Välkomna till Tivoli Empatia!
Muggles, fasen vad konstigt att ni inte får mer information, vad är det för sätt! Det fattar de väl att man behöver veta mer än det ni fått veta, jättemärkligt.
Muggles, fasen vad konstigt att ni inte får mer information, vad är det för sätt! Det fattar de väl att man behöver veta mer än det ni fått veta, jättemärkligt.
Aleta, jag hoppas så att det finns fler lösningar än denna om det inte skulle lyckas, man griper ju efter alla halmstrån som finns om det skulle bli så men Huddinge verkar lovande i alla fall.
Och Muggles, jag förstår om ni inte vill googla mer!
Porches, det låter ju lovande!
Det var väl minst lika svårt att få till det där efterlängtade plusset för många redan från början men när det väl tog sig gick det väl förhållandevis bra jämfört med allt elände som hänt på senare tid. Hoppas att det vänder pronto för nu har vi väl varit med om alldeles för mycket här för en bekantskapskrets.
Vänner och Telis, tack! Ja, nu är vi där, nu har vi en liten ettåring! Hon är så söt när hon springer omkring här och utbrister katt! katt! med jämna mellanrum så fort hon ser något hon gillar. Spela på underläppen är också extra kul och att peka ut var lampan är tröttnar man visst aldrig på! Leka tittut är också riktigt skoj, inte riktigt lika skoj för mamma och pappa när det är meningen att man ska sova och hon ligger i sängen och drar täcket över huvudet och tittar fram och skrattar i all oändlighet innan man får henne lugn... Fast om hon kunde börja sova bättre på nätterna skulle vi alla må betydligt bättre här, som det är nu är det lite kaos faktiskt. Jag ställde spjälsängen bredvid vår säng den här gången så att man skulle slippa springa gatlopp till ett annat rum på nätterna, som vi gjorde med Iris i början, men nu har jag upptäckt att man inte får plats med armen mellan spjälorna så man får i alla fall ställa sig upp och böja sig ner över kanten varenda jäkla gång hon vaknar. Jag tänkte mig ju att man skulle kunna sträcka ut armen bara men icke.
Fossing, det var bra jobbat mellan tvåan och trean!
Foglossning, usch, inte kul, fast jag har ju aldrig varit så immobiliserad att jag gått med kryckor eller varit sjukskriven. Jag gissar att jag går och drar på en bäckenbotteninflammation som gör så att jag har så jäkla ont runt svanskotan fortfarande. Fast jag har egentligen ingen lust att göra något åt det för innan jag blev gravid med Astrid fick jag ju en kortisonspruta vid svanskotan som inte hjälpte ett dugg, gjorde förbannat ont i flera dagar och dessutom strulade till det med mellanblödningar och utebliven ägglossning och en massa skit i flera månader. Nu struntar jag ju in det där med ägglossning eller inte i och för sig men resten var ändå inte kul och får mig att undra om det verkligen är så nyttigt. Inte hjälpte det heller.
Här är vi rätt desperata att få bort nattblöjan eftersom det knappt går att få på henne största blöjstorleken längre. Vissa nätter är hon torr, andra inte.
Liten och Telis, så ni börjar jobba nu. Själv är jag ju hemma till sista april men jag ser inte alls fram emot att börja jobba den här gången till skillnad mot sist. Det är jobbigt med barnen, visst, men inte lika jobbigt som jag kände att det var då.
Telis, nu är det ju snart dags för er att fira ettåring också, tjoho!
Det är lite sådär med födelsedag i början av januari faktiskt, hon fick det hon behövde i julklapp och har ännu inte utvecklat något behov för ännu fler saker/kläder. Iris som fyller år i juni har det bättre, en gång i halvåret liksom. Då hinner man få både sommar och vintergrejor.
PB, vad roligt att det blev lyckat, trots förkylning.
Vi är hemma från Öland nu och imorgon är det dagis som vanligt igen. Trist att jul och nyår och ledigheter är slut nu.
Ja om det är någon gång jag hoppas att det finns högre makter att be till så är det nu inför morgondagen. Jag hoppas, är spänd och håller tummar och tår och allt jag har.
Muggles, jag såg förresten för ett tag sedan bilder från ert vardagsrum, antar att det var på FB, och jag är så imponerad att ni lyckas ha det så prylfritt! Här badar vi i prylar känns det som och jag plockar och plockar men två barn river fram fortare än jag orkar hålla undan.