I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Bruttan,

Den där lusten man ibland har, att drämma till sin man riktigt rejält med något HÅRT i skallen, den kanske kommer av en bra anledning?

Men tur att det gick bra hördu!
Och vad fiiint med marshallerna!

Jag tror tvärtom: det man vågar skämta om är att hon drämt till, för man fattar inte att det faktiskt förekommer och är väldigt tabubelagt och knappt talas om. Alltså är det fritt fram att köra "lilla Fridolf"skämten, i samma anda som uttryck som "regeringen, kärrningen" etc.
Det som är ritgit allvarligt skämtar man sällan om, men allt som kan härledas till toffelhjälte, räpor till kvinnor osv har ju varit populärt seda n begynnelsen Att man inte skulle vara man i sitt eget hus är nog rätt populärt att driva med i ffa manliga kretsar.

Att man inte säger något när  det är kvinnor, tror jag beror på samma skräck att säga/göra fel och trampa i någort känsligt som allt annat otäckt vi möter. Andras sorg, missbruk etc.

I know, men råka sluta med skydd kan man kanske göra lite helt utan så mycket grubbel? Och vem vet vad som råkar hända då? Eller planerar ni verkligen all verksamhet i Casa Lanovia? *ser mycket oskyldig ut*

TACK! Imorgon 8.00 gäller det, då vill jag inte höra siffram tre igen...*helspänd*

Aleta, det är ny tråd som heter Välkommen till Tivoli Empatia, och det funderas över att äta gott i Värnamotrakten. Tanken kom upp apropå trådbrunsch i Sthlm, där sörlänningarna började parata om en mittpunkt för dito i nov/dec. Jag kom på julbordstanken, men jag vet inte vad de andra är inne på. Och inte om jag ska med heller. Men ingen var så bevandrad på utbudet däromkring för trevlig trådträff och ngt att äta.
Du såg att ni får låna huset va? Så ni inte sitter där i ångorna skitlänge!

Belöningen för maxdos de här dagarna blev blek och ynklig.
Tre folliklar är nu fyra och de har inte vuxit något vidare.

Det gör att jag sannolikt ska ta menopur även imorgon och ganska troligt även lördag. Ev ÄP kan alltså tidigast bli tisdag nu då.
Nytt blodprov är taget och postat. Ifall det nu inte skulle komma fram med posten till CvL tills imorgon, då vet vi inte ett skit om mina värden. Bara den grejen känns ur-jobbig.

Jag mår skit. Dels kan jag fan inte sova, så jag är helt slut i pallet. Dels har jag huvudvärk (det är ju bla därför jag inte kan sova) så jag känner mig ganska nedsatt mentalt efter så många dagar med den skallebanken.
Dessutom så orkar jag verkligen inte tänka positivt för ögonblicket. Jag känner mig förbannad fast jag egentligen är skitledsen och jag undrar på allvar HUR stor idiot man kan vara som utsätter sig för det här.

FY FAAN!

Ja, alltså det kan vi ju bara glömma. Frysen alltså. Nu gäller det ju att de inte säger imorgon att det växer så dåligt att det inte ens är idé att fullfölja behandlingen alls. Att ens tro att det ska bli ett enda tilbaka känns rätt svårt faktiskt.

Om de inte anser att det är värt att gå vidare så får jag betala merparten av den här behandlingen ändå, och utifrån hur de bedömer mina möjligheter öht så talar de krasst om ifall de tycker det ens är idé att försöka igen.

Mitt blodprov som skickats till dem idag ger dem de första beskeden. Tar det stopp redan där, så får jag visst tillbaka lite mer än om vi hunnit ända till ÄP och allt går åt skogen då.

Allt är-som vanligt-helt individuellt och beror på och visar sig allteftersom. Inga generella svar alls alltså. Bara att hänga med och se vad som händer.

Tja, jag vet inte. Man får väl betala dem för det jobb de gjort so far liksom.

Fan vad laddad jag känner mig för att gå till banken och deala med vårt värmessystem och allt nu! *snorig ironi*

Så, nu har jag pratat med en av de gulliga sköterskorna på CvL. Det räcker ju att ngn är så extra fin mot en så börjar man böla än värre!
Men iaf, hon sa dels att ifall de blåser av imorgon kostar det oss inte mer än den del vi redan betalat till kliniken i Kalmar. (5000)
Och dels-som vi ju alla vet, att det absolut inte är kört och dessutom sa hon att det vanligaste antalet ägg är mellan 5-10 st, vilket gör att jag är precis under men inte någon katastrof.
Och att det lika gärna kan bli alla befruktade och kanonresultat.
Och att de aldrig någonsin råder någon att fortsätta ifall de inte tycker att det är någon idé.
Och att om blodprovet kommer bort på posten så går de på storleken på äggblåsorna vid VUL idag-och den storleken tyckte hon var bra och ffa jämnstor.

Så bara för allt det grät jag som en fontän och det precis lagom när vi skulle till banken (man kan undra hur jag tänkte när jag alls ringde dem och trodde att jag inte skulle gåta)

På banken träffade vi den nya ansvariga tjejen. Hon frågade "jaha, och är allt bara bra med er?" NEJ sa jag och började gråta lite igen. Samlad och stabil är vad man är.
Vårt samtal slutade med att hon skulle åka hem och prata igenom sitt barnskaffande med sin man..... För "men herregud, man tror ju att har man väl fått barn så kan man väl få fler, jag vill ha fler barn!" (hon är 31 och har inget än. Vaddå lobba för att folk inte ska vänta utan sätta igång!

Hur som helst så är lånet beviljat och genompratat. Hon har också stuvat om i huslånet som hittills legat på 3 mån ränta alltihop. Nu har vi bundit olika delar på 1 resp 2 år.
Usch vad svårt allt det där är! Djungel och antaganden och kvalificerade gissningar.
 
Jaha, och så är rörmokarkillen bokad och v45 ska det in en ny pannanläggning i Casa Passion så jag kan elda utan att slita mitt hår varje gång.

Vi räknade ut att med de merkostnader vi får genom att inte få ut verkningsgraden på veden (och tvingas elda massor av mer ved än med ett bra system) samt att sotaren måste komma var 6-8v jämfört med 2 ggr/år med nytt system, så kostar det en jäkla massa att ha kvar skitsystemet. Medan vi nu iofs har ett lån med rörlig och inte så kul ränta men åtminstone både pyntar av rätt mycket och dessutomunder tiden får ut de positiva delarna av att ha ett nytt system installerat.

Ja, det var väl det, och nu mår jag mycket bättre!