Möhippa

har inte haft ngn änn..
men vad hände då??
vad var det som var så fel ?
Tröstkram*

För det första så var jag på fest för hela vår kommun igår och var bakfull (mitt eget fel) och så fick jag dricka shot vid 8.30 på morgonen utan nått i magen! Men det gick okej. Sen fick jag en härlig frukost hemma hos en kompis och så långt var allting bra. Sen fick jag på mig skin ställ och en gammal hjälm och fick åka motorcykel en sväng. Det var också okej men jag är ganska rädd då jag tänker på vad som kan hända men det gick bra
Vi åkte till en skjuta bana där vi skulle skjuta lerduvor, och jag är skott rädd och det kommer en liten tår men jag tar mig igenom det också och är ganska nöjd. Vi äter och åker vidare till "stan" Där får jag gå genom hela stan i cowboy kläder och det är fullt med folk men känner at det kan jag bjuda på. Vi dansar sedan linedance vilket var ganska kul men de som var med gjorde nog det för att de ville prova och de tänker nu gå någon kurs. Sist går vi iväg till en studio där de har tänkt att jag ska sjunga men det vet de är det enda som jag verkligen inte vill så jag börjar stor gråta och vägrar att sjunga , kan tillägga att jag är förkyld och mycket hes vilket inte gör saken bättre. Mina kompisar därimot älskar att sjunga och är jätteduktiga. Det slutar med att de sjunger och jag får titta på. Sen ska vi hem till en tjej och äta mat och festa innan min blivande med kompisar ska sluta upp, men då är jag så trätt och helt röd gråten så jag ber att få åka hem. Fy vad långt det blev och rörigt. Får skylla på alkoholen!

Hur skulle du vilja ha din dag då?

Usch det är inte så kul att försöka vara pigg och glad när man är bakis och mår dåligt. Dina vänner försökte säkert planera saker som skulle vara roligt för alla, men det är ju jobbigt ifall de gjorde saker som du verkligen verkligen inte gillade från början.

Själv är jag ju inte besviken på min möhippa men jag känner också att de kanske gjorde lite grejer som var mer för deras egen skull än för min, eftersom det verkligen inte är sånt som jag uppskattar. Lite utskämd blev jag också och vi gick och åt middag på ett ställe med mat som jag inte alls gillar egentligen, bara för att några av tjejerna var vegeterianer. Men jag klagar INTE, det hade blivit väldigt dyrt ifall tjejerna skulle anordnat något mer avancerat och de gjorde så gott de kunde. Jag försöker att inte fokusera på de bitar som var lite sämre utan tänka på de små saker som de gjorde som verkligen var JAG och som de ansträngde sig med. Jag blev nästan gladast åt att de hade gjort en rosa fin t-shirt åt mig och att alla tjejerna klädkoordinerat sig dagen till ära i min favoritfärg (fast jag vet att flera av dem haaaatar den färgen) för min skull för de vet att jag älskar det. Bara en sådan sak kände jag var kärlek från deras sida. Tänk på hur mycket de fixade för din skull och hur mycket pengar de måste ha lagt ner, det lät ju jättedyrt! Tjejerna tänkte kanske att du skulle våga och se hur duktig du kunde vara på att sjunga när du väl fick chansen 'på riktigt', men mår man dåligt förstår jag att du inte ville.

Man ska inte tänka för mycket på hur man skulle velat ha det, jag har anordnat en möhippa förut själv som JAG tycker var heeelt perfekt, det har jag även sagt till mina väninnor. Den blivande bruden var supernöjd med möhippan och det var precis på ett sådant sätt som jag själv velat ha, dock valde inte mina vänner att göra MIN möhippa på samma sätt, men jag får leva med det

Jag tycker nog att du måste förklara för dina vänner att du är väldigt tacksam för vad de anordnade men att du inte mådde så bra den dagen och det blev lite för mycket saker som du inte tyckte om att göra (skjuta saker, sjunga) och det gjorde dig illa till mods. För som det ser ut nu verkar du nog hemskt otacksam för dina vänner som ändå kämpat med möhippan. Du måste berätta hur du känner och att du är glad för ATT de anordnade en hippa, men att tyvärr gick inte allt hem just den gången.

Jag tycker att jag försökte vara positiv och inte bry mig ända tills sången då gick det åt skogen och jag är arg på mig själv för att jag inte klarade att hålla minen men hela min livssituation är lite speciell så jag är en aning känslig vilket de förstås vet om. Men det var små komentater under dagen som jag tror byggde upp det hela. Jag älskar att gå på spa och därför så sa en av mina närmsta vänner lite hånfullt att eftersom jag tyckte om det och gick så ofta jag kan så skulle jag iallafall inte få göra det, med ett skratt. Förstår inte varför man inte ska få göra nått man tycker om, men man planerar inte sin egen möhippa förstås. Jag är alltid den som planenera och fixar med andras fester och liknande och försöker att de ska få det så rolgt som möjligt och tänker alltid på vad som skulle vara bäst för dem. Kanske lite därför som jag tyckte att för en gångs skull kunde de gjort nått som passar mig. Fy vad otacksam jag känner mig men jag kan inte vara glad för kvällen men som Red scarlet skriver får jag nog tacka för att de ordnade med något men det känns konstigt nu när jag bara var ledsen igår. Vill helst bara flytta och börja ett nytt liv långt bort!

De ville nog väl, men att göra saker som de vet om att du har problem med känns lite elakt. De hade säkert inte tänkt på att du tyckte att det är obahagligt att bla skjuta. De ville säkert att du skulle få uppleva lite nya saker, men ibland blir allt bara fel.

Jag kan bara säga att jag vet exakt hur du känner det.
Var i exakt samma situation som du. Inte samma aktiviteter (då jag älskar att sjunga) MEn inte gjorde dem saker som de VET att jag älskar att göra. Men men nu är det som det är och vi kan itne ändra på det.

MAn kanske skulle samla alla med en misslyckad hippa och ordna en stor jävla hippa för varandra? Ha ha ha vad säger du om det?

Men våran bröllops dag blev perfekt så man ska väl inte klaga som alla säger.
Hoppas att eran blir lika bra som våran.
Jag lider verkligen med dig.

Ha det bäst nu.

Tack för svaren. Känns lite bättre när man får lite stöd. Jag tog faktiskt och skickade ett tack för att ni prdnade möhippa för mig sms till de inblandade igår för jag känner mig lite otacksam. Jag skrev att jag inte klarade av att bjuda på mig själv i alla situationer men att det var trevligt. Har fått ett svar! De var tre som hade styrt upp det hela och de har inte hört av sig överhuvudtaget, fast de såg att jag var ledsen. På mitt jobb tycker de att de ska höra av sig till mig och säga något om att de tycker att det var synd att det blev så fel men ingen vill prata mig! Det brukar alltid pling i telefonen efter att vi gjort nått men inte nu. Bröllopet blir säkert bra, bara att två av dem ska vara brudtärnor och en annan lite toastmadame. Vi får se hur det går!
Tack ska ni ha och gift blir man ju endå!

Lägg det där bakom dig nu.
Dina vänner kanske känner att du är lite otacksam och vill därför inte höra av sig. DOM tycker ju att dom gjorde något bra, som sen blev pannkaka. Man kan ju faktiskt inte veta när man ska få sin hippa så då kan man ju inte veta om man kan vara bakis eller inte
Focusera på bröllopet nu, det kommer bli en jättebra dag.

Jag tycker man får vara besviken men jag tycker du överdriver. Jag förstår också om dina vänner är besvikna på dig för de verkar verkligen ha försökt planera nått roligt och så blev de så fel. Det är ju inte alltid så lätt att veta vad andra vill och inte vill göra, och de försökte ju verkligen.

Jag skulle faktiskt ringa och säga förlåt så att det inte äventyrar er vänskap. Säg också att du var väldigt bakis och är ovanligt känslig just nu.

... Sen gå vidare och ha en fin bröllopsdag.

Har pratat med två av dem och det gick bra med min närmsta vän som förstår när jag förklarar och någorlunda tycker att det var kanske inte det mest passande för mig och att tidpunkten var fel. Men den andra därimot tycker bara att det är mitt fel och börjar klanka ner på mitt och min sambos förhållande. Jag visar inte att jag brydde mig om honom och jag visar inte att jag uppskattar honom, precis som han gjorde denna dag! Vi har inte riktigt ett traditionellt förhållande då han är sjuk och lättare handikappad sen ett par år tillbaka. Ingen av oss visar våra känsolor för varandra när vi är ute och helt plötsligt är jag en bov och vi måste vara som alla andra, varför ha r de rätt. Usch vad detta har blivit stort. Jag tror att jag har några mindre vänner men de som lyssnar på både mina förklaringar och ursäkter nu är kanske mina riktiga vänner och dem kanske jag får behålla. Tycker bara att de kan säga att det blev fel från båda sidor och sedan är det bra. Strunt samma, gjort är gjort och nu blir det som det blir.

Nu har du tagit första steget och godtar dem inte detta så skit i dem. Riktiga vänner glömmer och förlåter varandra.

Tänk nu framåt och njut av er stora dag

TAck för det! Ska försöka att strunta i det hela nu. Lättare sagt än gjort dock!

Hej igen!
Behöver bara skriva av mig lite igen. Sitter här och kan bara inte fatta att mina "vänner" är borta! De har helt brutit med mig nu. Mina två bästa vänner är borta, för en möhippa! Vet inta vad jag ska ta mig till!

Då var dem verkligen inte några riktiga vänner
En sådan sak kan man vara sur för ett tag men absolut inte bryta vänskapen för.
Gör som jag. Hitta nya vänner.
Det är JÄTTE tufft men man mår så mycket bättre.
Inte kul men kanske ett måste.

Hoppas att det hjälpte lite
Bara skriva igen om du behöver prata av dig.

Tack för ditt svar.
Ja det är väl dags att se sig om efter nya vänner. Kunde knappast ha kommit mer olägligt känns det som. Känns skit tungt att planera för bröllopet som kommer äga rum utan de som jag ville ha där mest av alla. Men jag försöker se allt det roliga med planeringen och intala mig att det kommer bli bra. Jag har tyvär inte så lätt för att få nya vänner då jag är tyst och blyg inför nya människor men jag får se det som en utmaning!
Min blivande är handikappad med talsvårigheter så han har endå svårare! Men vi har iallafall vår familj och det är viktigast, vi och barnen. Nu ska jag gå och se vad de gör!

Men varför har de brutit med dig? Fick du någon förklaring? Tycker det låter småaktigt och det kan du ju hälsa dem!

Nejmen usch vilket tråkigt slut! :(

Var det för att de tyckte att du var otacksam?

Först vill jag säga till trådens ämne att det inte alls behöver vara otacksamt att vara missnöjd på ens möhippa. Möhippan är ju något som arrangeras just för dig och ska då vara anpassad till dig och ingen annan. Det viktigaste för min del när det kommer till möhippan är att vi gör saker som vi alla tycker om, men framförallt att det inte är något som jag absolut avskyr för då känns det ju på något vis som att möhippan blir mer för vännerna än för en själv. De som anordnar möhippan ska ändå vara ens närmaste vänner och borde ha koll.

Sen måste jag samtidigt vara lite "dubbelmoralisk"... Jag kan förstå att dina vänner känner sig besvikna på dig. De har planerat fram och tillbaka och kanske mer fokuserat på att ha kul, än att tänka på vad som faktiskt passar dig. Hur det än är har de ändå lagt ner tid och planering (+pengar) på din möhippa. Skulle bli grymt besviken om jag höll i en möhippa och blivande inte skulle vara nöjd efter allt man själv lagt ner för den personen.

När det kommer till min egen möhippa så har jag förvarnat hela gänget med att säga att jag vet att jag är jättesvår att anordna till. Själv älskar jag att köpa personliga presenter, ge bort upplevelser som man arrangerar och så vidare. Alla har inte lika lätt för det (utan att mena något illa eller glorifiera mig själv). Så jag har mer eller mindre förvarnat de för att jag är knepig och att jag förstår att det är svårt att fixa för mig. Är ett organiseringsfreak och är oftast den som håller i trådarna när det kommer till liknande saker. Är själv livrädd för att bli besviken då jag tycker att det skulle bli så skämmigt när tjejerna ändå lagt ner tid och allt...

Nu blev det osammanhängande känner jag... Hoppas något kom fram rätt :S

Tack för alla svar. Jag försöker att se det från deras sida också men nu kan jag inte förstå dem längre. Hur kan man helt bryta för en sådan här sak. De säger att de inte känner mig och så tror jag att de tagit illa vid sig att jag har valt att prata om mina "problem" med någon annan. Är man en riktig vänn så kan man väl vara nöjd med att jag pratar med någon. Jag har försökt förklara att jag helst vill ha trevligt och försöka vara positiv när vi träffas eftersom det inte blir så ofta. Men hur kan man säga att man inte vill veta av någon! Jag blir inte klok på detta!!!!!!! Jag har sagt ursäkta för att jag inte kunde uppskatta dagen och jag har sagt tack i efterhand. De har inte på något sätt sagt något för att göra det bättre. Jag tycker att vi kan mötas på vägen!
Nä nu ska jag försöka sluta hetsa upp mig och göra något annat roligt. Tack ska ni ha för alla komentarer!

Det verkar inte som om detta handlar enbart om just möhippedagen för dina vänner. Antagligen så är det något som du gjort/gör/har sagt/inte har sagt eller hur du beter dig som sedan har utlöst dettahär med att de nu har brytit upp med dig.
Möhippedagen fick bägaren att rinna över för dina vänner helt enkelt.
Det behöver ju tvunget inte vara deras fel. Det ska ju ganska mycket till om flera vänner bryter samtidigt. Låt det lägga sig och prata med dem igen om situationen.