Livets viktiga och oviktiga frågor

Nenne - grattis till åtta befruktade ägg! Det är ju jättebra! (Iallafall i min värld. )

Vänner - illamåendekram! Vilken trist chef som inte tycker att det räcker med heltid. Min förra chef hade många dåliga sidor, men en av hans bra var att han inte tyckte att man skulle jobba mer än 40 h i veckan.

Piggelin - klart ni ska komma in en sväng hos oss när ni är i krokarna! Efter den kommande helgens race ska det bli bättre ordning där hemma och då tar vi gärna mot ett besök.

En liten fråga om galonbyxor - var köper man bra sådana? Känns som att det börjar bli säsong för det nu, när det är en massa dagg i gräset på förmiddagarna.

Vänner - Karlaby Kro är helt klart ett alternativ till din konferenslista. Har varit där på konferens med jobbet och allting var jättebra. Provade Mötesplats Österlen året efter, men trots att det var dyrare och drivs av Anders Wendel var allting sämre där, tyckte jag.

Muggles - de håller er på halster i husfrågan! Jobbigt!

*lyfter lite försiktigt på deppmanteln, så att jag ska lyckas skriva ett inlägg*

Fy fanken, vilket elände det är att vara förälder! Åtminstone till de här barnen vi begåvats med. Sen en vecka tillbaka sondas Piff i princip till 100% och det känns så j-vla tråkigt och hopplöst. När ska det vända för honom? Vi trodde ju att sonden skulle minska pressen på honom att äta och att det därför skulle gå bättre, men nu har det ju blivit precis tvärtom. Imorgon ska vi iallafall till magdoktorn igen, så får vi se vad hon säger.

Puff är inte direkt något drömbarn på matfronten just nu heller. Han kladdar något så sjuinihelvete, så det är mat i hela köket innan han är färdig, han skriker med jämna mellanrum under måltiden, kastar huvudet bakåt så att man tror att han ska bryta nacken och kniper ihop munnen alldeles för ofta.

Jag är så f-rbannat trött på det här eländet nu, och för att ni ska förstå hur illa det är kan jag säga att jag i förra veckan gick runt och sade till maken, mina föräldrar och syskon att jag hatar mina barn. Förnuftsmässigt inser jag ju att det är situationen jag/vi hamnat i som jag hatar, men den representeras ju i allra högsta grad av Piff & Puff. Nu ska vi försöka få till så att maken kan vabba 50% (halva dagar) ett tag framöver, så att jag får chansen att återhämta mig lite och kan få lite hjälp. Piff kräker fortfarande en del också (åtminstone ett par gånger per dag och då pratar vi ofta rätt så rejäla kräkningar), så vissa mål får man ge honom två gånger, eftersom det kräks upp igen.

Usch, vad livet suger! Hur kunde det bara bli så här eländigt? Jag vet att jag är egoistisk och onyanserad nu, men jag fattar inte varför vi ska drabbas av allt j-vla elände man kan tänka sig, när det gäller våra barn. Inte nog med att de är två, vilket gör allting mycket jobbigare även om allt fungerar normalt; nej, de är förstås även av den besvärligaste sorten med problem av både det ena och det andra slaget. Varför kunde vi inte nöja oss med att bara vara vi två, maken och jag?

Ursäkta min långa egoharang, men jag orkar inte riktigt engagera mig i något annat för tillfället.

Fast jag vill säga jättegrattis till dig, Nenne, som både fått ett ägg i moderskeppet och två i frysen!

Nenne - du är för söt! Man måste ju orka, så på något vis gör vi ju det, men det är ju inte direkt tal om livskvalitet under tiden. Den där snabbspolningsknappen låter bra. BS brukar ju prata om att hon vill ha en fix och färdig ettåring, men jag kan säga att jag vill ha minst femåringar.

EA - jag tror också att man kommer ut starkare på andra sidan, men man måste ju lyckas ta sig till den där andra sidan innan man har någon glädje av det.

Cicci - vi som har det lite jobbigt får kramas ordentligt under deppmanteln.

Telis - jag är tacksam för dina tummar, men just nu känns det som att det aldrig kommer att vända. Återigen, förnuftsmässigt vet jag ju att det gör det, men det hjälper inte ett dugg när man bara känner sig ledsen i varenda fiber i hela kroppen.

EA - våra familjer är redan väldigt engagerade, så vi kan inte begära mer av dem. Hela förra veckan bodde vi hos mina föräldrar, när vi hade den värsta renoveringsröran här hemma, och mamma, som är ledig en dag i veckan, viker alltid den dagen åt mig. Till helgen ska mamma och min bror ta hand om Puff, så att vi åtminstone bara har Piff att ta hand om. Just nu är det inte så lätt för andra att ta hand om Piff, eftersom han sondmatas. Annars har barnen mor- och farföräldrar som är väldigt glada för sina barnbarn och gärna tar hand om dem.

God natt, alla sötnosar!

FruLlan - nä, det är ju så att vi tyckte att vi haft tillräckligt med elände med tre månader på neo, men vår eländeskvot verkar ju inte på långa vägar vara fylld än, eftersom det vara fortsätter neråt. Det kändes ju som att botten var nådd när Piff fick sond, men jag gissar att knapp inte är långt borta om han fortsätter att vägra äta själv. Vi har ju sett det här beteendet en gång förut, i våras när han slutade äta fast föda och bara ville ha välling. Nu duger det inte ens med välling, så då är det tydligen ingen mat alls som är det här steget.

Victory ? jag beklagar verkligen sorgen. Det finns gradskillnader i helvetet också, förstår jag? Kram!

Piggelin ? ni får jättegärna komma och krama oss den 9:e.

Koko - . Såklart att du får klaga över dina problem med lillebror, trots att de är ?mindre? än mina; jag har ju inte ensamrätt på att vara ledsen och tycka att saker och ting är jobbigt. Det finns plats för alla i tråden; både glada och ledsna.

Kängu - . Det här med skuldkänslor har vi helt lagt bakom oss, för vi inser att vi omöjligt kan vara så dåliga på att mata, att våra barn skulle krångla med maten av den anledningen. Dessutom utvecklas de ju helt normalt på alla andra områden, och det skulle de inte göra om det var ?spänningar i familjen? som en doktor uttryckte det. Vi har nu fått en ny remiss till ?ät?-logopeden här i Lund, så vi hoppas att vi ska kunna få hjälp där, men jag ska ha tipset om Smaskarna i bakhuvudet.

Jag träffar psykologen i ät-teamet lite då och då, för att prata av mig, och om ett par veckor kommer hon hem till oss för att filma när vi matar Puff, för att vi ska få se det hela i ett ?utifrån?-perspektiv. Kanske kan det ge några tips om hur vi ska komma vidare.

Liten ? tack för kramen! Hoppas att vd snart får tummen ur, så att du kan få släppa ut magen och njuta av den istället.

BS ? nä, att föda väldigt mycket för tidigt är absolut inget jag rekommenderar. Jag är säker på att det är ett mycket större problem än att ha tvillingar, men det räcker mer än väl med en av faktorerna. Så Iris ska bli kirurg? Eller kanske gynekolog och utföra kejsarsnitt?

PB ? usch, vilken massa elände du råkat ut för. Kram!

Nenne ? såklart att det är smått på gång hos er också! När man väl varit gravid en gång har kroppen lättare för att bli det igen, eftersom det då är ett tillstånd den känner igen, berättade en av de allra mest betrodda gynekologerna på KK i Lund för mig, så chansen att det ska lyckas är definitivt större den här gången än sist. Och eftersom det blev ett missfall då måste det ju betyda att det lyckas den här gången (att det går ett snäpp bättre, liksom). Nä, förlåt, nu är jag sådär äckligt jobbigt optimistisk som du inte vill veta av, så jag tar tillbaka det jag sagt. Men jag tänker på dig och hoppas. Kram!

BS igen ? usch, så trist med bråket med din man, men ännu mer trist att han är så nonchalant mot Iris. Förstår att det rann över! Kram!

Frejis ? vi har bestämt oss för att börja med att prova att maken vabbar 50%. Om vi har behov av mer hjälp skriver vår doktor ett intyg för 100% istället, så det finns fortfarande lite resurser kvar att ösa ur.

Tänk att det snart är dags för snitt för dig och det verkar bli på den utsatta dagen; det verkade ju helt osannolikt för några månader sen.

Sweet ? hej; kul att se dig igen! Jobbigt med svininfluensan, men hoppas verkligen att du och din man inte drabbas, eftersom risken är större att det blir en besvärligare upplevelse för er än för Lilltjejen. Hoppas att hon snart kryat på sig, så att ni får sova lite bättre igen.

Idag var vi hos magdoktorn igen, och det som var riktigt positivt var att Piff gått upp 435 g på 4 veckor. Ansträngningarna med sonden har alltså betalat sig bra. Att han går upp bra i vikt visar också att han inte är mjölkproteinallergiker och att ?systemet? med mage och tarm fungerar som det ska. Idag har han faktiskt också ätit litegrann själv, förvisso pyttelite (ungefär 100 ml av en dagsmängd på 700 ml), men det är ändå betydligt bättre än de senaste dagarna. Som vanligt kommer då hoppet fram om att det ska bli bättre igen, med risk att vi återigen blir besvikna. Fast man måste ju få hoppas lite också, om man ska orka.

Som jag skrev innan får vi ett intyg för 50% vab för maken, och så får vi se hur det funkar. Dessutom ska Piff vaccineras mot svininfluensan, pga att han har problem med luftrören och har en del förändringar på lungorna (pga att han är för tidigt född). Puff däremot kommer inte att vaccineras.

Glömde igår:

AM ? det låter riktigt läskigt med dina ben, men vill man vara fin får man lida pin heter det ju. Bara resultatet blir bra kan man ju stå ut med lite av varje.

Muggles ? vilket skräp att testet fortfarande visade plus, trots rejäl blödning. Men du ska se att det tar sig fort när ni väl får försöka igen, vilket jag hoppas blir snart. Kram!

Och så idag:

Snorkis ? det låter som att ni är förtjänta av ett plus nu, med allt elände som drabbat er i övrigt. Kram!

Lappis ? förstår att du blev ilsk på din man; lite uppoffringar får det väl vara värt för att få adoptera?!? Fredagar är ju en typisk familjekväll, vare sig man tillbringar den hemma eller ute på restaurang t ex, men man vill ju definitivt inte vara uppbokad på någon kurs då, som dessutom är på ganska många tillfällen.

Liten ? jättegrattis till jobbet! Svårt det här med lön, men jag tycker definitivt att du ska begära en ordentlig höjning, så att du inte undervärderar dig själv i deras ögon, genom att bara vara glad och tacksam för att du fick tjänsten.

AM ? vad är det för en klåpare som varit i farten med dina ben?

EA - *håller tummarna i smyg*

Muggles ? vad skönt att höra att du ser livet från den ljusa sidan nu, och kan se det positiva med att det faktiskt tagit sig två gånger på fem försök. Bra också att gynekologen kollade allting så noga, och att ni nu fått klartecken för syskonförsök igen. Och tänk att velpellarna (inte din man då alltså ) lyckats bestämma sig för att sälja huset. Det finns ingen risk för att de vill ha en budgivning och inte bara går efter först-till-kvarn-principen?

Och du ? det var rätt från början; ?än han? heter det. Ska man skriva ut hela satsen blir det ju ?än han är?; då hör man att det blir konstigt med honom. Att lägga till ett verb efteråt är ett ganska bra knep för att kolla vilket det ska vara.

Nenne ? skönt att se dig tillbaka vid hyfsat gott mod.

EA ? shopping är ofta en bra humörhöjare. Hoppas att tanten håller sig borta också förstås.

Den här helgen ska vi skicka iväg Puff till mormor, morbror och lika gammal kusin, medan Piff stannar hemma hos oss. Det blir första gången som en av dem är iväg, men vi har hela tiden haft planen att då och då dela på dem, när tillfälle ges, för att de inte alltid ska vara en ?enhet?. Eftersom vi är skittrötta på en ovanligt gnällig och matovillig Puff känns det bra att någon annan tar hand om honom ett par dagar. Kusinen och han verkar dessutom ha skoj ihop, nu när Puff går själv. Innan dess tyckte inte kusinen att han var så rolig; bara ett trist paket på golvet.

Makens föräldrar kommer dessutom hit för att hjälpa oss med att få lister och lite elgrejer på plats, och de har lovat att passa Piff ett par timmar, så att maken och jag kan åka till IKEA och handla de hyllor vi ska ha bakom skjutdörrsväggen i vardagsrummet.