Ta med 3 månaders bebis till vigseln??(ej barn på bröllopet)

Om du har möjlighet ha en barnvakt utanför kyrkan! Alla är olika men en av de mest irriterande saker som finns är barn i kyrkan, ( på bröllop). Speciellt om brudparet har bett om en barnfri dag. Nu är säkert alla brudar medvetna om att allt inte kommer gå helt fantastiskt underbart på hela bröllopsdagen, men bara tänk dig att du planerat ett bröllop under 1 års tid, kanske mer. Äntligen står man vid altaret med sig älskade och det är allvar, känslor är på topp, det är något stort som händer, och plötsligt hörs ett barnskrik. För mig känns det som en onödig grej som förstör som kan unvikas. 

Alternativt som det redan sagts, sätt dig längs bak, och spring ut vid första antydan på dåligt humör =) 

knepigt...
Jag förstår barnlösa par väljer barnfritt på bröllop...och då brukar undantaget vara helammande barn.

Som flerbarns mamma har jag svårt att förstå att andre par med barn väljer barnfritt. Men det är min åsikt.

 

Har man inte blivit bjuden till festen så tycker JAG att det inte är ok att ta med barn till kyrkan. oavsett ålder.
Speciellt om barn inte är välkomna på festen.
Har man en sådan text i inbjuden så vill man inte för en sekund att fokus från gästerna ska vara på nån annan än brudparet.

Risken är ju att det blir just den dallrande sekund när man säger sina löften till varann, t.e.x, och ja, just då vill jag faktiskt att fokus ska vara på oss och inte en av gästerna som väljer att häva upp sin stämma just då. Inklusive mitt eget fokus. Jag är väl kanske mer lättstörd än Kattpoet, för jag skulle definitivt bli distraherad av ett skrikande barn i en ekande kyrka, och det skulle bryta stämningen för mig.

Vi har sagt ungefär att alla är välkomna i kyrkan, oavsett om de är bjudna på middagen eller inte, men att vi förväntar oss av samtliga gäster oavsett ålder att de ska klara av att avstå från att springa omkring och/eller skrika den stund som vigseln varar. Sen är det upp till föräldrarna att bedöma om deras barn uppfyller det kriteriet. Flera har spontant sagt (innan vi sagt någonting om det) att deras barn definitivt inte ska vara med i kyrkan. De har ljuvliga, livliga ungar som vi gärna träffar vid andra tillfällen när det passar bättre med lek och stoj och barnen inte behöver känna sig nedtystade och åthutade utan kan vara sig själva. Och de barn som ska vara med har föräldrar som inser att det är marsch pannkaka ut som gäller om barnen av någon anledning inte klarar av att sitta stilla och vara tysta. (Viskningar om "varför gör de så?" räknas inte)

Tyvärr är det nog många föräldrar som inte inser att man måste träna ungarna på att sitta stilla och vara tysta. Om de är vana att alltid få springa omkring och aldrig skärpa till sig så kommer det inte att funka i kyrkan.
Är barnen för små för att resonera med kan lite godis och en ny leksak hålla dem lugna ett tag.

Smart är att faktiskt ta med sig sina ungar till en vanlig gudstjänst så att de har varit i kyrkan förr och fått lära sig att man ska sitta still och vara tyst. Barn mår inte dåligt av att lära sig att ha lite tråkigt ibland.

Håller med fullständigt! Det kommer ofta upp som ett argument, att barnen ju måste få öva sig och lära sig att vara i olika miljöer, och så är det självklart. Men jag föredrar att de har övat INNAN de går på ett stämningsfullt bröllop som förmodligen betyder väldigt mycket för brudparet!

På samma sätt som man övar bordsskick först hemma vid köksbordet, sen på kvarterskrogen, och först när de börjar ha koll på det så går man till finrestaurangen!

Men det här har förstås ingenting med en tremånaders bäbis att göra. De skriker när de vill något, punkt. Man kan ta med dem till kyrkan och hoppas att de sover eller är tysta och nöjda, men man måste också vara förberedd på att de kan känna behov av att meddela sig och vara beredd på att omedelbart gå ut så att de kan få utöva sin kommunikationsform utanför kyrkan!

Vi har barn, och vi älskar ALLa barn. Vi har anpassat både vigsel utomhus och fest, utomhus, för att barnen ska ha så kul det bara går. Vi ska ha såpbubbletävling presic innan vigseln och till festen har dom ett eget bord med kriter o köret att måla på duken me minhamburgare o annat spännande som gör maten extra god.

. Det kommer vara ca 10 barn under 10år som kommer. Vi har lekledare och 2 barnpassare med till kvällen. Som även ska i största mån ta hand om nattning och övervakning. Dom barn som klarar av det kommer få sova i sovsal. Ikl dom som är över 10 om dom vill.

Är helt säker på att det kommer bli en fotbollsturnering eller liknande mellan barn o vuxna efter middagen. <3

Men så här är vi. gillar inte strama punktmarkerande tillstälningar.

En liten undran bara, hur tänker de överkänsliga kring folk som hostar eller tom nyser i kyrkan? Det är nog ungefär lika lätt att förutse som att ett litet barn ska höras, tänker jag? Alla med hosta borde ju rimligtvis stanna hemma? Alla som lider av någon slags känslighet som kan orsaka nysningar pga allergi eller damm eller solstrålar osv, bör väl inte heller vara med på ett bröllop och förstöra stämningen? Hm,  hur gör man med de som är lättrörda och kanske ger upp en hög snyftning precis när löftena ska avges, fyyy så störande!!! Allvarligt, så tycker jag att de som störs av att det kommer ljud från folk i kyrkan, verkar vara alldeles för självupptagna för att det ska vara sunt. Egentligen borde de ta en ceremoni där endast prästen och minsta antal möjliga är närvarande. Men det går ju inte ihop sig med att dessa oftast vill visa upp sig själv och sitt oftast väldigt påkostade bröllop. Egotrippen blir ju inte lika skön, om inte många har möjlighet att ha hela sin uppmärksamhet på dem hela dagen, det förstår jag.  

Jag tycker det är VÄLDIGT stor skillnad på en nysning eller snyftning och ett ihållande illtjut! Och får man en besvärlig och ihållande hostattack går man förstås ut, på samma sätt som man gör om bäbisen börjar skrika (eller tvååringen börjar sparka och kinka). Det är väl inte så svårt att förstå?

jag som har tinnitus tycker det är en enorm skillnad!!!! (ja, jag vet inte ens hur jag kommer klara av att skaffa barn, men det får väl gå på något sätt) 
jag tror de flesta inte har något emot några pip eller gnyn från små barn, det är skrikandet som är lite jobbigt ibland.