Summan av kardemumman - livets väsentligheter
september, usch vad jobbigt med en så strulig cykel. Men inte sjutton ska du få X igen, så mycket otur får man inte ha!
september, usch vad jobbigt med en så strulig cykel. Men inte sjutton ska du få X igen, så mycket otur får man inte ha!
Så där, nu har man njutit av den sista sovmorgonen i full frihet.
Tusen tack för alla lyckönskningar! Ja, hur det känns? På ett sätt känns det jättebra, nu har jag ju valt det här och alternativet skulle vara ännu läskigare och jag ser verkligen fram emot att få träffa lille Televinken (och räkna tår och fingrar). Men samtidigt är det klart att det är nervöst, dels för att vara vaken under en operation (är mest rädd för att må illa faktiskt) och för att få hemskt ont efteråt men dels också för att det ska vara nåt fel på Televinken.
Så summa summarum, nu vill jag ha ut honom och se att han mår bra och ha hela den grejen överstökad, även om det blir jobbigt. Sen kan jag börja oroa mig för att vi ska ta hand om den lilla kraken också.
Cicci, man åker hem efter inskrivningen och sover hemma. Idag ska vi få se en film, träffa kirurg, narkosläkare och barnmorska och ta lite prover. Det ska ta ca tre timmar, sen är det bara att åka hem igen.
Sweet, det blev verkligen supersnyggt med det där tyget!
Klart att jag rapporterar sen vad vi får för tid!
Haha, nu ska jag fylla i en hälsodeklaration som jag ska ha med mig varav den sista frågan lyder: "Använder du någon form av medicinering inklusive p-piller?" Den verkar inte vara så utformad just för den här situationen.
AM, pengar är insatta på ditt konto!
Nu måste jag sätta lite fart, vi hörs i kväll!
snaily, varför tog dom inte blodprovet igår när du ändå var hos läkaren, kan 24 timmar hit eller dit spela så stor roll?
Tinga, jag förstår verkligen om Piff var uppe i varv på dagis, vem skulle inte vara det i början? Det kanske blir lite svårt med maten i början när det är så mycket nytt men förhoppningsvis kommer dom snart in i rutinerna och då också börjar härma dom andra barnen med maten!
Nu är vi hemma från sjukhuset och det känns suveränt bra! Vi fick träffa kirurgen, narkosläkaren och barnmorskan som kommer att jobba imorgon, det känns jättejätteskönt att veta vem som kommer att jobba imorgon! Och så sa dom att vi ska få ett eget rum så att maken får stanna kvar också, puh.
Det är alltid lika kul när någon ska klämma på min mage, dom börjar med att säga att "vilken fin liten mage" och så klämmer dom och säger "oj, det var verkligen mycket barn i den där magen". Det är ju det jag säger, det är proppfullt där inne och nu är det hög tid att Televinken kommer ut.
Vi fick förresten en tidig tid så vid kl 9 eller strax före borde vi vara på operation. Vi får väl se om vi tar med datorn eller inte så att vi kan rapportera lika snabbt som BS.
Hoppas att den nya medicinen hjälper, Liten! Magproblem kan man vara utan!
muggles skrev 2010-01-12 17:48:29 följande:
Tack för alla lycka till-önskningar!!
Grattis till 9-årsdagen, Vickan! Och skönt att maken fick vara kvar!
AM, hmm, väskan är inte packad än och listan jag gjorde häromdagen ligger på den andra datorn. Vi får väl se hur det går. Ombyten till mig, tofflor, kläder till Televinken, necessären, mobilen, lite dricka och något att äta plus en bok ska väl med. Maken får packa sin egen.
Hej tjejer!
Här kommer en hälsning från Televinkens mamma. Vi är kvar på sjukhuset men kommer att åka hem imorgon.
Allt har gått jättebra, vi kom till sjukhuset i onsdags strax före kl 8 och 9.20 är han född. Han var inte riktigt så stor som vi trott, han vägde 3650 gr och var 52 cm lång, fast då är han ju egentligen tio dagar för tidig. Men världens sötaste är han är ju förstås.
Vi verkar ha slarvat bort USB-kabeln till datorn så jag kan inte lägga ut någon bild i galleriet än tyvärr men det kommer.
Han skrek så fort han kom ut och sen var han vaken i ett par timmar men efter det somnade han och vaknade inte mer än ett par minuter på hela första dygnet. Nu är det lite mer "normalt", han sover och äter med jämna mellanrum och maken oich jag sitter och glor på honom och tycker att allt han gör är sååååå fantastiskt och för första gången. Fast amningen funkar fortfarande inte. Usch, vilken strid det är hela tiden med amningen, han vill och jag vill men ingen av oss fattar riktigt hur man gör.
Själv mår jag över förväntan, det gör fortfarande lite ont att resa sig från sängen och att lägga sig men i övrigt är det inga problem.
Tack tack!
Parnassia, du kan väl skicka en till "Televinken, SÖS, Stockholm"?
Jo, det tar ju ett par dagar innan den riktiga mjölken rinner till men det är ju ändå bra om han kan få i sig lite av råmjölken och få in tekniken. Nu får han ersättning i kopp men vi får se sen hur det blir när/om jag får riktig mjölk.
Nej, nu måste jag gå och glo lite på min lilla familj igen.
Vi hörs mer när vi kommit hem igen. Tack igen för alla grattis!!