Inlägg från: Klockarbol |Visa alla inlägg
  • Klockarbol

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    *Tar för stunden på skygglappar och stövlar på*

    Här sitter jag och äter chips mitt i natten fast jag återigen ska upp strax efter 5 i morgon bitti...

    Nåvars, jag kan iaf inte sova så jag kan lika gärna äta chips! (bävar smått för konsekvenserna när jag väl börjar lägga på mig vikt igen Förvånad)

    Jag vill fortfarande måla om köket.

    Tror ni att man får migrän av bubbelgumsrosa luckor och gräddgula väggar?

    Det är många luckor i mitt kök så frågan är om det blir alldeles för rosa?
    Kan nånting verkligen bli för rosa? (För den som gillar rosa då förståss)

    Jag vill ha ett kök, som må vara gammalt och ihopplockat av andras begagnade köksskåp i skiftande modell med sunkig korkmatta från 70-talet som jag inte har råd att byta nu, som jag blir glad av att gå in i.
    Jag blir glad av rosa.

  • Klockarbol

    Nu känns det rejält att jag var uppe och rantade strax efter 5 i morse, är trött på ett sån't där lite yrsligt vis
    Känns bra meningslöst att somna på soffan så här dags... Jag somnar ju inte förren runt 3-4 på morgonen trots att jag varit vaken och aktiv hela dagen :/

    Så jag kollar på det enda matlagningsprogram jag tycker är riktigt, riktigt bra - "Det goda livet"  på tv1. Rekomenderas varmt för såväl odlingsintresserade som matlagningsintresserade!

    Eftersom jag damp ner 2 timmar tidigare än vanligt på jobbet (till kollegornas stora förvåning) så blev nästan hela eftermiddagen ledigt så jag har varit och tittat på kulörer till mitt kök

  • Klockarbol

    Hmm, hade inte alls tänkt posta mitt i stycket sådär... Skyller på tv-tittandet!

    Jag tror jag har hittat "min" rosa färg till köksluckorna
    http://www.myperfectcolor.com/Match-of-Beckers-S1050-R20B-p/mpc0016393.htm

    skärmen luras ju oftast men iaf.

    Fick jobba en del för att hitta en lämplig gul til väggarna men har 2 alternativ att sova på i natt.
    I första färgaffären blev jag rekommenderad antikvit/stockholmsvit i ett par olika nyanser Förvånad

    Kändes lite skumt att bli visad på vitt när jag tydligt bett om en trevlig gul färg som balanserar den rosa kulören så inte mitt kök kommer se ut som ett par clownbyxor...
    Men i butik nr 2 så hittade jag en vaniljsåsgul och en liknande med lite mer svärta.

    Blir nog himla bra det här när det blir klart.

    Nu ska jag lyssna lite extra på "Det goda livet" - han lagar kanin i dag. Himla gott tycker jag!

    Kan faktiskt tänka mig att prova vaniljkokta morötter också så länge det är måttligt med timjan i  

  • Klockarbol

    Snorkis -
    Jag instämmer med övriga och skriver under på att det är fullt normala känslor du upplever. Det finns inget "rätt eller fel" vad gäller känslor och reaktioner när man står i sorg. Hela registret förekommer.

    AM har helt rätt när hon nämner ett sorgeår och tyvärr har hon även alltför rätt i att det i dag förväntas att sorgbearbetning ska gå fort.
    Det är inget som går att "skynda på", läkningsprocessen tar den tid den behöver. Ett fåtal individer kan "fastna" i processen och min stilla förhoppning är att sjukvården blir allt bättre på att hjäpa vidare i de fallen.

    Här menar jag inte på något vis att du, Snorkfröken, har "fastnat". De jag närmast tänker på är det fåtal jag möter i mitt jobb där sorgen inte går in i nästa fas trots att det kan ha förflutit både 10 och 20 år.

    Med regelbundet intervall utbildas vi i att möta människor i sorg. Inte på något djupare sätt men för att vi inte ska kränka eller skada någon av de vi är tänkta att hjälpa på grund av ren okunskap.
    Jag är oerhört tacksam för de insikter jag har fått bl.a vad gäller "skillnaden" i tid för den med sorg och resten av världen.
    Det är smärtsamt när omvärlden förväntar sig att man ska glädjas åt ditten och datten när man själv inte har kommit till den platsen (är det begripligt??)
    Omvärlden vill nog väl när de vill "muntra upp" med saker att glädjas över. Men det blir ofta svårt för den som ska bli "uppmuntrad" - för i kölvattnet efter den bittra, arga eller missunsamma magreaktionen (den där som faktiskt är helt normal och tillåten) så kommer skuldkänslan över att inte kunna glädjas med andra. Och skuldkänsla och skam som egentligen inte är ens egen är svår att hantera.

    Kram till dig och jag önskar så att du kan släppa skulden över att inte kunna glädjas med dina kompisar. 

  • Klockarbol

    PB - undrar lite stillsamt hur du har det inför imorgon?

    Själv studsar jag vildsint i ambivalens över att träffa nya företagsdoktorn i morgon.
    Å ena sidan är jag helt övertygad om att jag kommer att bli klassad som simulant och utslängd.
    Å andra sidan kan jag inte komma dit fort nog för att initiera påbörjandet av akupunktur som smärtblokad!

    Egentligen är jag inte helt övertygad om att det är så himla bra att börja mecka med den typen av behandligar när själen är ett stort svart hål och livet står i kaos.

    Men jag vill ha smärtlindring för mina händer för jag behöver tvätta vägg, spackla, slipa och börja måla en förändring och skapa en refug för min trasiga själ...

    Dessutom blev jag så glad för att ni tyckte det lät fint med ett bubbelgumskök så jag blev alldeles inspirerad och hittade den här väggdekalen:



    Är den inte helt fantastisk??!!
    En stor (den största är 107 x 152 men den får nog inte plats...) på väggen ovanför kökssoffan och en liten på väl vald kökslucka

  • Klockarbol

    Oj men rackarns vilken aktiviet det är i tråden! Trodde allt att jag hunnit läsa ikapp rätt ok under kvällen och huppel så ligger jag 6 sidor (!) efter!

    Börjar med att slå mig för pannan och rodna av ilska och vanmakt över "själavårdare" som inte besitter varesig ödmjukhet eller insikten om att de kanske ska jobba med något annat...
    Snorkis - jag är så otroligt ledsen för att du drabbades av en plattfot istället för att få stöd av någon vettig person (dom finns men ibland undrar jag trots allt) och framför allt så blir jag rosenrasande över att en första kontakt tas först efter 5 månader!! Skämmas ska hon min själ!!!!

    Har träffat nya doktorn idag. Är tveksam men får väl ge det en chans.
    Både svårt och jobbigt att försöka återge alla turer med mina leder under det senaste 14 månaderna... Dessutom så har jag ju trots allt inte memorerat varenda prov som har tagits.
    Fick ett syrligt "Alternativet hade ju varit att du tagit ut din journal själv och tagit med dig idag, då hade du även kunnat läst igenom den och sett efter så att det stämmer"

    Eh, HUR ska jag kunna veta att jag kan rekvirera min egen journal när det jag blivit upplyst om är att det är den nya läkaren som ska rekvirera den och att min underskrift krävs?

    Kom därifrån förvirrad och utmattad efter 1,5 timme med en halvtidssjukskrivning till i mitten på feb. "Men mår jag bra tidigare så går det alldeles UTMÄRKT att friskskriva sig...)

    "Stressreaktion, ledvärk och depression"

    Är det sånt man kallar för hattrick?

    *läser ikapp*

  • Klockarbol

    Hej på tråden!

    Resa har aldrig lockat mig så mycket.
    Att åka till sol och bad går fetbort - jag tål värme dåligt och får med förkärlek stygga soleksem om dom så bara visar solen på väderrapporten :/
    Kollegorna på jobbet blir lika fascinerade varje vår när jag prompt måste skaffa mig små vätskande blåsor på halsen för att jag inte tänker mig för i första vårsolen utan går ut sisådär 10-15minuter utan spf 30...

    Storstadsweekend med shopping och lagom dos sevärdheter kan jag nog sträcka mig till nångång ibland om ekonomin skulle tillåta

    Eller möjligtvis ridresa till Irland eller Island men tvivlar på att händerna klarar det nu.

    Sen finns det alltid fönster att renovera, något som måste målas eller tak att fixa med under sommaren - för att inte tala om att trädgård och skog är fulla med grönsaker, bär och svamp och det kan man ju inte missa

    Så jag har det nog bäst hemma i skogen!

    PB - himla träligt med onda knän :(
    Jag är så otroligt tacksam att smärtan i fötterna visade sig vara en biverkning av medicinen som lindrade smärtan i händerna. Onda händer är visserligen inte så kul men fyrackarnsskräp så bedrövligt det är när man inte kan gå ordentligt...

    Låter som ett precis lagom födelsedagsfirande ni planerat så här hålls tummar för att det är färdigsnorat för hela blomfamiljen sådär vid lunchdags i morgon

    Det var nåt mer jag tänkte på men det har jag tydligen slutat tänka på nu för jag kommer då inte ihåg det...

    *jobbar hårt för att motstå frestelsen i att slumra en timme eller två på soffan*

  • Klockarbol

    Stoppade in näsan för att gnälla över att en nedplockad hylla med torrvaror (så jag kan börja spackla) resulterar i behovet att stuva om i 2  köksskåp och tillfälligt böka upp pryttlar (som egentligen används ofta) i låda på vinden.

    Grinar arga tårar över livets orättvisa och sänder varma tankar till Muggles.

    Blir ytterligare arg och ledsen över usel timing på PB's rakblad i halsen.

    Käner ett våldsamt behov av att leta reda på Murphy och sparka honom både gul och blå så han lär sig veta hut.

    *Vänder uppdämd vrede och vanmakt mot skåpstädning*

  • Klockarbol
    passionsblomman skrev 2011-01-06 20:56:34 följande:
    Alltså, vad ÄR det för fel med att vilja vara färdig och redo, klar och bara att vakna, frukostera och sedan dra när man ska någonstans?

    Jag lever med Mr Mañana Himself brukar jag säga. Jag har redan tidigare idag signalerat att jag vill att alla är klara med väskorna fram till neccesär inför imorgon. För tre dagar sedan sa jag att alla måste tänka ut vd de ska ha på ig och ta  fram det som ev behövs tvättas.
    Nu har jag en man i pyjamas som surt undrar "varför då för?" på fullt allvar, när jag och sonen packat allt vårt inklusive letat reda på badkläder, och ber honom ta rätt på sina-eftersom de har jaccuzi och pool på hotellet så vi skulle mini-SPAa hela trion imorgon.

    När jag ber honom leta rätt på sina badgrejor fattar han alltså inte alls varför det ska var nödvändigt ikväl när han lika gärna kan göra det imorgon -trots att han inte har den blekaste aning om var hans badbrallor finns någonstans, eller ifall de behöver vättas heller ör den delen.
    Kan någon klok kvinna föklara det fenomenet för mig och hur man kan få det till en bra packningsstrategi? För själv begriper jag det inte. och vi ryker ihop var och varannan gång vi ska iväg eftersom han genomgående planernar på exakt samma sätt.

    Han vägrar i sten att hålla med om att det är skönta att veta att allt är genomgånget färdigtänkt och klart kvällen inann så man bara behöver göra det sista och sedan dubbelchecka och dra. Men så kommer han ju från familjen "man får alltid ge sig iväg tre gånger men vi brukar hinna i tid" också.
    Dessutom hävdar han bestämt att det är mitt fel att vi jät är sena, för han är ju alltid klar först.
    Jo, för att han tar de väskor han ser, slänger in dem öppna i bagaget utan att fatat att de inte är färdiga och att jag inte har checkat av dem än-bara man själv sitter i bilen så är man klar.
    Om sedan soporna är tömda, telefonladdaren med, kaffet urdraget, katterna utslängda, den där påsen med det man skulle byta medplockad osv, det är heeeelt onödiga saker att flänga runt och kolla och det går dessutom tydligen så supersnabbt alltihop att man också gärna kan lämna pckning och tvättning tills imorgon.

    *suckar djupt*

    Ursäkta, detta har jag beklagat mig över förr känner jag.Skäms
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
    Jag är faktiskt benägen att tro att män faktiskt kommer från en annan planet...

    Här levs ihop (än så länge iaf) med Mr "Varförgöradeidagnärjagkangöradetimorgonlikagärna". Och detta gäller ALLT, inte bara när det ska packas väska... Vilket oftast innebär att vad som än skulle göras blir bortglömt och aldrig utfört öht.

    När det ska packas väska så blir ju konsekvenserna annorlunda - mången tillställning har han missat för att han får sitta på nån akutmottagning för att få recept på insulin med tillbehör hela kvällen istället. "Jag måste ha glömt det hemma"  (nähäää, döh). Ävenså har det behövts köpas såväl rakapparater som skor i vild hysteri.

    Man kanske skulle ha gått i kloster i stället.
  • Klockarbol
    passionsblomman skrev 2011-01-06 22:22:57 följande:
    Vickan, hjälp mig! Jag försöker ta reda på min bys vattenhårdhetsgrad och "det kan man enkelt kolla via nätet" sa diskmaskinskillen som bestämt hävdar att de flesta felen på deras maskiner inrte är fel utan kunderna som inte fattar att man måste ställa in mackapären efter vattnets hårdhet etc.

    Det fattar jag visst det, men jag vet inte den exakta hårdheten och inte hittar jag ngn uppgift heller.
    Ochför den delen så hittar jag ingen lucka som ska vara för salt eller någon avhrdardetalj heller på maskinen elle ri instruktionsboken. Trots att det i avsnittet "felsökning" tydligt står "se avsnittet avhärdare"
    men det väntar jag mig inte att Vickan ska hitta ett svar på, fast kanske vet du vart man får reda på vattenegenskaperna?
    Annars får jag väl helt enkelt ringa upp kommunen eller så.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
    Jag hittade info om vattnets hårdhet per ort när jag sökte på den lokala vatteleverantörens hemsida. Kommunens hemsida hade nada av sån viktig information... Sveriges 4e största stad, jovisst serru :/
Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!