jag frågade vem som har dragit igång det och vad som är bestämt och så. Visade sig att nästan allt var klart. Jag vet att man inte blir "bjuden" till en möhippa men att min egen syster inte fattade att jag vill vara med och "hippa" vår storasyster känns trist.. Som att jag fortfarande är 10år och inte är rolig att ha med. Hennes kompisar trodde inte att J ville ha med mig eftersom jag är så mkt yngre. Men vi umgås jättemkt och 12 år är inte så mkt länge. Vår mellansyra bor inte i Sverige så jag och J har verkligen kommit varandra nära.. nu har de bestämt att möhippan ska vara på det enda datumet som jag inte kan då jag lovat att hjälpa min bästa vän med en fest hon ska ha den dagen. Men vill inte missa Js möhippa. Blir bara så besviken att S inte tänkte på att jag ville vara involverad också när de drog ihop ett gäng.

Nu har jag också kastat lite mot klagomuren. När man är yngst i en familj får man aldrig bli vuxen då? Flupp också. Önskar att jag fick vara 25 i min familjs ögon istället för 10..

Men å vad tråkigt att känna sådär!

Ja, du har nog rätt i att du blir behandlad som en liten skråla fortfarande! Det kan inte vara kul alls.
Själv är jag storasystern i familjen, så jag har aldrig varit i din sits. Helt nadra saker har varit baksidan med min plats i skaran..
Men hur ia ll världen gör du nu då? Du kan ju inte missa hennes hippa ju!

Jag menar inte skråla utan skrålla!

Det är bäst jag går och lägger mig...

Jag ska väl också gå i säng.

Vet inte riktigt vad jag ska göra. Har skickat ett mail och kollat om vi kan ha en stor lunch den dagen så jag kan vara med lite på båda.. frågat om det möjligen går en annan dag också. Får se vad de säger.

Finns nog ups and downs oavsett var i en syskonskara man är - blir bara jobbigt när de även behandlar min fästman som ett barn. Blir ju svårt att lita på mig själv och mina/våra val (som att försöka få barn) när min familj starkt uttrycker att det inte anser att det är så smart. Men men.. som sagt. Gäller att stå på sig och inte lyssna, acceptera att jag alltid kommer vara en liten skrålla för dem.

Men vänta här nu, detta kanske du skrivit förut men tycker inte din familj att ni skall skaffa barn?? Varför???

Nalle, jag har haft både en o två energitjuvar till "vänner". Det enda jag verkligen kan säga är att det inte är värt det för femöre. När man bara är sur o irriterad på en person då kan man lika gärna bryta den vänskapen.
Din vän verkar inte vara mkt till vän, ialla fall inte dömt efter det du skriver.

Blommis hur har det gått för sonen o hans vänner? Bra att du tar dem på allvar.

Nu är våran hund inlämnad för kastrering. Hoppas allt går bra. Vet att det är ett väldigt vanligt ingrepp oftast inte är några probelm, men lite nervös är jag.

Sedan är det säkert massor till här som jag skulle kommentera men det är glömt...

God morgon!

Med tanke på hur min dag började så undrar jag hur den kommer att fortsätta...

Morgontrött som jag är brukar jag ladda kaffekokaren på kvällen, så jag bara behöver trycka på knappen på morgonen. Imorse tycket jag dock att kaffet smakade lite svagt och blaskigt, men jag drack mina två koppar ändå. Plötsligt slog det mig att jag inte hade fyllt på med nytt filter och kaffepulver igår, bara vatten! Jag bryggde alltså kaffe med gårdagens kaffesump... Örk!

Träffade min kompis igår, sent blev det innan hennes lilla var i säng o vi kunde ses men det var det värt.
Betyder så mkt att bara få träffa sina nära ibland o prata om allt möjligt. Läkarbesök fick hon dock inget veta om. inte nu, är nog fortfarande för ledsen, kände att jag bara skulle börja storgråta o det kände jag inte för.
Sedan tycker nog inte mannen att jag skall berätta något. Det är väl onödigt sa han. Men fick han välja så visste hon nog inte ens om att vi försöker. Men jag skulle inte orka om jag inte fick prata med någon om det....

Mums!

Blommis, du är så klok att det vore synd och skam om du inte får uppfostra fler barn till denna världen!

Nalle, tyvärr finns det ibland inga alternativ. Så kallade vänner som tar mer energi än de ger är det bäst att hålla sig ifrån.

Andbeyond, låter jättetrist med hippan. Min lillasyster är 14 år yngre än mig (15 år yngre än vår bror) och hon var tärna på vårt bröllop i somras. Hon var 17 när möhippan skulle hållas, men jag och mamma och jag kom överens om att hon var vuxen nog att vara med i alla fall. Min bästis (som vigde oss men hade tärnroll på festen och i förberedelserna) ordnade möhippan tillsammans med min lillasyster och övriga deltagare. Det är ju, som du säger, så att åldersskillnaden krymper med åren. Har du pratat med dem om att du inte tycker de ser dig som vuxen?

Hvidis, man kan kanske inte se meningen i allt som händer direkt. Jag tror dock som Blommis säger att livet försöker lära en någonting hela tiden, och rusta oss för framtiden. Och när en dörr stängs så öppnas samtidigt en ny dörr, och den kanske leder till något ännu bättre...

Ankan, 1,5 kilo är ju skitbra! Heja dig!

Lanovia, visst är det värdefullt med vänner! Och du vet väl att umgänge med bäbisar smittar?

Jag gillar förresten inte gräddbullar, inte ens virituella...