I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

då var sidan min! dags att göra nytta.

Hej!

Kastar i mig lite mat mitt i storstädningen. Jag och vovven har haft sovmorgon och gått långpromenad, nu ligger han och tittar på mig medan jag städar

Vad söta ni är som tänker på mig. Det tar ett litet tag till innan det händer något på riktigt, än så lännge har det bara varit förberedande aktiviteter. Jag återkommer med uppdatering när det blir lite mer action!

Kraaaaam på er! 

Skönt med fyra veckors semester, Lanovia! Det är ni värda

Ninnis, Okej´rå. *ger mig till tåls*

....fan vad SVÅRT det är att ge sig till dne där Tåls! Jag gillar inte honom!

Hej tjejer! Jag tror att jag har blivit knäpp, eller håller på att bli iaf... I början av veckan var jag ju orolig för att jag hade växtvärk i magen och ont i ryggen. Nu är jag ist orolig för att jag inte har det, tycker att jag knappt kännt av någonting på några dagar nu och då blir jag ju orolig. Tror ni att det kan vara så att det är väldigt olika från dag till dag och vecka till vecka? Går in i v.6 idag så det är ju fortfarande väldigt tidigt...

Fru Sy, jag känner igen mig i allt det du säger. Jag tror det är väldigt normalt. Ibland kände jag mensvärk och trodde nåt var fel. Sen kände jag inget och trodde nåt var fel. Så där höll det på ett tag. Tror du kan vara lugn Puss på dig!

Tack! Hoppas det.

Nu har vi varit ute och plockat kantareller, hittade en hel bärkasse

Fru sy: tycker också det låter normalt. Det gick upp och ner för mig också. Hur har första veckan på jobbet varit?

Jobbveckan har varit bra. Jag har varit trött om kvällarna, men det är ju inte så konstigt för man hade ju vant sig av att gå upp vid kvart över sex. Sen har det varit en del nytt på jobbet eftersom jag även skall ha mitt andra ämne kommande läsår och då är det mer att planera och en ny sal att "lära känna". Men det skall bli väldigt roligt att träffa eleverna nästa vecka och att få börja undervisa igen efter en planeringsvecka...

Nu är det sängen som gäller.

*tass, tass, tass*
Kommer tassande tillbaka litegrann. Grattis till alla namnsdagar och födelsedagar och allt vad som har hänt.

Sonja, vilket elände! Tur att du är så bra på att prioritera rätt saker, vem bryr sig om gräsmattor och dammsugning egentligen? Det är det ju aldrig någon brådska med, för det finns alltid kvar ändå, så varför skynda sig?

Fy för foglossning förresten!

Jag är sjukskriven så att maken kan vara hemma från jobbet och ta hand om familjen. Vi är fortfarande ledsna så klart, det var en liten pojke. (Orkar inte riktigt skriva mer om det än känner jag.)

Igår fick jag hem en nyutkommen bok där jag är med som ett exempel på hur det kan bli. Den heter "Se mig som jag är - Om särbegåvade barn i skolan" av Camilla Wallström. Bra skriven tycker jag och nu kan jag istället börja oroa mig över att dottern börjar förskoleklass på måndag och att hon kanske ligger i riskzonen. Ska man förbereda lärarna eller vänta tills det blir problem? Varför oroar man sig så mycket hela tiden när det gäller barnen?