Hur ordnar man en fest när man inte har några vänner?

Jag ville bara säga att jag vet hur det är... Jag saknar vänner av flera olika orsaker och det gör mig väldigt ledsen.

Du kan inte testa att bjuda in ett par stycken på fika på dagstid på din födelsedag, eller bara en vanlig helg, och se om de kommer även fast de inte kan använda er lägenhet som ett ställe för förfest?  Sen om folk faktiskt dyker upp och är glada, och vill umgås kanske ni kan ha en gemensam fest för er båda när du eller maken fyller år eller något liknande. Sätt fikadatumet tillräckligt långt fram i tiden, så att folk inte är uppbokade.

Sen, om ingen eller väldigt få skulle komma och du känner att det är för att ni inte har särskilt bra kontakt, då kanske dessa personer inte är "vänner" att ha kvar i sitt liv...?

Hoppas att du får någon idé om hur du ska göra, och att det går bra!
 

 kram

Eller så provar ni att bjuda in till fest ändå, och så får ni en chans att faktiskt umgås med folk vilket sedan kan leda vidare till vänskap :) 
Välj ett tema där folk får klä ut sig så mycket att dom inte vill visa sig på stan sedan ;P 

Nya vänner då?
Jobbarkompisar ni vill lära känna bättre, kusiner eller liknande som ni inte sett på länge men som ni gillar...

Jag har tappat många så kallade "vänner" när det tog slut mellan mig och exet. Men jag jobbar på att hitta nya vänner

Saken är den att jag är helt utan vänner. De vi fortfarande umgås med ibland är makens gamla barndoms/skolkompisar. Det skulle kännas lite lustigt att bjuda in dom på fika på min födelsedag. De "vänner" jag har, var för upptagna för en tjejfest förra året på min födelsedag, trots att jag ändrade datumet 3 gånger. Samma "vänner" var alldeles för upptagna för att hinna dra ihop en möhippa före bröllopet. Även samma "vänner" som när vi senast hade fest var så säkra två veckor innan att de skulle vara sjuka (trots att de inte var sjuka) dagen för festen att det var lika bra att tacka nej. Behöver jag ens säga att de var ute den kvällen iallafall. De "vännerna" räknar jag alltså inte med alls längre.

Vi prövade att bjuda in till fest nu, när det var Halloween, just för att vi ändå ville umgås med folk och tänkte att de kommer nog, för att det är fest. Vi valde då att hyra en lokal i utkanten av stan. Vi ordnade festen tillsammans med två andra personer, just för att då kanske vi kunde lära känna deras vänner och vice versa. Jag tror det blev ca 40 personer allt som allt och ungefär 3 av dom var våra vänner. Våra vännerbehagade inte ens höra av sig innan och tala om ifall de tänkte komma eller inte. Förmodligen valde de bort festen för att den var för långt ifrån centrum och att vara med oss lockade inte tillräckligt. Den kvällen slutade med att jag åkte hem vid 22-tiden efter en fruktansvärd kväll.

Jag vill så gärna att allt ska vara som förut, då vi hade vänner att umgås med flera gånger i månaden. Att vi hade folk att bjuda hem på middag, ha spelkväll med, bara se en film och att vi hade de som kom på våra fester för att faktiskt umgås med oss. Jag saknar den tiden. Jag känner mig så isolerad nu. Jag har alltid haft gott om vänner. Att skaffa nya vänner är inte direkt enkelt heller, vi försöker, men hur gör man sådant i vuxen ålder egentligen? Ja, det är väl via arbetsplats eller gemensamma vänner.

Tack för att ni orkade läsa och även om jag tycker det är tråkigt att fler är i liknande situation, och saknar vänner, så känns det lite skönt att någon förstår.

Ingen av oss har direkt någon släkt, kusiner och liknande. De vi har vill vi inte umgås med, mycket pga åldersskillnaden. De går fortfarande i grundskolan

Jag jobbar inte, så har ju därför inga jobbarkompisar heller. Just därför känns det ännu jobbigare att inte ha vänner, för nu träffar jag ju bara min familj. Familjen är underbar, men lite less blir man när man ska dras med dom dag ut och dag in

Maken har jobbat på samma ställe i många år och det är inte någon där som umgås privat. De har inte riktigt den sammanhållningen. De trivs bra med varandra på jobbet, men har valt att dra gränsen där.

Nya vänner hade vi gärna haft, men vi vill inte annonsera i tidningen efter såna hehe

Det är defenitivt inte lätt att hitta nya vänner...
Men som sagt via jobb, eller aktiviteter (gymmet, barnens hockeyträning/ ridskolan, syjuntan... osv) kan man hitta nya vänner.

Och nätet är ett underbart ställe att hitta nya bekantskaper
Tyvärr har dom som jag träffat via nätet inte varit i samma stad, eller ens i närheten... Men vi träffas så ofta vi kan. Och vi hittar på saker gemensamt nån gång per år där vi kan träffas också

Shit, jag vet att det är jobbigt, har själv inte många vänner alls. De jag har bor i andra städer långt bort eller utomlands....så umgänge= noll.

Att ta sig tiden och orken för att träffa "vänner" eller folk överhuvudtaget är någonting man oftast inte gör. Man tänker att äsch vi kanske ska stanna hemma och kolla på film istället. Sen så har jag och min man t.ex. inget riktigt jobb så inkomsten är väldigt knaper, inga körkort har vi heller. Så en träff med vänner på annan ort eller som bor längre bort, som kräver bensinpengar eller tågresa kostar mycket för oss.

Hade du varit nära här hade jag jättegärna umgåtts med dig  Var bor du?

Har inga tips på festen men ansluter mig till dom som är utan umgänge. Vänner har jag, ungefär 3 stycken som jag träffar regelbundet men vi bor på olika orter. Jag och min sambo flyttade till staden vi bor i nu eftersom vi blev förälskade i staden.. Ett år senare har vi fortfarande inget umgänge här i stan. Jag pluggar på distans (eftersom utbildningen inte finns på den här orten, annars hade det nog varit ett sätt att träffa vänner) och han har jobbat på en liten firma med två anställda. Även om den andra är i vår ålder så umgås de inte direkt utanför jobbet. Jag har jobbat extra på ett ställe där alla var jättetrevliga men cirka tio-femton år äldre än mig med småbarn, så det blev inte så naturligt att umgås.

Har funderat mycket på hur man skaffar nya vänner. Är rätt blyg av mig (utom med rätt personer har det visat sig) så jag känner mig inte riktigt bekväm med att bara börja prata med någon på gymmey. Och hur går man vidare från att bara prata när man råkar träna samtidigt till att faktiskt börja umgås?

Som nån skrev, man vill ju inte annonsera i tidningen

Man kan ju börja med att fråga om personen skulle vilja ta en kopp kaffe nån dag efter träningen...
Eller i ditt fall är det ju perfekt att säga att ni är relativt nyinflyttade och inte hunnit träffa så mycket människor än, och fråga om personen vet något bra fikaställe / lunchställe / inredningsbutik (vad som helst egentligen) - kanske denne vill följa med nån dag och visa?
Detta är ju lättare om man träffat samma person flera gånger på gymmet i och för sig

Jag känner med dig, det är verkligen inte lätt att skaffa nya vänner som vuxen.

Har också fått rådet att prova på nätet, men exakt  var letar man? Okej om man har specifika intressen som har egna forum, men det har inte jag, vad jag vet... 

På universitetet eller gymmet har inte fungerat heller,  jag umgås med folk, men sen liksom försvinner de igen lika snabbt. Vi kan umgås där, men inte utanför den situationen... Samtidigt som jag känner att jag inte vill tränga mig på. Så jag kanske verkar ointresserad istället.. När man var liten behövde man ju bara gräva i samma sandlåda för att vara vänner. Allt är så mycket mer komplicerat idag