I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...

pissur,trött,grinig med en förbannad rethosta, signe som bara sover i min famn om jag sitter och bara en hand att skriva med.... och så måste jag upp imorgon och kan inte sova på dagen för lillasommålaröveralltochbaragörhyssvild är hemma,.....
resten av huset sover så gott,,,

gaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhh

nån som behöver nån krossad av en surhagga???

Bruttan jag kan ta lilla Vild några timmar så du kan få sova.
(önskar ialla fall att jag kunde göra det) Kan du inte be någon kompis i närheten om hjälp? Någon som vill ha en tapet ommålad kanske.

Fru Sy vi trodde att vi behövde hjälp. Så vi satte en igång en utredning, därav att jag vet hur surt det känns.
Men våran lilla spillevink blev till precis i denna härva så jag var gravid redan vid vårat första besök hos läkaren bara att vi inte visste det.

Och då fick jag förövrigt göra ett VUL och E verkar ju ha klarat sig bra och sedan gjorde jag ett i v. 13 så undrar om BM ansåg att du var i ett särskilt kritiskt skede just nu för att göra VUL Daa.

Det är var ialla fall bl.a detta som fick oss att kalla henne för spillevink eftersom hon körde ett sådant spratt med oss, om jag väntar lagom till utredningen att bli till....

Och vilken spillevink hon har blivit denna lilla bustjej. Igår satt jag och fika på stan med några mammor. Alla andra barn sov eller satt "ordentligt" hos sina föräldrar. Denna tjej körde ner huvudet mellan sina fötter ner till mina knän. Där låg hon med dubbelvikt med rumpan i vädret och skrattade.

Nejnejnej!!! Stopp och belägg mig får man verkligen inte kalla tant!
Jag har ju inte ens fyllt 30 än, har lååångt dit!

*räknar på fingrarna* 

nästan hela 6 månader!!!!!

 

Fru Sy man kan inte hålla koll på allt jämt. Det är Fru E, Ninnis och Blommis som fått ta den vägen också. Jag glömmer ingen eller???

Blommis det är inte ens någon sport att ge en mamma dåligt samvete. Ett felaktigt ord så kan man få denna varelse att gråta i flera timmar.

Men det behöver inte vi ha för vi är alla den PERFEKTA mamman till VÅRAT eget barn.
Spelar ingen roll hur många barn en annan har själv känner man sitt barn bäst.

Och det där med att känna sitt barn bäst kan driva mig till vansinne när vi träffar våra föräldrar för ibland bara de vägrar lyssna när vi tala om för dem hur E fungerar. Allt för att de skall lära känna E och E skall få ha det bra.
T.ex. E sover jättebra för sig själv när hon somnar själv men somnar hon i våran famn vaknar hon till 98% av fallen när man försöker lägga ner henne.
hemma hos farmor o farfar: Båda älskar att bära runt på henne, men av någon outgrundlig anledning kan de inte hålla henne när hon somnat, är hon vaken kan de bära runt i timmar. När de här omkvällen testade lägga ner henne för TREDJE gången efter att hon somnat i deras famnar och hon vaknade omedelbart och började skrika då visste jag faktiskt inte var jag skulle göra av mig själv.
LYSSNA kanske är en bra idé???

Jag försöker tänka att de måste ju få testa och lära känna sitt barnbarn själva. Men när de har testat en gång och vi förklarat att det där sällan fungerar då kanske man inte behöver testa två gånger till???? 

Är det bara jag som tycker sådant är jobbigt??? Nu sist var det bättre, jag störde mig på det där med att lägga ifrån henne men jag mådde inte dåligt. Kanske hade även de lugnat ner sig lite.

Fram tills nu har jag rent av mått dåligt efter att träffat dem, det går relativt bra medans vi är med dem då anstränger jag mig väl. Men efteråt är jag helt knäckt.
Ellen tas i från min famn så fort det bara går, har hon vaknat får hon ingen tid att vakna till liv innan någon rycker och drar i henne och ingen lyssnar på vad vi försöker tala om för dem.
Ingen annan som blir trött på sådant här?