Hjälp! Våra gäster respekterar inte barnfritt!

• Bröllopsfesten förvandlas till barnkalas (vi skulle troligen få cirka 80 barn med på vår fest, om alla skulle ta med sina).
• Barn tar platser från vänner som man isåfall får avstå från att bjuda (även barn behöver stolar, bord och mat).
• Barn gör ofta att deras föräldrar åker tidigt från festen.

Vi ska bara ha med ett enda barn på bröllopsmiddagen (160 gäster) = ett syskonbarn som alltid fått vara med på olika tillställningar, men misstänker att hon får väldigt tråkigt.

Vi har dock sagt att alla barn som vill uppskattar att vara med i kyrkan får komma, om det passar familjerna! 

Vi har också valt att inte ha barn på vårt bröllop. Jag har svårt att förstå hur folk INTE kan förstå att man vill välja bort barn på sitt bröllop.  Vill man ha barn med - Fine! Men om brudparet säjer nej - då respekterar man det!

Vi har inte skrivit barnfritt då vi har en del långväga gäster som inte skulle kunna komma

Skulle då behövt ordna barnvakt för 4-5 dagar

Vi har dock sagt att vi helst ser att gästen nordnar barnvakt

Vi blir ca 95-100 vuxna gäster

Om alla skulle ta med sig sina barn så skulle det bli ca 70 barn också

Vi har själv fem stycken 4-17 år och alla våra syskon har barn.

Vet att alla gäster inte kan skaffa barnvakt över natten

Vi kommer ha en lägenhet med barnaktiviteter, tvspel, filmer, tilltugg, spel drycker mm

kommer även ordna en barnvakt tror jag

Tror det kommer bli ca 16 barn med på middagen vid ett separat bord

11 av dessa är under 10år

Nu har du redan fått så goda råd, men jag skulle säga att det måste vara lika för alla om jag vore som du så alla barn får stanna hemma. Vi ska ha barnfritt av den anledningen att det är VÅRAN dag för EN enda dag och vi vill inte att vårat bröllop ska bli ett barnkalas.

Lycka till

Vi skrev detsamma, fast våra egna barn skall deltaga. Vi har också fått frågan, men har då sagt att om vi accepterar att ett barn kommer så är det att acceptera att alla tar med och det går inte. Säg bar att det är ER dag/kväll och ni inte vill att barn skall störa helt enkelt. Det kommer alltid finnas folk som frågar, oavsett vad man säger. Men man måste stå på sig helt enkelt. Det blir inte lika avslappnat och sen är det inte bra för barnen att vistas bland alkoholstinna vuxna. Det är respektlöst att inte acceptera vad ni sagt, då kan de lika gärna stanna hemma! Och det spelar ingen roll om de säger att deras barn är änglar och kommer vara sååå tysta och snälla och inte göra något som helst liv av sig. Det är BARN!!! Barn ÄR inte stilla och tysta om inget är fel på dem!!!

Jag fattar inte vad folk har för glädje av att släpa med ungarna på precis ALLT. Barnen har skittråkigt och föräldrarna missar hela evenemanget eftersom de måste passa upp på ungarna hela tiden.

Var på vårkonsert igår kväll, ett ljuvligt stämningsfullt evenemang ...som sabbades ganska rejält av stök och stoj från det intilliggande barnrummet i kyrkan. Dörrarna var stängda, ändå hördes ungarnas gapande genom musik och allt.

Varför går inte bara den ena föräldern på konserten, så kan den andre stanna hemma med barnen? Det var ju ändå bara en förälder som fick se konserten, den andre var ju i barnrummet hela tiden! Fattar verkligen inte...

Alltså, barn måste ju få finnas, de kan inte förbjudas i alla sammanhang så det du nämner här tycker jag är en helt annan diskussion. Jag vill inte ha barn på vår bröllopsfest men jag håller inte alls med dig i det du skriver här. 

På vilket sätt är det skillnad, det är ju precis samma sak under en vigsel och en bröllopsfest? I bästa fall en av föräldrarna får känna sig som en bröllopsgäst, medan den andre får ta ansvar för barnen och därmed fortsätta vara förälder under hela bröllopet.

Säg att vi hade fått en inbjudan till ett barnfritt bröllop. Om det inte gick att lösa med barnvakt tror jag faktiskt att jag skulle föredra att den av oss som står brudparet närmast går ensam på bröllopet och att den andre stannar hemma med barnen...

säg bara att de e taskigt mot dom andra barnens föräldrar för deras bran kommer inte komma.

Tack för tips!
De flesta verar ju vara överens om att ett "nej" är det bästa. Utan att linda in det. Vi får väl ta tjuren vid hornen. Vi kommer ju i alla fall säga nej till att åttaåringen kommer. Jag tänker INTE duka för ett barn på festen. Så om vi säger nej till henne så får vi ju säga nej till de andra också. Jag funderade på att tillåta barnen på vigseln, men det känns ju onödigt egentligen. Och orättvist mot andra. Nu får helt enkelt min kära blivande man ta snacket med sina kompisar (som tur är så är det hans kompisar). Hmm... undrar hur många veckor det kommer ta för honom att bli fördig till det... 

Och nej, man behöver ju inte vara sur över att folk frågar. Men det är ju så att om man frågar, så betyder det att man vill ha ett ja och det betyder att man är beredd att inte respektera vårt önskemål. Sen sätter det ju oss i en jobbig sits, då de säkert vet att vi tycker det känns jobbigt att behöva säga blankt nej. Så ja, brist på respekt skulle jag kalla det.