Vi fortsätter vårt umgänge och hänger med i alla livets svängar...
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3414645.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenaar, minst lika mycket.
Irriterande med envis huvudvärk, Blommis. Fast tillvaron brukar kännas bra mycket lättare då magen blir stabil igen 
Själv svävar jag fortfarande på moln när jag tänker på att nästäppan är borta (och det är ju några dagar sen nu). 
Nu ska jag gå och ge passaten lite härlig glykol.
Så. Nu är passaten otörstig och inpluggad inför nattens kyla. Och jag har invigt min nya arbetsjacka. Tror t o m att jag lyckades smutsa ner den lite. Nu måste jag skaffa grejor att ha i fickorna. Ska nog börja med några schyssta pennor, för såna finns det speciella fack för.
Inga pluttar som lyser gröna förutom Daas. Det betyder alltså att jag har en ny chans att spämma lite. Känner mig något mer alert än sist, så det kanske går bättre nu. *stretchar lite*
*gääää-äsp!*
Kanske hade fel om det där med att vara mer alert... 
Igårkväll var vi på 30-årsfest.
Det var makens kompis fru som fyllde år. Man skulle väl egentligen kunna säga att vi är rätt bra kompisar alla fyra.
I somras sprang vi på henne på en gatufestival. Det var första gången vi träffade henne sen vårt MF. Hon beklagade och berättade hur mycket hon gråtit för vår skull när hon hörde den tråkiga nyheten.
Det kom jag att tänka på igår när jag körde från stan efter att ha inhandlat present. Där i bilen, fick minnet mig att börja gråta. Under två sekunder skakade min kropp till av en snyftning och tårarna steg upp i ögonen. Sedan var det lugnt. Förutom att jag blev lite chockad över min reaktion.
Innan maken och jag hakade på den här försöka-göra-barn-cirkusen brukade jag gråta, på en höft, i snitt en gång i halvåret. Märkligt, hur annorlunda man kan bli...
Hej Daa!
Vi har lite familjefilmskväll och ska strax drcka th´e, men liiite hinner jag ju kika in emellan..
Hihi. Visst är det ganska lätt att hitta tillfällen att kika in liite?
(och lite jobbigt när man inte lyckas hitta de tillfällena... 
)
Åh nu ropar de att det är klaaaaart att fika.
Bäst att jag går då
(jag brukar vara rätt sur om inte de kommer när jag ropar så...)
Tappade förresten farten i mitt spammande. Det är kanske inte min grej, helt enkelt.
