Välkomna till Tivoli Empatia!

Jag tror minsann jag ska koka en burk kondenserad mjölk att smaksätta grädden med som jag ska servera till en citronkladdkaka imorgon ...

Halli hallå!

Hoppas det går bra för Snorkis och Leffelina utan Leffelinapappa (förmodligen!).

Hoppas det går bra för Trollet på dagis (förmodligen!) 

Jag är hemma med febrig H idag. Han väckte mig inatt bara genom att vara glödhet som en potatis - undrar HUR hög febern var egentligen, orkade inte tempa utan gav alvedon direkt - kändes som 41 grader. Inga andra symptom på någonting bara. Mysko.

Cicci: kan förstå att du blev sur men försök se det som en komplimang till din och makens utsökta smak! Datumen står ju i allas ringar så det är ju lätt att se vem som har "originalet" Kram!

Parnassia: vi var På Bao Tang Beach (på Phuket) i december  2009. Ett sånt där "Bamse"-hotell, fast det var inte Bamse utan giraffen Lollo och björnen Bernie som jazzade runt där. Dvs massor av barnfamiljer och extremt barnvänligt. Låg ca 30 m från strandkanten och de allra flesta rum hade havsutsikt (vad jag kan förstå). Skön laid back stämning, underbar personal (en kille - servitör - kånkade runt på Hektor hela måltiderna, medan han skötte sitt jobb perfekt). Full underhållning för barnen på olika nivåer (vilket gör att man som förälder kan koppla av lite). Snyggt inredda och fräscha rum. Mycket god mat på hotellet (vi åt på strandrestauranger ett par gånger men eftersom maten var mins tlika god på hotellet så åt vi sedan bara där). En snäll strandelefant som man fick rida på på kvällarna.

Min man tyckte kanske att det var lite folkligt - men om det är han som säger just det så tror jag inte att det är något negativt ...

Ni kanske har tänkte något mer fristående än bamsehotellscharter men kan ni överväga tanken så var detta ett underbart ställe i sin genre! 

http://www.ving.se/thailand/bangtao-bay/sunwing-resort-spa-bangtao-beach 

Godmorgon i tråden förresten!

Lappis: Kram till dig! Vilket tråkigt besked om din pappa - hoppas den inte har spritt sig (är det prostatan så kan man ju ha tur och leva länge med det)!

Hektor mår finemang idag men det visste vi ju iine igår så han är hemma även idag. Man måste anmäla återkomst till dagis senast 14.30 dagen innan ... lätt att veta då. Tydligen hade maken fått muntlig dispens att ringa idag på morgonen om Hektor var frisk - men det hade HAN GLÖMT ATT FRAMFÖRA TILL MIG. Jäkla nöt. Som straff och konsekvens så delar vi på arbetsdagen. Just nu har jag fikarast Hej i fikarummet!

Gaaah jag vill också resa i vinter! Två vekcor i Thailand skulel vara skönt i januarimörkret. Ska se vad jag kan göra på marknadsföringsfronten gentemot ekonomichefen ... 

Cicci: inte för att du är tjock (men det där är något man känner själv när ens egna gräns är passerad. Typ när man spräcker kjolen ) - men skulle jag ge ett tips så skulle det snarare handla om att skippa kolhydraterna när det är möjligt! Det är helt otroligt vilken skillnad det gör! 

Nu avlösa maken a k a Nöten med VAB-ning. Det går inte så bra kan jag höra genom de dubbla stängda dörrarna ...

 

Är just i kast med att rensa ut mina egna hamsterförråd ... Vi har en stor ansamling av grejor i vardagsrummet som bara måste bort. Trodde att Nötter (dvs min man) och hamstrande gick ihop, men inte härhemma minsann. Jag tror han skiljer sig snart om jag inte skärper till mig.  Om man vill se någon som är värre än man själv - om man nu är en hamster - så kan man kolla på "Maniska Samlare" på TV. http://www.kanalnio.se/program/maniska-samlare Då känern man sig genast bättre och kan unna sig att spara ett par saker till! (Fast jag försöker verkligen sluta vara en hamster!)

Koko: kram!

Hattis & September: härligt att vi har två små trådbebisar att se fram emot snart!

Hattis: förstår om du nojar! Hoppas dock att du kan koppla bort det när förlossningen närmar sig! alla magar/bebisar övervakas med ett sånt där band kring stora magen samt senare, om personalen tycker det behövs, skalpelektrod. Livia drogs ut med sugklocka efter att hjärtljuden dippat under varje krystvärk - det visade sig att navelsträngen låg virad som en mitella runt hennes överkropp. Dom har koll!

Min första förlossning är ett skolexempel på att man verkligen kan gå in i en grej med helt uppåt väggarna fel förväntningar/skräckscenarion. Jag önskar så att jag gått någon lite mer kompetent utbildning innan eller haft någon att prata med (mer än mn mamma som hävdade att det var jättelätt att föda barn - mig hade hon "andats ut på en kvart"). Min värsta skräck var att spricka. Jag tror faktiskt, så här när jag blickar i backspegeln, att det var den skräcken som fick mig att bli vettskrämd av, och kämpa emot, värkarna. Nu öppnade jag mig blixtsnabbt (hela vägen på en timma) -  kanske var det därför min kropp inte orkade så mycket mer, eller så var det en kombination med det faktum att jag låg och försökte hålla igen (av rädsla för attt spricka). Summan av kardemumman blev i alla fall att förlossningen rent tekniskt slutade precis som jag INTE ville att den skulle sluta: ryggläge, två sköterskor som hängde på min mage, sugklocka och KLIPP (där fick jag för min sprickningsrädsla). Samt en känsla av att "jag är värdelös på att föda barn - får inte ut dem själv". En känsla som givetvis förstärktes i o m Livias födelse då sugklockan plockades fram på nytt (trots det upplevde jag denna förlossning i stort sett som fantastisk).

Om jag kikar i backspegeln återigen så kan jag säga att klipp inte är så dumt, eftersom man då "spricker kontrollerat". Till och med så bra att jag rekommenderar det om någon av er härinne skulle ställas inför valet.

Hoppas jag inte fått alla att morgonkräkas efter min lilla förlossningsutvikelse. 

Det som jag hade allra mest nytta av inför Den Fantastiska Förlossningen var andningen. Och att hela tiden möta värkarna som något positivt - något som för mig närmare Barnet. Den här boken var för mig ovärderlig (har sagt det förut men tål att upprepas): http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9132332289

Oupsie - jag ska se om jag hittar en bild på henne och så skickar jag den på FB till dig?