Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    22:15 Dox: Underkastelsen


    Svensk dokumentär från 2010. En film om de hundratals kemikalier vi alla bär i vårt blod, som ett resultat av de kemiska ämnen vi har spridit i vår miljö under de senaste 70 åren. Den svenska dokumentärfilmens nestor Stefan Jarl riktar kameran mot det största hotet mot mänskligheten. Från 12/04.

    Så, inklippt och tipsat. Jo, för om ni inte såg det där programmet igår, och ni ska boka in ETT viktigt program att se så SE DEN HÄR DOKUMENTÄREN!!!

    Jag VET att det är ett jobbigt ämne och att man gärna vill stänga av, inte ta in det. "Inte en sak till" liksom.
    Men mer on topic än det här är för vår tråd och våra liv, får man nog faktiskt leta efter.
    Alla våra "varför" och "det är så orättvist". Jag är tämligen övertygad om att svaren på oerhört mycket ligger i allt det vi ännu inte vet-för att ingen förut ställde frågorna.

    Och när det gäller vad man kan göra. Ja då är man inte fullt så hjälplös som man kanske tror ibland. Opinion, politik...vad ska skatterna gå till? Ska vi ha skatter? Eller är varje krona till plånboken det bästa för oss alla?

    Plötsligt är det inte sant längre att fetma enbart beror på intag och uttag på matkontot. Plötsligt är ADHD, diabetes, missfall, infertilitet och väldigt mycket annat som vi brukar prata om i tråden satt på en helt annan karta än vi är vana vid.

    Man brukar säga "intet nytt under solen" men det som det här programmet handlar om, är faktiskt nytt. En ny utmaning. Ett nytt kemiskt universum, som vi inte tog reda på något alls om, innan vi mjukgjorde, flamskyddade och smutsavvisade precis allting.


    -->
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Snigel, ja det gick lite väl sent även igår-och en rätt heavy sista grej att ha med sit till kudden. Men det var det baske mig värt, för det var en bra dokumentär.
    Jag blev mer övertygad än någonsin om, att det visst finns förklaringar på alal de "helt oförklarliga" saker som sker med oss allihop på olika vis. Bara det att vi inte hittat själva förklaringen än.

    Bara en sådan sak, som att när man testade 4 olika ämnen var för sig i helt ofarliga doser, hände inget, inget och inget alla fyra gångerna. MEN när man utsatte mössen för samma doser men alla ämnena tillsammans så fick det ödesdigra konsekvenser. Bla fick mössen missbildade penisar och dessutom  en slidöppning, som definitivt inte skulle finnas där. 

    Och antalet kemikalier i våra kroppar är ju nu inte fyra, utan hundratals. Ingen har koll på vad blandningen gör med våra kroppar. Fetma, diabetes och ADHD och andra koncentrationssvårigheter, har man redan konstaterat, samt ofrivillig barnlöshet. Och cancer såklart.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Snigel, igår tror jag jag nästan toglivet av min hund.
    Sonens skola skulle vandra. Föräldrar som hade möjlighet fick gärna följa med. Så det gjorde jag. Min lilla lilla hund gick mellan 9 och 13, med bar a en fikapaus och en lunchpaus. Då sov han iofs på min arm. men jädrar vad han knatade på!
    På kvällen blev jag rädd och tänkte att nu har jag förstört honom och han har sprängt sig och alla de små musklerna totalt. Massivt dåligt samvete.
    Jag kan ju sga att han inte rörde sig typ alls på resten av dagen. Bara snabbkissar och sedan soffan.
    Nu idag väntade jag mig att han skulle vara halt och helt trasig, men han skuttade runt som vanligt när jag kom ner i hallen.
    Men vi tar det lite lugnare idag.

    Detta med att fostra en hundvalp här i världen förresten, det känns som att det handlar MINST lika mycket om att styra och sätta gränser för människorna man möter.
     
    NEJ -locka inte på min hund när du ser att han har smitit! Han ska inte tro att det är OK att kuta ut på vägen!
    NEJ -man får inte  lyfta upp honom. Han må vara liten, men är tryggast på marken (och jävligt dyr att tappa och bryta ryggen på)
    NEJ -det är jag som bestämmer vem han får hälsa på.
    NEJ- man får inte ge honom godis eller korvar.
    NEJ -nu får ingen mer busa, kasta pinnar, klappa eller ropa på honom. Han är t r ö t t.
    NEJ -det är inte ni barn som ska ge dubbelkommandon så fort jag pratar med honom.

    Herregud. Den där bestämda rösten, behövs på fler än valpen, upptäcker man snabbt.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    Fossing77 skrev 2011-04-13 11:50:52 följande:
    PB - Alla dina NEJ-meningar går att använda på folk när man har en ny bebis med Flört Men det är lika tufft med valp... Åh så svårt att få alla att förstå att han måste lära sig saker fast han är söööööt..
    Japp! Tur att jag har övat medelst bebis-vuxna förut.
    Jag känner mig faktiskt rätt trygg med att jag har all rätt i världen att be folk göra som jag vill ha det med min hund. Tanten som lockade upp honom på vägen sa
    "ja ooo jag gjorde fel nu!"
    "Ja det gjorde du. Nästa gång tar du fram bestämdaste rösen och säger GÅ HEM!, eftersom han alls inte ska vara på vägen och häsla på folk såvida inte jag också är där"

    Att man får styra upp barn, förvånar mig ju inte, men alla dessa vuxna man kunde inbilla sig skulle veta bättre...
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Snigel, värst är det ju när man möter folk med hund och är rädd att stöta sig med dem. En dam i byn har en pudel som skäller sig helt hysterisk när hon ens ser någon komma. "Åh hon blir så GLAD så glad och hon är bara GLAAAAAD!"
    Ja, men jävligt högljudd och inte så sansad att hon verkar må så bra i sin glädje...

    Jag vill försöka få hälsa på henne utan att matten duttar med henne hela tiden-eftersom denna matte tycker det är "såååå trevligt med en till liten hund och vi kan väl promenera hemåt er tillsammans för vi ska ju åt samma håll"
    Alltså vore det skönt för alla om hennes hund kunde lugna ner sig och tagga ner sisådär femtitvå hack. Hennes andra hund, ger inte ett pip ifrån sig.

    Eller schäfern som står med sin hundbrorsa i trädgården hela dagarna, ensamma. Han kryypermed skulderbladen högt över öronen, hela överläpparna rycker och han beter sig allt annat än stabilt.Mig håller han tyst framför, när jag säger till honom, men annars vrålar han rakt ut hela tiden.Hela byn pratar om den där hunden.
    De har bara ett vanligt Gunnebostängsel runt tomten. Jättebra. Den dan han får spader på allvar, så hoppar han över det där stängslet.
    Det är då jag inte vill att det är min son som går förbi med vår hund...


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    Lapinette skrev 2011-04-13 12:51:07 följande:
    Snigel - jag inser att jag måste åka tillbaka. Lägger det i mitt excelark som kommer att döpas till "semesterplaner med barn".
    Vilket underbart excelark Lappis!

    Jag har också varit på Gotland i maj, när marken var vit av vitsippor och innan Alla Andra kom dit. Vi red bla på Islandshästar. Det spar jag bland mina vackraste minnen. (fast ont i röven hade man nästa dag)
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    Lapinette skrev 2011-04-13 13:32:14 följande:
    Ja, får väl hoppas det rasslar till nu så vi faller med 10 placeringar.
    MINST!!! Och det snabbt!
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Tack för grattis!

    BS, jooo, en aning och litegrann kanske. Fast när man är valp och det springer omkring en massa barn överallt, så vill man ju hänga med och helst hinna fram i täten. Han orkade sträva mot det mycket längre än jag trodde. Men ffa fick jag ju styra upp alla barnen "om ni alla bara GÅR här bredvid honom nu utan en massa ooaaaaaa och hoppande över hans koppel, utan ni håller ordning på ERA egna ben, så håller jag ordning på vart hunden går. Annars trampar ni på honom! Och klappa och leka får ni göra när vi har stannat! Han ska öva på att gå nu!"
    Men han var faktiskt jätteduktig!
    Vi har ju inte precis lärt honom gå fot eller så, han har precis börjat gå mer riktiga promenader ju, med koppel och vad det innebär. Så han var nog så skötsam som man kan begära. Och kul att han gillar att knalla omkring. Jag kommer att få en kanontrevlig promenadkompis!


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!