I glädje och sorg, i vardagens vedermödor och glädjeämnen finns vi till för varandra!
Läsning sker på egen risk, för vi viker inte för diskussioner om diverse kroppsvätskor, sexliv, sjukhus och övriga saker som skulle kunna anses vara smått privat.
Vi har gemensamt vår längtan efter barn, men efter många långa trådar hör vi också ihop i vänskap.
Förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3600713.html
Leksi: åh, så underbart! *hjärtar lille Alfred* 
Så spännande att få läsa om hur det gick för er.
Och tack för gratulationen. Och framför allt stafettpinnen. *håller krampaktigt i den*
Fru Sy: nu har jag fixat ena ärmhålet på det sättet du tipsade om, med lite hjälp av min bok. Sömmarna blev riktigt fina och det var inte så svårt. Att passformen på ärmhålet var helt bedrövlig är en annan historia, men den får mig att tappa ivern nåt enormt.
Jättebomber och spagettiöverarmar fungerar inte ihop helt enkelt. Jag tror att man skulle kunna fixa det genom att nypa in lite i sidosömmen eller göra ett till bystveck (men det kanske blir jättekonstigt).
Min teori är att göra resten klart, dvs baksömmen och dragkedjan så jag ser hur passformen blir på resten av klänningen, för förutom det alldeles på tok för jättestora ärmhålet ser det riktigt lovande ut.
Fru Sy-grattis till 
hoppas nu din kropp fattar att den ska ha äl och indianer så att ett + kan komma!
Leksi-GRATTIS igen!!! 
Ingis-glöm inte att andas 
Lanovia-gick dopet bra?
Blommis-hur mår indianerna och magen? Behöver snart ha sällskap för sinnesfridens skull
EGO-i fredags förmiddag var jag på kliniken för första titten på blåsorna, misstänkte att det inte var lika mycket aktivitet därinne som sist då tanten inte kom ordentligt förrän i onsdags och jag började spruta i måndags. Och rätt hade jag, 4 blåsor var allt han kunde se och den informationen fick man dra ut från honom. Men allt var så normalt så ändå enligt honom. Började ju på lägre dos denna gången men liiiiiite fler blåsor hade jag hoppats på när det var minst 14 förra gången 
.
Fick order om att höja dosen till det vi hade förra gången med start från i fredags och ny titt på tisdag förmiddag. Det fanns ingenting att oroa sig för enligt läkaren eller sköterskan eftersom mycket kunde hända på de här dagarna speciellt när dosen höjdes. Men jag blev grymt besviken ändå med bara 4 blåsor kändes inte alls roligt att jobba sedan.
Så nu sprutar vi glatt på till på tisdag då vi får se vad som händer, ingen prel tid för ÄP alls ville de ge men tidigast fredag är min gissning.
Fru E: trist att det inte känns bra. *kramar om*
Jag har ingen aning om hur det brukar fungera, men jag hoppas verkligen att läkaren har rätt när han säger att ni inte behöver oroa er.
Hej 
Jag lever, och det gör Grodan med, som nästan äter upp mig 
Leksi, grattis och Alfred är ett underbart namn
Och känner så väl igen bergochdalbanan i känslorna!
Jag var så uppochner igår i hormonerna så jag sa till maken att om han ville ha en son kunde vi försöka igen...han bara stirrade på mig och talade lugnt om att nu var jag dum i huvudet, hans döttrar var det bästa som fanns, punkt!
lalalalabilia, mitt nick det med hvidis
Förresten, är pms för djävlig kan du fråga en läkare om han kan skriva ut Zoloft i lägsta dosen, tas i10 dgr innan mens och kapar värsta topparna, funkar bra för mig
Fru Sy, kan du inboxa mig din web-adress och mail, har ev en som är intresserad av dina kläder om du kan tänka dig att sy till prematura barn, de ska starta en web-sida för pluttisar
Även jag har för övrigt levt med män som pendlat, vill du hra mer om det kan jag inboxa dig, men jag tyckte det funkade suveränt när barnen var små.
Nu måste jag mata Grodan... i´ll be back och jag har inte glömt er andra!
Shit, vilken jobbig start på veckan!
Har känt mig jobbigt ogravid hela helgen, men blev lite tröstad av det starka plusset som visade sig igår morse.
På kvällen började jag få riktig ordentlig molvärk, värre än mensvärk, så det blev väldigt jobbigt. "Jag tror inte på det här", sa jag till maken och kände mig mycket orolig, ledsen och uppgiven.
Någon gång på natten började jag inse att det kanske inte var tjejmagen som gjorde ont, utan den andra magen. På morgonen var jag mer övertygad om att det var så. Men brösten var mjukare än på länge: dåligt tecken. När jag då hittade en liten rosa fläck i trosskyddet kände jag att hoppet var ute.
Nu har jag kollat lite till. Det blöder från ett sår. Ett huvva sår precis i "rätt" läge. Jag har väl klöst mig i natt under min oroliga sömn. Så då kan jag väl hoppas lite till, även om jag fortfarande tycker att brösten är lite väl oömma och mjuka och att jag känner mig lite väl ogravid.
Resten av dagen får jag väl trösta mig med att kräkreflexen är så lätt-triggad att jag knappt klarade av att borsta hörntänderna i morse.
Hoppa ni får en fin dag.
Åh, daa! Där skrämde du mig rejält! Pust!! Tänk vad glad man kan bli för ett litet sår. Känner verkligen med dig, gumman. Jag håller alla tummar och tår och önskar innerligt att det går hela vägen denna gången och ogravidkänslan bara är ett hjärnspöke. Hoppas hoppas hoppas! Illamående är ju BRA! Kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram. Sen säger jag som blommis: vi har BESTÄMT att det går hela vägen. Så det så!
Hej Daa! Usch vad du skrämde mig också! Säger som Hvidis, det ska gå vägen denna gången! Jag kände mig inte särskilt gravid första tiden efter pluset, vet inte hur ni andra har haft det. Det ska ju kännas annorlunda denna gången, för nu ska allt gå finfint!
Hej Hvidis, allt bra med dig och E idag?
Phu.....sicket snörp jag fick här!
O du.....säg till mannen om han får lätt näsblod eller blöder i övrigt....att INTE lämna det i toalettstolen....jag höll själv på att få hjärtstillestånd efter ett av makens näsblod....
