Ingis jag hade tänkt svara så fort jag bara hann. Dvs nu, men Hvidis har redan svarat det kag hade tänkt. Säger ickså kommunikation. Det är så lätt att den andra inte fattar om man bara försöker demonstrera. Det man själv tycker är solklart är inte alltiid det för den andre.
Jag är här men djupt inne i sjukträsket igen. E har varit riktigt krasslig med riktigt högfeber. O den här damen hör inte till de barn som skuttar rynt när hon har fwber. Jag o A har fått en jpbbig hosta. Idag är jag även välsignad med febwr. Men proppr iig Alvedon o Ipren. Snart ska vi nog åka till akuten med A. Går ju inte att få läkartider. Han hoatar gräsligt p rosslar o allmäntillståndet är onte hwlt hundra. Får inte i honom ordentligt med mat idag.
* siter här o kramas för fullt* pjuh en hel lstbil med kramar kommer ha o göra ett tag. men det är ju bara trevligt.
Vet ni vad när man är aptrött och går på spänn mest hela tiden då rinner tårarna när man tittar in här o ser att det finns kramar och omtanke.
Jag fick ju som sagt åka in med A igår till akuten. Där fick han andas adrenalin, plus att han fick cortison och sedan andas ventolin. Först hade de nog inte tänkt behålla oss där, men med tiden o ioch med att syreupptaget fick dåligt värde vid ett tillfälle blev vi inlagda, fick andas mera adrenalin och de ville se att han åt ordentligt.
Detta hade vi ju inte räknat med även om det kändes bra så maken fick ta E med sig på spårvagn o harva tvärs igenom hela stan för att komma med lite packning till mig plus en pizza (mumma så gott det var i hungern!) När besökstiden tog slut åkte de hem igen. SEdan kom det en läkare o lyssna på A o tyckte han lät såpass bra att vi kunde få åka hem o sova.
Så skönt men ändå så dryg när maken precis hade åkt hem med bilen och lagt E att sova. 'Vi hade dock sådan tur att pappan hos våra rumskompisar skulle åka hem precis då och bodde åt vårat håll, så vi slapp dra upp E ur sängen. Halleluja för snälla medmänniskor.
Natten blev lugn o A har sovit bra. Men idag har vi varit hos barnmottagningen o andats mera adrenalin då det rosslar o piper förfärligt när han andas. Efter två behandlingar andades han fint igen och vi fick åka hem, inget mera att göra för stunden. Blir det jobbigt för honom igen så måste vi åka till akuten under helgen. Suck!
Jag frågade om det inte finns något vi kan ge honom hemma men de vill inte ge det när han är så liten. Visst finns det att få hem andningsmasker o medcin men med tanke på hans ringa ålder vill de att en läkare skall kolla på honom innan varje behandling. Så vi får väl se hur många varv vi får ta...
Diagnosen är ialla fall att han fått ett virus. Förmodligen samma som jag har o mycket troligt är det vad E också haft. Det är bara att han är så liten o det blir så trångt för honom.
Vad gäller mig själv så går jag just nu runt på Alvedon och Ipren. Har en sådan där medgörlig feber som håller sig borta med hjälp av tabletter. Eller så är det jag själv som trycker bort den på något vis då jag helt enkelt bara inte kan vara dålig nu, A går ju först.
Vaknade med frossa inatt, 38,8, i med en Ipren o vaknade feberfri.
Solde jag hoppas du hittar ett annat jobb snart, ett där de kan uppskatta dig!
Hej hopp vad tiden går, dags att hämta hem trollungen.
Flamman ditt ex alltså!!! Globalpucko känns för snällt. Tycker su ska tänka på det Blommis skriver även om det säert inte är lätt. Men du en tanke aomslår mig varje gång du skriver om att puckot vill träffa barnen, litar du verkligen på honom tillräckligt för att våga låta honom åka iväg med barnen??? Förlåt, vill inte skrämmas i onödan, men karln verkar ju inte helt hundra.
Förstår att det väcker minnen o känns konstigt med bröllopsdag idag. Men som du själv säger bra art du slipper honom nu.
