I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hejja INgis!!
Jaha, då har man kuskat runt i vårt norraste län och hunnit vara på två fotbollsplaner i två byhålor idag.
Många mil i bil blev det...
Och ömma stämband efter allt ropande och hejjande Det är ju omöjligt att förbli oberörd... de är ju så goa tjejerna, kämpar så väl. 7-mannalag på halv plan är så himla mycket roligare än 11-manna på stor plan.
Man kommer så nära på nåt vis...
En förlust och en oavgjord blev det. T gjorde ett mål och alla i laget kämpade nåt så inni bomben.!
Lycka till med inskolningen Daa.

*vinkar trött*

Härligt inlägg Ingis! Och EA, jag vill jättegärna se magbild

Har varit med lilla K imorse på skolan. Första riktiga skoldagen... Tänk att min lillbebbe börjat första klass... hur ofattbart är inte det. Mitt vad det var, två ggr under första lektionen, hoppar hon ner från stolen och springer fram och pussar mig helt ogenerat inför alla och säger "Maaammaaaaa" och strålar så där med ögonen som bara hon kan.... Åh vad hon är härlig den ungen ♥
T började trean och ville inte alls att jag skulle komma med henne... Kanske nästa år, sa hon, för då får de ny lärare och nytt klassrum på andra sidan skolan.

Nu ska jag krypa ner under täcket med min underbaraste mmmmm

Godafton alla fina!

Vet ni, jag måste bara dela med mig av detta.

Tänkvärda läsning, i a f jag fick en aha-upplevelse att "kanske det är så här det är???" Apropå att man mår så dåligt när barnen gråter/är arga/besvikna o s v.

Jag har det senaste året, och fortfarande titt som tätt, brottats rätt mycket med mina barns känslor ang det här med vår skilsmässa och att pappa valde att flytta långt bort osv. Så många gånger som jag inte haft några konkreta svar att bemöta barnens känslor med, bara en öppen famn att gråta i. Har känt mig fruktansvärt otillräcklig då, men nu känner jag att det kanske var bra att inte bemöta deras känslor med en klämkäck, förnuftig lösning/svar/kommentar...

Det kanske räcker ibland med att bara bekräfta barnens känslor och låta dem känna dem. Hur ont det än gör i dem och i mig som förälder...

Läs mina vänner, läs! http://www.sannanovaemilia.se/ettbrev-ifran-barnet-inom-och-omkring-oss-alla/

Ha en fin dag!

*vinkar till Leksi*  Grattis till din mage Leksi!!

Gud vad det händer mycket i tråden.
Jag hinner inte riktigt med... Jobbar som fasen och på kvällarna är det barnen o hemmet som gäller. Röj, röj, röj.
Just nu är det lillans rum som får sig en omgång. MÅste röja bort alla småbarnsgrejer. Tjejen har ju börjat skolan och måste få sig ett ordentligt skrivbord!!

Ang Visakortet så sa han att det INTE fungerar i automat, så jag vågar inte stoppa in det ens för att få ett kontouttdrag. Sedan så har jag provat 2 ggr att handla med det, men de kräver signatur o leg. 2 ggr fick jag igenom det ändå, utan leg. Men jag vill inte köra på det nå mer... kortet står ju i hans namn, så jag vill inte ha några problem. Jag har sms:at honom och mejlat och förklarat läget och att han måste kolla med sin bank.
Utan svar. Såklart.
Jag sitter ju inte i sjön, jag får ju fullt underhållsbidrag från FK, men tanken var att han skulle föra över pengar till mig och jag motsvarande summa till FK, i hans ställe, för att minska hans skuld till FK.  Men det kan jag ju inte göra nu, för kortet är ju obrukbart!! Nåja, inte mitt problem egentligen.
Sen så börjar betalningspåminnleserna adresserade till honom dyka upp här... Pengarna är visst slut på hans svenska konto... Oväntat va?!

Så snart kommer väl fogden och knackar på och söker honom. Skönt att han inte är skriven här längre!!!

Med pinkod var det tänkt. Alltså han hade, när han bodde här, ett sånt där Visakort, men i en annan bank. Det funkade klockrent. Precis som ett "svenskt" Visakort. Man betalade i alla affärer och angav bara pinkod. Nu har han visst bytt bank och trodde att det skulle funka likadant. Det trodde jag också, därför gick jag med på den här lösningen. Men nu funkar det inte... :(

Jag fick i förrra veckan höra rätt chockerande nyheter ang honom. Eller chockerande... det var väl väntat iofs, men när det är ett faktum så känns det likförbannat mer en man trodde det skulle göra...

Vill inte skriva mer här på forumet om det... Är för känsligt

Min söndagsem har jag tillbringat med Knoll o Tott och musikern vid en eld i solskenet på stranden till en av Europas sista outbyggda älvar... vår älv.  Till forsens brus har vi grillat parisare och halstrat harr som musikern drog upp åt oss. Till efterrätt grillade marshmallows och blåbär som flickorna plockade åt oss i skogen vid stranden. Varm choklad åt tjejerna och kaffe åt mig o musikern.
Visst kan man ha det sämre en söndag i september??

Ingis, vad händer?!

Puss o kram!

Vet ni, idag kände jag extra starkt att det är ta mig fan en ynnest att få bo där jag bor; där en av våra Nationalälvar möter havet. Vi har både och; både en fritt strömmande älv och ett härligt hav. Och skooooog. Hur mycket som helst. Och berg o dalar o ängar. Även om det är rätt platt just här vid kusten, så har vi berg o fjäll inte alltför långt bort.
Tack gode Gud för att mina barn får växa upp här.

Ja lycka till idag Ingis och grattis Bellabus på födelsedagen!

Jag är hemma med lilla K idag som är hostig.

Solde, bu för din chef!! Har hon ingen humor eller självdistans alls???

Syrinx; jag skulle också vilja veta om min hund skäller när jag är borta. Ägaren kanske tror allt är frid o fröjd?
Låter som att vovven är otrygg.

Sådär. Nu har jag inboxat litegrann ang vad som händer. Eg. inga världsnyheter men jobbiga iaf för mig.