I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Solde, igen: Lycka till i Köge!

Min stora T gjorde ett försök med vanlig modern/jass/klassisk dans men tyckte det var skittråkigt. Så igår var hon tillbaka i Street dance-svängen igen. Men i en grupp för 10-12åringar. Hon blir ju 10 i januari och har dansat street i 2 el 3 omgångar så de sa att hon kunde hoppa in. Gissa om hon var glad
Lilla K fick också plats i en grupp där de blandar street/break och lite allt möjligt, 7-9 år. Hon tyckte också det var jättekul. Så nu är de tillbaka där igen båda två. Verkar som att det är för lite fart i den "vanliga" dansen för mina två turbobrudar!

*jazz

Åh vad jag gillar hösten!

Man slipper gå avklädd (eller bli stirrad på för att man inte gör det), det blir legalt att gå i långbyxor o långärmat igen.
Aktiviteter drar igång.
Man måste inte hela tiden känna pressen att man måste ut, ut, UUUUUUUT till varje pris. Det är helt okej att sitta inne en kväll och mysa .
Särskilt trevligt är det när man har en trevlig karl att mysa med ;)

Shit, vad jag längtar till kören! Den börjar imorgon men jag missar första övningen, för det är föräldramöte på skolan.

De är köpta i en lokal butik  här i vår lilla håla De är fristående och hör inte till någon kedja (hörde till Vero Moda förut men bröt sig ur). Nu säljer de lite av varje.
Just de här plaggen var Vero Moda och Changes tror jag märket hette.

Känner igen det där... Från att ha varit 34/36 och S (av och till XS) så är jag visst M och L nu och 38/40...minst! Jag fattar ingenting. Men alltså... HAR inte stolekssystemet blivit mindre??? L ser väääääldigt litet ut för att vara L.
Nej, jag vet verkligen inte vad som är jag nå mer, storleksmässigt alltså.

Ingis!!!!! Hallåååååååå

VAD menar du med urakut?! Precis som Blomman vill jag gärna veta mer... när du orkar och är redo.

Skönt att ni alla mår bra nu i alla fall. Välkommen lille Isak ♥ och Grattis igen Ingisfamiljen

Blomman
Inge kul alls...
Jag undrar om jag missar nåt.
Jag trodde din sambo hade jobb. Eller var det utbildning han gick som kunde leda till jobb, eller hur var det nu igen?
Gode Gud, gör så att Blommannen får en anställning NU!!!
Den där rastlösheten och odrägligheten och invasionen på ditt utrymme... det behöver du verkligen inte just nu! Kram min vän

Blomman:

Hujedamej, kommer inte på nåt vettigt att skriva annat än att jag förstår... och att det ÄR tungt med ohälsa, sjukskrivningar och arbetslöshet... Men att jag ändå tror på er, Blomfamiljen! Men visst fasen är det så att det är du som ror skutan när stormen går och det är jäkligt tungt att alltid ha det ansvaret. Jag vet. Att det aldrig är man själv som får "balla ur" och bete sig, bryta ihop och vara liten och svag.

Kram på dig!