Hur ska jag orka planera och arrangera bröllopet!? Helt slutkörd!

Förlåt mig men varför vill du gifta dig med en man som ger dig tomma ord? Han SER och VET att du är slutkörd och har mage att sova vidare när du natt efter natt är sömnlös..... Det där är varken respekt eller kärlek i mina ögon. Han bryr sig inte. Börja ställa krav!! Vill han ens gifta sig? Ni är två om att gifta er... Är så less på alla kvinnor här i BT som skriver att dem är stressade, ledsna, trötta och ensamma om allt som har med bröllopet att göra! Varför ställs det inga krav? Vart är respekten gentemot sin blivande fru från männens sida? Sjukt sorgligt. Borde ju inte vara så inför en sån stor dag. Sätt värde på er!

Känner verkligen med dig, låter inge vidare.. tråkigt att folk dömer ut din man direkt, jag förstår att det kan bli såhär, att få barn måste ju vara en otrolig omställning, för er båda två! däremot är det nog viktigt att ni hittar en balans så snart som möjligt, bestäm att det är hans totala ansvar en natt, han kommer säkert ha mycket större förståelse för dig om han upplevt samma sömnlöshet vad gäller bröllopet kan jag gärna hjälpa dig om du har något som kan fixas via nätet, du kan väl inboxa om det är något

Tycker du ska åka bort lördag-söndag och åka på spa eller hälsa på någon kompis och sova kvar och låta mannen vara hemma med barnet. Då MÅSTE han engagera sig och kommer och göra det också!!! Vet hur jobbigt det kan vara att lämna men stäng dörren, ta ett djupt andetag och gå!

Var bor du någonstans?

Kan ni inte dela upp bebisansvaret på nätterna? Gör ett schema och följ det. Mina föräldrar delade upp natten i två halvor och så turades de om att ha första halvan eller sista halvan att gå upp o ta oss skrikande bebisar. Du behöver oxå sova! Vill ni inte dela in natten i halvpass kan ni ta varannan helnatt istället. Du ska inte behöva bli sjuk av sömnbrist. O snarkar han på när lillen vaknar så slå på honom så att han vaknar och får ta bebisansvar han med. Om han nu skulle vägra att ta anvar på veckonätterna får han ta hela helgerna istället.  Ni är två som har fått barn tillsammans.

Vi pratade igenom det i eftermiddags...eller tja, jag bröt ihop och började faktiskt gråta , jag var så slut. Han såg helt chockad ut och poletten verkar ha trillat ner!! Han sa att han skulle ta dottern inatt och frågade vad han skulle ordna inför bröllopet. Det har han visserligen sagt tidigare också, men han verkade lite mer allvarlig med det nu. Han sa själv att jag höll på att "kollapsa". Men sen är det ju det där med att jag ska lita på att han gör grejerna också... Det sa jag till honom. Blev iaf liiite bortskämd ikväll. Slapp mata dottern, laga mat till oss och gå ut med hunden. Kände mig som en diva Fast det ska jag ju inte göra...så här har ju han haft det ett bra tag nu.

Vi brukar göra så på helgerna att han tar dottern på förmiddagarna så att jag kan försöka sova ut, men det blir ju oftast helt sönderhackad sömn eftersom jag vaknar när dem väsnas i lägenheten (trots att jag har öronproppar). Men nu hoppas jag att han börjar hjälpa till på nätterna istället som han sa att han ska göra!!

Tack!! Så väldigt snällt av dig!  På Gotland!

Kanonbra att ni har pratat och kommit fram till nåt!

Försök nu lita på att han fixar de grejer inför bröllopet som han tagit på sig,,, du får försöka släppa ditt kontrollbehov lite där, tror jag. :) Be honom att prata med dig om det han gör så du slipper känna att du måste tjata.

Jag tog det säkra före det osäkra och började planera 18 månader innan, och nu är det bara 2.5 månader kvar men det mesta är avklarat redan. Är bara finslipningar kvar typ.
Men det med barn och sömnlösa nätter ställer till det, jag vet. Så jag håller med de andra här, kräv hjälp utav gubben din och se till att få lite sömn. Ska bröllopet bara vara litet med närmaste släkten behöver du inte heller ställa till värsta festen.

Nu i sommar är det fantastiskt att kanske köpa ett lamm och grilla indirekt. Två stora träklykor som körs ner i marken, ett spett igenom lammet, salt vitlök och peppar och indirekt glöd under.
Ett tvärspett i spettet genom lammet så ni kan snurra det, sen kan kanske familjen hjälpas åt att snurra lammet en kvart var (tar ca 5 timmar) och under tiden har ni lekar och spex ute och bjuder på lite drickbart och tilltugg.
Till lammet kan ni ha bakad potatis som får bakas på glöden mot slutet när lammet börjar bli klart och lite goda röror.

Har varit på en sådan fest och den var helt otroligt rolig, och med lekarna var vi aldrig uttråkade. Vi körde rugby, spökboll, tipspromenad, badminton med mera och jag var ändå höggravid då. Så jag minns festen väl och hade otroligt trevligt! Ska anordna något sådant när släkten anländer, några dagar innan bröllopet. Gott om sittplatser och partytält gör att lite regn inte skadar heller!

Du kommer lösa detta, ge dig bara blanka fan på det så kommer det gå! Lycka till :)

Jag vet hur mycket det är innan att göra och man tycker att man har all tid i världen, men sen helt plötsligt är man där... . Jag bor också på Gotland, hör av dig om det är något jag kan hjälpa dig med!

Ja jag får nog göra det :)Ja jag önskar att vi kom på det här lite tidigare så jag/vi(!) hade haft mer tid till att planera...men vi kom på det i mars och så tog jag inte riktigt tag i det på direkten heller (tidsoptimis). Men som du säger, det är bara den närmsta familjen (tack och lov!! jag hade nog flippat ur fullständigt annars!) så det känns ju skönt och dom flesta vet ju hur det är med småbarn och så... Men många åker lång och betalar mycket för att ta sig hit så jag känner ändå litegrann att det inte får bli för fjuttigt och snålt!

Vilket kanontips med helgrillat, tack så mycket!! Jag kollade lite igår faktiskt på catering som kommer och grillar lamm...tänkte inte riktigt på att vi faktiskt kan göra det själv också ; ) Annars finns det en gård här som man kan åka till och så grillar dom där, dom ska tydligen vara jätteduktiga på det. Vi ska kolla på vad det kostar annars kan vi ju fundera på att göra det själva som sagt! Tack igen för tipset! Lät riktigt riktigt mysigt och kul: )Ja visst är det så! Och jag jobbar nog bäst under stress, men nu önskar jag att jag hade börjat lite tidigare!! Riktigt såhär stressad vill jag inte känna mig; ) Men jag har sovit lite bättre inatt så det känns aningens bättre idag och jag känner mig mer peppad till att fixa detta!

Vad snällt av dig att erbjuda din hjälp!!  Det finns bra mycket goa människor när det väl gäller  TACK!!

Glöm nu inte att prioritera det som är viktigast för er på ert bröllop,,, och skit i resten!! Man måste inte göra det så tillkrånglat! :)

Lider med dig förstår precis hur fruktansvärt det är att inte få sova!!! Vår stora kille sov aldrig kändes det som och jag höll på att gå i bitar. Men så började det ändras, nu är han snart tre och sover hela nätterna:) Jag vet inte hur din sambo är, men min vakna inte oavsett hur mycket vår son grät eller lät...det var jättesvårt att få honom att förstå. Men han sa väck mig... tog lång tid innan jag faktiskt kom på det att jag var tvungen att väcka honom för att han skulle gå upp och ta vår son. Ni får försöka hitta en lösning som gör att ni båda får sova. Utan sömn går man i bitar och blr knäpp. Det värsta är att man aldrig riktigt kommer ikapp och har några reserver, men om ni båda hjälps åt så kan du/ni få det att fungera.Ett tips är att gubben tar barnen och går ut ur lägenheten tidigt på lördags morgon så du får ligga ostört hemma och sova. dEt räcker att han tar en långpromenad med barnvagnen nån timme eller hälsar på nån kompis. 
 Angående bröllopet sitt ner och prata kring hur ni vill ha det, vad är viktigt för er och hur skulle ni vilja ha det. Försök släppa på sånt som du kan släppa på till gubben. Sätt en deadline när det ska vara klart det han ska göra och sätt en kort...han kanske kan ta på sig att kolla maten tex. låt honom få en två veckor att kolla och fixa och sedan får han presentera ideerna för dig. Har du inte någon släkting eller vännina som gillar att pyssla? Kasnke kan hjälpa dig att bolla ideer och funderingar och kolla upp saker. Iband är det allt som ska kollas som är det jobbigast och inte det själva praktiska... Stora styrkekramar till dig och hoppas du får sova.

Nä, det behöver man ju inte: ) Och jag har faktiskt sagt till dom flesta att det inte blir något formellt och stort. Vi vill ha det familjärt, mysigt och roligt! Så dom lär väl vara förberedda tycker jag...Skönt att höra att vi inte ensamma om detta (fast jag beklagar såklart att det var jobbigt för er!). Man kan verkligen bli ett vrak av att inte få sova klokt!! Min sambo är likadan...jag tvivlar faktiskt på att han hade vaknat om än kriget hade dragit fram i våran lägenhet. Och jag har "sparkat" på honom någon gång för att han ska ta dottern, men han har ett uselt humör när han vaknat, så då blir jag irriterad när han går och muttrar och det blir allmänt dålig stämning här!! Så jag har lite kännt att det inte är värt att väcka honom då. Men nu får det bli ändring för jag orkar inte mer...och det verkade som att han förstod det igår!  Ska ge honom förslaget att han åker iväg med henne på förmiddagen:) Alla tips du kom med är bra! TACK! Jag har en vän här som är pysslig och gärna hjälper mig med tankar kring det hela, så det är skönt...och hon har hjälpt mig med att hitta en solist till bröllopet också: ) Ja, som du skriver...det är väl inte så mycket det praktiska, det är mycket att jag just nu inte riktigt vet HUR vi ska lägga upp det. Får försöka skriva ner allt på papper så jag ser allt svart på vitt...
Massa kramar till dig med!

Jag blir faktiskt arg när jag läser detta. Du SLAPP laga mat, mata barn och gå ut med hunden?????? VAD gör han egentligen!? Jag känner igen mig, bor själv med en extrem latmask och det är lätt att ta allt ansvar, men det sätt han behandlade dig på är inte uppassning, han gör sin DEL -tydligen för en gångs skull.

Du är inte hans husa, glöm inte det. Du och din hälsa är jätteviktigt!!

Jag håller med. jätte synd att det blir så. Jag gör förvisso allt själv nästan, med min mammas hjälp också. Men sen ibland när det blir för mycket skäller jag lite på min pojkvän och säger åt han att detta ska du fixa innan veckan är slut sen minsann fixar han det. Klart att han vill hjälpa till men han vet inte riktigt med vad.
Och har man en bebis så får man faktiskt samsas om att ta den på natten. Visst, han ska till jobb och ska därför inte vara uppe hela natten, men på helgerna kan han ju ta natt och morgon passet så att mammis kan få sova ut!!

Sen tycker jag att det är lite synd att ni ska gifta er om två månader och ni har inte ens bokat lokal. Det är ju prio ett efter kyrkan. Förstår att du är trött, men dessa sakerna borde ju vara fixade för längesedan, ifall det inte var så att ni precis kom på att ni ska gifta er.

Jo, jag förstår hur det ser ut det jag har skrivit... Det jag lite menade var att jag inte behövde röra ett finger på någon utav sysslorna. Vanligtvis så går vi tex ut med hunden varannan gång. Och vi lagar mat båda två, men den här gången kunde jag sitta i soffa och glo på tv och inte göra något utav det. Nu låter det som att jag försvarar honom, och till viss del gör jag väl det. Han är faktiskt inte bara dålig och det finns ju en anledning till att jag är tillsammans med just honom. Det han är fruktansvärt kass på är som sagt att hjälpa till med vår dotter på nätterna och att ta tag i saker som ska planeras. "Det ordnar sig" är hans melodi... Det i samband med min sömnbrist och stress över att allt ska hinna bli färdigt är ju ingen lyckad kombo!! Men han verkar ha förstått nu. Iaf på dom här dagarna sen jag sa till honom på allvar och fick ett litet psykbryt. Och jag hoppas att det håller i sig! Pratade med hans mamma om detta (det var hon som drog upp det eftersom hon sett att han gärna skickar över dottern till mig..) och det verkar som att han känner sig osäker på sin papparoll. Han vill gärna vara "bror duktig" med det mesta och när han inte kan trösta dottern osv så blir han väl osäker. Hon är väldigt mamma och sträcker sig oftast efter mig när han håller henne. Och just därför behöver han väl vara lite mer med henne skulle jag tro... Jaja, jag hoppas inte att jag får skit nu för att ha "försvarat" honom! Men jag vill att ni ska förstå lite mer hur han är.Faktum är att vi faktiskt nyligen "kom på" att vi ska gifta oss! Det började med att dottern skulle döpas och när vi för en gångs skull kommer att ha släkten samlad (dom bor utspritt över hela landet) så tyckte vi att det passade bra att gifta oss också. Vi har ju pratat om det tidigare och varit förlovade i två år. Och vi hade ett ställe där vi skulle vara efter vigseln, men helt plötsligt var det gubbar i kommittén som har hand om det, som satte sig emot och började tjura så nu får vi inte vara där. Det såg så ljust ut från början. Det har varit några bakslag och jag önskar att vi hade haft längre tid på oss att planera...!