Tantvarning 5

Jag vet! Själv var jag på väg hem från Kalmar, där jag varit och jobbat över dagen, när min syster, som hämtat från dagis, ringde och berättade att lillan hade jättehög feber.
När jag kom hem åkte vi till Löwet och dem sände oss i ambulans till Astrid Lindgren. Har aldrig sett en läkare hoppa jämfota av stress förut.

haha! Ja!

Våra ambulansförare var dock lugna som filbunkar.. Dom förstod på en gång att det var en feberkramp som Bella hade.. Men det visste ju inte vi!! Vi såg ju bara en bebis som tuggade fradga och skakade och nästan slutade andas! Klart man blev livrädd..

Uh, vad läskigt.

Åh fy vad överhemskt det är när de är små och blir sådär dåliga!

Lilla Bella-stumpan, typiskt att demåste göra om det!

Syrrans lilla kille har något med njurarna och bäckenbotten, så på honom har de satt kateter på stackars pyttelilla snoppen när han var 8 månader typ och stuckit och opererat och en massa läskigt.

Se där, alltså behöver du inte bry dig ett dugg om mammas kommentarer Förmodligen var hon avundsjuk!
Men vore jag du skulle jag fundera på detta med minipillren, jag fixar inte piller alls. Är det inte det som förorsaker denna depp så är det farligt nära en utamttningsdeprission som blomman säger, och du måste vara rädd om dig!

Då tror jag mer på utmattning än pillren faktiskt (tyvärr)...

Om det är så måste du slå tll bromsarna bums! Precis som Blomman skrev!
Det finns inget viktigare än du själv just nu!
Och våga be om hjälp, det är faktiskt skönt för själen att kunna hjälpa den som har det jobbigt, så be om hjälp och känn inte att du besvärar!
Och känner du att du behöver sova i tre dagar så gör det, du måste lyssna på kroppen gumman!

Mm, jag får se vad jag kan göra...

Moa fick njurbäckeninflamation förra sommaren, det som vi inte fattade först eftersom febern gick upp och ner, rätt vad det var så var hon feberfri.. men så kom hon hem till mig efter en helg hos sin pappa och hade 40 gr och klagade på ont i ryggen.. då larmade varningsklockorna!Dock hade hon inte ont när hon kissade... Jag har ju själv haft det och smärtan i njurarna var grym! Först fick jag köra själv till Vilhelmina 13 mil enkel väg, det blev vidare till Umeå och barn (efter bråk med läkaren om Ipren, jäkla gubbe) men då fick vi taxi, som tur var, varpå jag kommer på att jag glömt plånboken hemma när jag störtade iväg mitt i natten.... och inga kläder hade vi med heller, trodde inte hon var så dålig! Väckte upp exmannens syster kl 3 på natten så hon fick komma med pengar så vi skulle klara oss ett par dagar
Min lilla tjej orkade varken dricka eller äta, inte ens glass, förrän efter 3 dagar, det var tufft! Men vi gjorde ett ultraljud innan vi for hem och det var så fint att hon sluppit kontraströntgen. Men Moa är ju 9 nu så hon är ju lite större.

www.brollopstorget.se/Forum-1-3/m3495270.html

Orkar du kolla den här Cantaton?
Du kanske vet?

Kram