• zunzilk

    hur drar ni gränsen?

    hur dra ni gränsen för hur många och vilka ni ska bjuda?
    Vi tänkte från början ha ett litet bröllop på max 30 pers, blev sen 40 och nu ligger vi och nuddar 50 personer...
    Sen har vi ju detta med vilka som ska bjudas?`Alltid ngn som blir stött för att de anser att de borde blivit bjudna.
    I vårt fall har min BM vänner vars sombor jag inte klarar av , men de kommer ju oxå bjudas.
    När jag satt och kollade igenom listan insåg jag att det var 80 % min BM´s vänner och bekanta och knappt några av mina. Har inte tänkt på det dess mer innan jag sa att jag vill att X och Y ska komma men det var han tveksam till eftersom dels han gillar inte dem och dels är det ju så många redan.
    Sedan ville han bjuda in en vän till honom som jag verkligen inte gillar, vi har umgåtts mycket förr men sen blev det en massa fnurror på tråden och bara stelt och jobbigt mellan oss idag.
    Hur göra?
    Kan jag säga åt min BM att jag inte vill ha den familjen där? De är dessutoom nära släkt.

    Sedan har vissa av våra vänner så odrägliga barn så jag funderar på att be alla lämna barnen hemma bara för att slippa en familjs ungar. ( har barn själv, så inga påhopp tack)

    Suck. Det här bröllopet har gått från " ååå vad kul" till **suck*

  • Svar på tråden hur drar ni gränsen?
  • kikki kikki

    Du kanske skulle ta upp med din kille att ni ska fördela lite mer jämt mellan er när det gäller att bjuda kompisar. inte rättvist att han bjuder typ 20 av sina och du bara 5 av dina.

    Nu är det så att jag själv har mer kopisar än min kille så jag har tjatat på han om han inte har fler att bjuda men han säger att det spelar ingen roll. Han har större släkt så det jämnar ut sig tycker han.

    Ni får snacka om det helt enkelt

  • BrideBecks

    Om han säger att han inte vill ha dina bekanta på bröllopet har väl du lika stor rätt att säga att du inte vill ha bekanta till honom på bröllopet?? Det handlar ju om att ge och ta och respektera varandras bekanta/familj/vänner!


    Man måste respektera att ens respektive har vissa bekanta som betyder en del för han/hon även om man själv inte har någon närmare relation till denna personen. Sen kan man inte svälja vad som helst heller. Men det där med kompisarnas sambor får man nog bara svälja, de är ju faktiskt respektive.


    När vi gifte oss började vi också med ett 30-tal men vi blev 55 stycken och jag ångrar inte någon som blev bjuden - alla kändes lika självklara och välkomna. Mitt tips är att först göra separata listor, alltså vilka DU vill bjuda på en lista och vilka HAN vill bjuda på en lista och sedan sammanställa listorna. Är det några som är tveksamma av någon anledning får man diskutera det. Vi hade t ex någon från min mans sida som jag inte förstod varför han skulle komma då min man inte träffat honom på kanske 10 år och som troligtvis inte skulle bjuda oss på hans bröllop, därmed kom vi fram till att han inte skulle bjudas. Prata och förklara varför vissa personer ska bjudas eller inte bjudas. Och se till att det inte blir ett gräl eller irritation - det är faktiskt er stora dag ni planerar där ni vill ha era nära och kära närvarande!

  • Runi

    Jag har ett liknande problem med att vissa förväntas att de ska bjudas. Tänkte bjuda mina farbröder men inte mina kusiner som alla är vuxna med familjer. Ska jag bjuda alla kusinerna + fam så blir det plötsligt 18 till. Jag har då knappt någon kontakt med de heller då de flesta bor i Norge men när min kusin i Sverige gifte sig för 2 veckor sedan så bjöd en av mina farbröder automatiskt in sin son m. flickvän :S Hur gör man då för att se till att det inte blir så?


    Så har man också de som i stort sett bjuder in sig själva, bekanta som man mest bara har träffat genom fest och så "Ja men då hoppas jag på att få en inbjudan snart". Vad säger man till såna?

  • Vi2alltid

    Vi hade över 100 personer på vår lista först och fick banta ner det rejält till 65. Vi bjöd inga barn då jag inte tycker hör hemma på en sådan fest. Min mans systrars barn fick komma, bara av den anledningen att de inte fick någon barnvakt och de bodde nästan precis bredvid festlokalen och de hade en nykter person som tog hand om dem.

    Annars var det svårt att dra gränsen! De som hade en partner som de "kilade stadigt" med fick inbjudan, inte de som hade dejtat högst en månad och som vi aldrig hade träffat. De visade sig dessutom senare att de inte ens höll ihop till bröllopet!
    Sedan fick vi börja dra ner på vännerna och fundera över "hur ofta ses vi egentligen och hur är det när vi väl ses? Hur bra vänner är vi?"

    Och sådär fick vi hålla på. Till slut var vi nere i 65 och alla gäster kändes helt rätt att ha där! De flesta var nog från min sida skulle jag tro, men det var inget vi diskuterade på vems sida de kom från MEN det var viktigt att det kändes rätt för oss båda med de gäster vi bjöd.

  • Maxiander

    Vi ville också ha jättelitet först men nu är vi runt 50. Jag tycker att båda två måste få bjuda de som de känner att de verkligen vill dela denna dag tillsammans med och då får man nog acceptera det. men en jämn fördelning passar väl bättre? Vi har nog väldigt lika, jag ville bjuda lite fler släktingar vilket gjorde att jag fick dra in lite på vänner plus att nästan alla mina vänner har en respektive och min blivande man har singelvänner. Det gör att ha kan ha fler vänner där men det passar bra för han umgås i större gäng och jag i mindre så jag kunde ändå buda alla mina absolut närmsta och han hela stora kompisgruppen :) Bara ni båda känner att det blir en lösning ni båda trivs med! Omman har litet tycker jag det är bra att båda avgränsar ungefär lika mycket. Så inte släkt och vänner från den sida som inte blivit bjuden känner sig utanför. Ju mer man begränsar ju lättare blir det för förre har rätt att bli stötta medans om man bjudit många så förväntar sig "alla" runt omkring en att bli bjudna :) Sedan ska man alltid bjuda respektive till den man bjuder och även bjuda de som nyligen bjudit en själv till sina bröllop :) Det är ju ett bra tillfälle att reflektera lite över kompiskrtesen och så :) Men man kan ju tycka om många fler än de man har möjlighet att bjuda! Ta en lokal som begränsar antalet så kan ni inte bjua fler än ni tänkt. Vår lokal rymmer bara 50 om det inte ska bli hysteriskt trångt, så fort vi la till någon på gästlistan fick vi ta bort någon annan :) Lycka till!!


     


    www.maxiander.se

  • Biscuit

    Jag skulle om jag var ni riva den gamla listan och göra precis som BrideBecks skriver. Sätt er i olika rum och skriv en varsin lista på vilka ni vill ha där. Sen sammanställer ni det. 

    Vi gjorde visserligen inte så för jag kände inte till det innan, men jag tror att det är ett bra knep. Om listan blir längre och längre med tiden kan man ju fundera på varför de personerna inte ingick från början.

    Personligen tycker jag att man enbart ska bjuda folk som man vill ha där men jag har förstått att det är lättare sagt än gjort. Vår lista är enbart personer som vi vill ha där. Men vi kanske får ta smällen av det beslutet efteråt. :)

  • sms å fotboll

    Vi gjorde först upp en lista över all släkt och alla vänner. Då blev vi ca 100 st.


    Sen strök jag släkten på mammas sida (mormor med sambo undantaget) för vi umgås inte och de har en tendens till att ta över.


    Sen strök vi sambons släkt på hans mamma sida (morfar undantaget) av samma anledning och hans pappa har inga syskon så det blir mest släkt från min pappas sida.


    De flesta vännerna är ursprungligen mina men efter så många år ihop så känns de mer som våra vänner.


    Nu är vi nere på 53 stycken plus några barn så nu känns det finfint :)

  • zunzilk

    Jag förstår hur ni menar och alla verkar ju vara inne på samma spår. :)
    Ang barn så tycker jag verkligen inte att barn har ngt på bröllop att göra, de ska sitta stilla och vara tyst och hur kul är det? Min sambo däremot tycker inte att man "kan" utesluta barn. Han är för snäll.

    Ang vänner så är det ju så att de flesta är folk vi umgås med men inte folk som jag skulle umgåtts med om det inte varit för sambon, invecklat?

    Jag har några vänner som jag gärna vill bjuda så det är ju inga konstigheter.
    Men sen finns det gränsfall som jag skulle vilja bjuda och där kommer gränsen in, ska man bjuda alla man umgångs sporadiskt med men för dens skull gillar massor men helt enkelt inte hinner träffa oftare..

  • sms å fotboll

    Barnfrågan är ju känslig (har det visat sig) men vi kommer att ha buffé så det blir inte lika mycket stillasittande. Vi kommer också ladda upp med typ alla Disneyfilmer och en liten myshörna på ovanvåningen så de kan få husera fritt där om/när de tröttnar på oss andra.


    Ang gästerna så kör vi på principen att om vi vill ha dem där så bjuds de in. Vi kommer bjuda de vi tycker om att umgås med, därmed inte sagt att vi gör det så ofta. Några av paren träffar vi kanske max en eller två gånger om året men det skulle inte kännas bra om de inte var där. Vi umgås en hel del med folk som vi känner via BM:s syster och hennes kille men de kommer vi inte bjuda just för att vi inte umgås med dem själva.

  • zunzilk

     


    sms å fotboll skrev 2010-08-04 14:10:46 följande:
    Barnfrågan är ju känslig (har det visat sig) men vi kommer att ha buffé så det blir inte lika mycket stillasittande. Vi kommer också ladda upp med typ alla Disneyfilmer och en liten myshörna på ovanvåningen så de kan få husera fritt där om/när de tröttnar på oss andra. Ang gästerna så kör vi på principen att om vi vill ha dem där så bjuds de in. Vi kommer bjuda de vi tycker om att umgås med, därmed inte sagt att vi gör det så ofta. Några av paren träffar vi kanske max en eller två gånger om året men det skulle inte kännas bra om de inte var där. Vi umgås en hel del med folk som vi känner via BM:s syster och hennes kille men de kommer vi inte bjuda just för att vi inte umgås med dem själva.

    Ja visst är det så att det är en känslig fråga, men samtidigt så är det ju vår dag och egentligen enda dagen som vi får bestämma över helt. Sen är det upp till gästerna att "take it or leave it". Vissa undantag kommer nog göras men på inbjudan kommer det stå X och Y inte fam.XochY. Jag vill även skriva i inbjudan ngt i stil med " barnen får gärna vara med i kyrkan men festen vill vi ha barnfri." Detta vill inte min sambo. Han tycker att folk får göra som de vill. svårt.

    Suck det är svårt, Orkar inte tänka på det här än, tar det sen.

  • Moirie

    Det är mycket politik och ekonomi i inbjudningar. Det går inte att göra alla glada och det går inte att bjuda hela världen.

    Vilka vill ni verkligen ha där och skulle sakna om de inte var med?
    Vilka "bör" ni bjuda om ni inte vill riskera att en relation ni vill behålla kommer få en allvarlig törn? Att inte bjuda sambos till vänner kommer tas som en diss. Om ni båda kan leva med ev konsekvenser av det så är det ju inget problem. Personer man inte är så förtjust i kan man ju annars placera långt ifrån sig själv under middagen, så behöver man inte tänka på dem.

Svar på tråden hur drar ni gränsen?