I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
J har slutat gå... Nu hopplar han hoppsansteg överallt och överfaller oss med frygtlösa tacklingar! Sen gapskrattar han! Och ska pussas... Ungar!
*skrattar åt Js påhitt*
Lanovia: ja, vissa saker är svårt att få hjälp med. Men det är ju skönt med det lilla som går i alla fall.
Jaha. Nu tog lunchen slut. Det är ganska trevligt att sitta här och skrivas med er en stund.
på er.
Oj, Blommis och Hvidis och ni andra! Så inspirerande skrivet om drömmar och rädslor!
Önskar nästan att jag själv hade en säck med drömmar och visioner att knyta upp. Det tror jag inte att jag har, inte så stor i alla fall. Men lita på att jag tänker heja på er med allt jag har när ni sätter igång.
Ååh! Fina, fina magen. Och vilka härliga byxor!
Lanovia: vill din mamma ta några nätter, så ta emot! Det kommer att göra er så gott och så får lill-mamsen en chans att göra en god gärning. Och hänga med barnbarnen ett tag. *kramar*
Ankan: det är så spännande nu! Vi vågade heller inte lita på vad ultraljuden visade. Inte fullt ut, i alla fall.
Det kan faktiskt vara en ganska så trevlig mellandagsöverraskning!
Han kanske får dela födelsedag med parvlarna. Men som de andra säger, statistiken säger att ni kommer förbi årsskiftet.
alltså det här inlägget:
*har inget att tillägga när det gäller hundar*