Oh jag har fått sådan ångest. Ringde just till maken o började gråta. Jag vet att det bara är löjligt och som han säger det finns ingen anledning till min oro.
Det som har hänt nu är att vi under våra funderingar om vaccinet har hört oss för hos våra familjemedlemmar. Man kan väl säga att min sida är lite mer objektiv o med hjälp av fakta tycker att jag skall ta vaccinet. Hans sida är mer anti, utan att ta reda på fakta utan lider bara av medicinskräck.
Vi har ialla fall bestämt oss för att jag skall ta vaccinet, för att vi helt enkelt tror att ev svininfluensa skulle bli värre för mig än vaccinets högst ev biverkningar.
Idag svarade svärmor på vårat mail och säger att om hon var jag skulle hon nog vara vädligt avvaktande och vänta innan hon tog vaccinet. Hon har som sagt medicinskräck och vägrade själv ens ta alvedon när hon var gravid.
Med hjälp av detta snälla svar och absolut inget ont menande har hon nu gett mig ångest. Tänk om jag skadar barnet genom att vaccinera mig. När vi var i Grekland var hon på mig så fort jag pratade på att ta Postafen mot grav-illamånedet och sjösjukan. "tänk på barnet" HOn gillar inte när jag tar alvedon. Förra veckan åt jag ju Bromhexin efter att hostat flera dar och känt att jag höll på att falla samman i lungor, mage o rygg. De var hemma hos oss när jag tog första tabletten. Svärfar tyckte jag skulle dricka te istället för ta tabletten. Jo men jag hade ju redan druckit te i nästan 1 vecka flera koppar om dan och det hade inte hjälpt...
Så nu har jag fått totala ångesten, tänk om jag skadat mitt barn.
Jag vet att så itne är fallet, ialla fall inte pga av de tabletter jag tagit för alla är testade och ok på gravida. Men usch vad tankarna spökar nu.