Välkomna till Tivoli Empatia!

Tjohoo, GRATTIS till hela snigelfamiljen

GRATTIS melondoft! Härligt att dagen blev så bra!

 Hittar massor med smileysar som uttrycker vad jag känner när jag läser om Snorkis moster. Sanslöst!!! Håll dig undan från henne så mycket du kan, det är rent ut sagt grymt att vilja plåga dig medvetet på det sättet!

Telis: Idag måste du väl ändå få svar och hjälp åt stackars Televinken. Tycker så synd om honom, att det gör så ont när han bajsar. Men kul att höra att ni nu får räta på ryggarna litet mer!

Vi väntar på att lillkillen ska gå själv... Han tar litet steg utan att hålla i, när han inte tänker på det. Men vågar inte göra det medvetet. Jaja, det kommer väl. Jag har bara drabbats litet av "han är sist bland barnen i föräldragruppen med att gå"-ångest...

Har tyvärr inte så mycket att bidra med i overallväg Men lillkillen har en vinterjacka och en overall som jag köpte från Mrs B. Jättefina! Men han har storlek 80 just nu, och i stl 74 har jag bara en FIX fleeceoverall, och den har lillasyster paxat till sin dotter, ifall vintern inte är slut innan hon växer ur sin 68-overall...

Hoppas att allt går bra för alla lussande barn idag

Min helg har väl varit litet sådär... Min mor har fyllt jämnt och haft fest. Hade ju önskat att hon gjort som vi bett om, och fixat någon som hjälpte till i köket så att vi barn hade kunnat få sitta och äta i lugn och ro och faktiskt delta i festen. Men nej, barn med respektive förväntades hjälpa till. Inte så skoj, ärligt talat. När det känns som att man med nöd och näppe håller näsan ovanför ytan med allt annat i livet, så är det inte så lätt att med kort varsel stuva in en massa festförberedelser i schemat... Räknade ut att jag under två helger lagt 18 timmar, utöver själva festtiden, på att hjälpa henne med förberedelser. Det är ganska mycket tid. Hade hunnit en rejäl städning av lägenheten, jobba ner tvättberget, baka lussekatter och pepparkakor och julpynta litet i största allmänhet under den tiden istället. Saker som JAG skulle må mycket bättre om det blev gjort...

Nu hade ju inte detta varit något problem om min mamma hade varit beredd att hjälpa mig/oss vid ett senare tillfälle. Men senaste gången vi hoppades på barnvaktshjälp från henne, slutade det med att  de 14 timmar maken la på hennes bil istället för husbygge, återbetalades med fyra timmars barnvaktande under mycket stånk och stön för att det var så joooobbbigt. Ja men då så, då kan det väl kvitta...?

Det slog mig också - återigen - hur mycket mamma förändrats sedan skilsmässan. Jag tror det handlar om att leva ut förlorad tonårstid, över 30 år senare. Och det blir bara patetiskt... Det gör ganska ont, på något sätt, att märka av att hon på väldigt många sätt ångrar att hon blev tillsammans med pappa, ångrar att hon skaffade barn så ung och så vidare. Jag tror ju inte att hon ångrar att hon fick oss, men när hon verkar ångra så mycket annat runt omkring så gnager ju den tanken litet...

Nej, nu blir jag nästan gråtfärdig men det var otroligt skönt att få skriva litet av känslorna jag har kring min mamma. Har inte riktigt kunnat formulera dem, men de har funnits där ett tag nu...

Telis: Barn som har akut ont måste ju få komma in snabbt!

Tack för alla kramar

Snaily: Jag vill också läsa maratonlång förlossningsberättelse! Jättefint namn!!!

BS: Vad kul att Iris ändrade sig och ville vara Lucia

Liten: Låter som det är ganska tungt för dig emellanåt, KRAM!!!

Hmm, vad var det mer jag skulle kommentera...?

Hur vältajmat känns det att efterfråga förlossningsberättelse efter att den är inlagd ...?

Det lät som att det gick ganska bra, Snaily. Hand vid huvudet hade lillkillen också, plus navelsträngen litet inlindad runt armen på något sätt... Och jag är ruskigt avis på bara 30 min krystning... Känns betydligt trevligare än tre timmar.

Kolarecept låter bra Fast jag gillar iofs fudge också... Hmm, nu börjar det bli svårt att välja vilket godis jag ska göra till jul (hinner nog inte göra mer än en variant)

Izzie: *vinkar, och börjar knipa tummarna inför BIM*

Mamma har inte varit självisk gentemot oss barn tidigare. Fast efter skilsmässan har man ju fått höra ett och annat om deras relation, som man verkligen inte märkt av tidigare. Och lagt ihop med saker (beteende) som man kanske märkt som barn, men som man inte reflekterat över, i alla fall inte förrän nu.

Hon behandlar alla barn lika i alla fall. (Vi är ju fyra st, och jag har två systrar...) Min yngre syster har alltid känt sig stå mamma väldigt nära, så hon är nog mest sårad av mammas beteende nu. Min äldre syster verkar inte ta det så hårt, men jag kan å andra sidan vara litet irriterad på henne för att hon är så 'stenhård' gentemot mamma och helt verkar ta pappas parti. Lätt att glömma den ENORMA hjälp hon fick av våra föräldrar, och framför allt mamma, för bara några år sedan? Framför allt barnvaktshjälp, men även mycket mer.

För egen del så kommer jag vara hårdare med min tid, och jag visste redan innan jag hjälpte henne nu att jag inte kommer få lika mycket hjälp tillbaka...

Nu vet jag i och för sig litet också kring hur mamma tänker, hon är besviken på mig och min yngre syster eftersom hon anser att vi är oresonliga angående hennes nya partner. Vi ser ju att mamma mår dåligt, och skulle ju vilja att hon tar itu med det och ser till att må bättre. Då får hon gärna träffa någon ny man. Som det är nu så mår hon dåligt, och då vill hon inte vara själv utan hon letar efter någon (vem som helst) som kan fylla ett tomrum som hon uppenbarligen har... På alla sätt och vis känns detta som en dålig idé, och inget vi vill stötta. Men eftersom hon kategoriskt vägrar prata med det, slänger på luren om man tar upp det i telefon, börjar storgråta om man framför något som ens liknar kritik... Det går helt enkelt inte att prata med henne om det, och nu är vi dessutom "hemska döttrar", som inte förstår hur hon har det eller vill henne väl. Medan vi tycker att vi SER att hon mår dåligt, och det är inget man kan lösa med en ny relation. Det måste fixas i grunden INNAN hon kan ha en ny, vettig, relation...

Frågan är om hon inser det, innan hon distanserat sig för långt från oss?

Snaily: Bilresan kan inte ha varit någon höjdare, nej... Jag tyckte den delen av förlossningen var jobbigast. Krystvärkarna gjorde nog objektivt sett mer ont, men då hade jag ju lustgas och det kände som att det hände något (även om det i mitt fall var så att lillkillen fastnade på vägen...). Värkarna under öppningsskedet gjorde förbaskat ont och man visste inte vart man skulle ta vägen - det kändes jobbigare. Tyckte jag i alla fall

Coooolt med Pippi-skeppet!!!

Smint: Usch, vad otäckt. Och jobbigt. Hoppas det löser sig på ett bra sätt, och om det visar sig att personen är oskyldig så hoppas jag att den får all tänkbar hjälp att bearbeta det här...

Är apor förbjudna att ha i Sverige? Och har varit det länge? *förstår helt plötsligt varför apan som en avlägsen släkting blev kortvarig, men söt var den *

Snaily: Skönt att komma hem med Yngla!

gosnosen: Kul att höra från dig!

Fru E: Vitpigmenterade luckor har jag! Maken var emot, men när luckorna kom sa han att 'det där var ju rätt snyggt"*

Apropå kök så fick vi våra granitskivor häromdagen. Och igår så kom det upp någon för att kolla på det jag inte gillade. En grej hade de klantat sig med och tog helt på sig skulden och ska göra om. Det var många småfel på den skivan. Ett av felen återfanns på en annan skiva också. Den ska vara 30 mm tjock, då vill inte jag ha 28 mm skiva... Så jag var besvärlig kund, och vill ha ny. Får se hur det går

Oj, möte. Tog lååång tid att läsa ikapp...

Hmm? Vart är de jag ska ha möte med, dårå`???

1up: Kreativt utlopp hinns inte med. Eller ja, jag väljer grejer till huset men det känns än så länge mer som ett måste... När jag hade mer tid höll jag på med smycketillverkning (mest pärlor), utöver det gillar jag att baka och att sy (på symaskin) och jag skulle nog ääälska scrapbooking men dels så kan det räcka med pärlorna, och dels har min syster fastnat för det. Och jag tänkte att hon skulle få ha den grejen "för sig själv"...

I övrigt så ska jag på middag på bästa stället i "stan" där jag jobbar (säger kanske inte så mycket dock), och har även fixat så att jag kan sova över här. Så jag kan dricka viiiin! Varför har ingen talat om för mig att även jag som bor rätt så nära kan få boka rum i representationsvillan vid dessa tillfällen? Det finns även personal som fixar frukost åt en. Gratislyx, alltså Enda nackdelen är att jag inte ens kommer kunna titta in på sovande lillkille när jag kommer hem...

Och eget inlägg måste det få, med alla varma KRAMAR jag skickar till Lappis, och Fru E. Och även Hattis...? När man önskar sig barn och har gjort det länge, så måste julen vara otroligt tung på det sättet...

Hoppas så innerligt på positiva besked för er alla tre, under nästa år!!!!!