I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Jag jobbar inte heller i de lägre åldrarna men jag tycker det är helt vansinnigt att hon bromsas! Man måste ju se till varje individ och anpassa på individuell nivå. Låter som lärarna inte riktigt har den kunskapen och inte vågar. Prata med lärarna, funkar inte det så prata med rektor. Skulle inte det funka så ring Skolverket. Ungen kommer dö av tristess om hon inte får några utmaningar!

Usch! Här skriver jag inte ordentligt på ett tag och så blir det ett gnäll-inlägg på min sambo!

Jaja, det där är iallafall i stora drag det största abret (abert, abrat, kadabrat? ) i vårt förhållande. Har alltid varit. K-o-m-m-u-n-i-c-e-r-a mera! Och att jag blir arg bara av att alltid få fråga om allt. Så när jag ställer frågan, är jag ju redan irriterad, eftersom jag först väntat, utan resultat.
Och som du säger Sonja, så blir det ensamt.

Samtidigt märker jag ju att han har en stor vilja att det ska vara vi. På olika små tafatta sätt att visa det. Och det får ändå duga. Lite till längs vägen.
Vi har faktiskt klarat av ganska stora saker tillsammans, så det är inget jag bara ger upp.

Daa, fälgar!

Blommis: jobbigt med dålig kommunikation och att alltid vara den som tar initiativ till det. Klart att det blir ensamt. Kram!

Daa: fälgar att ha ont i fälgarna är inge kul! Hoppas du slipper eländet!

Idag har vi varit på kalas, mannens lillasyster fyller år så då har vi träffat hela tjocka släkten! Att sitta i bilen i sammanlagt tre timmar var verkligen ingen hit! Sen har man ju heller inte haft möjlighet till riktig vila så nu sitter jag i soffan och vill fullständigt slita ur området kring ländryggen/svanskotan!! Känns som om jag har nån nerv i kläm och det strålar ända ut i höger ben. Ska träffa bm på torsdag och ska ta upp möjligheten om att få ett par kryckor. Vissa dagar kan jag inte stödja på höger ben utan får halta fram.

Hej alla godingar!

I morgon börjar jag jobba igen! O då blir nog min närvarofrekvens många snäpp bättre!

Men tills dess.....*KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM*

Ingis: KRAAAAAAM tillbaka! Ser fram emot din ökade närvarofrekvens. Den glada gubben i ditt inlägg antyder att du inte gruvar dig sådär jättemycket för att jobba igen.

Blommis: många kramar till dig och er. Den där kommunikationen kan verkligen vara ett aber (nej, vet inte heller hur man böjer det i bestämd form, men jag tycker att det är ett himla bra ord i övrigt ) av stora mått.
Vissa som för egen del inte känner behov av att prata om saker som tynger dem kanske inte förstår hur det kan påverka den andra parten i det hela.

Lanovia: en bekant berättade att hennes bröst blev bra mycket mindre än originalstorlek när hon ammat färdigt, men jag har inte hört något om att det är så generellt. Mina får väldigt gärna minska en kupstorlek eller två.

Sonja: hoppas ni får krya på er snart.

Villemoa: Åh, så hemskt att du har det sådär besvärligt. Hoppas verkligen att barnmorskan har något mer än kryckor att erbjuda dig.

Jag berättade om min felsägning för en arbetskamrat och hans spontana kommentar var: Nu har du omgåtts för mycket med gubben din!
Och det var ju faktiskt makens fel att det blev just fälgar. Men vi har fortfarande roligt åt det.

*Tittar in lite försynt* Är det här alla tanter hänger?

*vinkar* inte alla men några

Hej hop nu är vi hemma igen efter en jättetrevlig helg hos goda vänner!

Aleta: en stor varm kram till er!

Blomman: jag hoppas att mannen blir bättre på att kommunicera det klart att det blir ensamt.

Villemoa: Usch usch usch, måste vara fruktansvärt! Kryckor kanske skulle kunna fungera, annars har jag hört att akupunktur har fungerat väldigt bra på många med svåra smärtor.

Daa: hoppas itne det är foglossning, det suger verkligen

Jag har säkert missat massor, men jag ville bara titta in och säga hej innan jag tar en dusch och dör i sängen.

Vi åkte kl 16:48 ifrån Gävle och var framme 22:50 i Kinna på fredagen, det var lite vin för vissa och en mugg te för andra när vi kom fram och massa surr. Sen sov vi sött och på lördagen var jag och P till GeKås och shoppade, hittade mkt babysaker, men handlade vara det mest nödvändiga, samt regnställ En upplevelse var det iaf, nog för att det fanns mkt bra, men herregud vad med skit det fanns där med. Killarna var och sköt pistol på nått skjutfält, J är polis och det var trots det oavgjort mellan Panzer och J Sen var det mer surr och vin och jättegod mat samt sällskapsspel. Idag åt vi en sen och låååååång frulle, sen drog vi hemöver vi 12:30, vi gjorde ett stopp vid Den Gyllene Uttern för lunch( vidunderlig utsikt över Visingsö) och sedan raka spåret hem. Känner varje gång vi träffar dem hur roligt det vore att träffas mer, men det är svårt när vi bor dryga 60 mil ifrån varandra, det blir bara 1-2 ggr om året, speciellt som vi alla jobbar helger( P är skjutsökterska och J polis, jag jobbar på Ica) Panzer är den enda av oss som har ett 8-17 jobb, och det har han haft i hela 3 veckor innan det jobbade han oxå helg.