Orientaliskt bröllop

Kitkät
Jo det var synd det blev lite så. vi hade tänkt ta det efter bröllopet men alla tider för juli var bokade, blev en aning chockad faktiskt över hur många det är som gifter sig, så vi ringde en vigselförättare vi kände och han skulle på semester innan bröllopet.
Trode faktiskt inte det skulle vara så konstigt men det är det, ser inte honom som min man nu.
Vi hade det jätte mysigt endå faktiskt, hade kaffe och fika på torekällberget bland kycklingarna hahah.
Fast min man är han inte ännu och det känns ju lite bra att veta att det tar ca två veckor tills vi blir skrivna som man och fru hehe. Rekomenderar iaf att alla väntar till samma dag eller efter bröllopet. Och BOKA BOKA folk gifter sig varje dag tydligen. 

Jo så här var det, har ju haft fullt upp med en massa uppbokade helger pga släkten. Min moster skulle gifta sig samma månad som jag men med någon vecka emellan, släkt och vänner kom från tyskland och holland osv. Tydligen ville hon och hennes man bara ha vigsel (eftersom han inte tycker om att vara bland folk antar jag). Och då blev ju släkten irriterade över att hon bara skulle vigas, de kom från långa sträckor och ville ha en fest, pga det så gjorde hon en "möhippa" hon hade en bröllopsfest precis samma som vi ska ha. Med mat sångare honörsbord dans över 100 personer filmteam och tårta som hon fick skära själv. Det var super mysko och lite sorligt faktiskt för hon var så fin och såg ut som en brud fast med en champagne färgad klänning. Hennes vigsel var veckan efter sin möhippa. Då fick man klä upp sig igen och gå till kyrkan, efter det så åkte dem brudparet hem till sig, ingen kaffe eller fika utan alla gäster åkte sen hem. 

Hoppas verkligen inte den här nya möhippa festen blir någon som andra nyblivna brudar ska göra, för det såg så himla konstigt ut. Alla var på plats utan självaste brudgummen eller hans anhöriga. Så för er som planerar en stor "heno" eller möhippa på en stor lokal utan era män. GÖR DET INTE, ser bara sorligt ut.

Angående mitt bröllop så är det självklart lite nevöst, har fjärilar i magen och är väldigt lycklig samtidigt. Vi har en del fortfarande att göra men småsaker som mest håller oss igång för att inte bli allt för nervösa. Tror min fästman kommer bli extra nervös dagarna innan för han har varit så otroligt lugn. 

Spriten från tallin:
45 liter vin rött och vitt. Hette la conda merlot och Monte cobra
30 flaskor Whiskey tror den heter claymore, läste om den och den fick bra betyg på nätet och var riktigt billig
30 flaskor Koskenkorva (Finsk vodka)
15 backar karjala (Finskt öl)
15 backar cider
2 flaskor Champagne 

Tycker ni gör bra med att åka dit. Eftersom ni handlar för säkert mer än 3000 kr så kör dem varorna till er i tallin. Ni bestämmer tiden och betalar på plats. Betalade till och med med kort. Servicen är verkligen inte dålig :D
Tycker att när ni väl är på plats så ska ni på varsin spa behandling, det är väldigt billigt och dem är duktiga. Maten där är också väldigt billigt, passa på när ni endå är på en så kallad mini semester =)
 

Oh ett hett tipps till er som funderar på bordsnummer! (O) kom på en riktig fiffig idé idag om man inte vill köpa kort.
Vi tänkte limma nummerlappar på flaskorna, På vodkaflaskans baksida så ska det stå ett nummer. Det är tillräckligt stort och tydligt. Vi tänkte ha spriten på borden så varför inte passa på att numrera en av flaskorna? =)
Vår lokal hade inte heller placeringskort eller hållare och därför fick vi komma på något asap!
Man ska inte ta för givet att de har sånt fast jag tycker nog att dem borde!

Mustikka,
Det var det konstigaste jag hört faktiskt - möhippa med allt som hör till en bröllopsfest, men utan brudgummen!
Vad tyckte folket? Och varför honnörsbord och skära tårta? Det gör ju att det blir ännu konstigare! Vilka satt vid honnörsbordet? Vart hölls festen någonstans?
Är nästan lite fascinerad, har aldrig hört talas om något liknande!  

Tack! Nu har vi en liten fingervisning. Men vi kommer nog köra på Absolut Vodka & Grands Whisky. Köpte ni vinflaskor eller boxar? Vi funderar på att köpa boxar och ställa karaffer på borden - det blir både billigare och smidigare tycker jag. Det är ju inte alls många som kommer dricka vin (mest dom svenska gästerna) och då blir det onödigt att ställa en flaska vitt resp. rött på ALLA bord! 
Vi tänker att servitörerna frågar vid varje bord om dom önskar vin och om det finns någon/några vid bordet som vill ha vin, så ställer dom en karaff rött och/eller en karaff vitt vin! Och sen fylls dom på så länge gästerna vill fortsätta dricka vin! :) 

Får jag fråga hur det gick för er med OSA? Jag är jätteorolig att folk inte ska ringa och OSA. 
När ert sista svarsdatum gick ut, hur många hade då hört av sig och talat om ifall dom kommer eller inte? Om du bortser från dom allra närmaste som är "självklara"? Jag förväntar mig t ex inte att pappas och mammas syskon och deras barn ska OSA, dom är självklara, i alla fall enligt dom själva. Haha.  

De flesta tyckte precis som jag och du att det var super konstigt. Vi förväntade oss att han åtminstone skulle komma vid tårtskärandet för hon sa att han skulle närvara sista timmarna. Men icke sa nicke det var bara hon. 

Hon ville väl känna att hon hade sin bröllopsfest antar jag, Vid honörsbordet satt hon hennes tärna och bestman som då var hennes systers son, hon hade samma best man och tärna vid vigseln också.
Förstår fortfarande inte varför han inte hade en egen bestman, han är lite underlig men tror faktiskt han har någon form av socialfobi. Det är det enda som för mig förklarar denna märkliga fest haha, festen hölls i en liten mindre lokal i södertälje glömt namnet men ligger nära panorama. 

Vi körde också på boxar, det är mycket smidigare . Tycker dessutom det ser finare ut när dem är i karaffer faktiskt och som du skrev ovan, man slipper ha massa flaskor på bordet. 

OSA var jätte jobbigt, tror verkligen att folk inte läser korten. Av alla familjer så var det 5 som hörde av sig. Vi fick ringa runt varje dag och fråga alla. Vissa tyckte det var till och med konstigt.
Har fortfarande inte fått svar av 3 familjer och vi har inte kunnat nå dem. Hade jag varit du så skulle jag ringa en månad innan OSA och påminna, folk glömmer bort, många läser inte ens kortet utan ser på datumet och tiden och sedan slänger bort kortet. Självklart räknade jag inte heller med de närmaste för dem var redan en självklarhet.
Men alla resterande var super tröga, vissa tror att man bara ska ringa om man inte kommer och en del säger vi vet inte hur många vi blir men vi kommer! Hoppas du inte har lika sega gäster haha, det tycker jag var värst av all planering,  att ringa alla gäster som inte hört av sig!

Vad synd om hon verkligen hade velat ha en bröllopsfest och fick kompromissa bort det för att han är folkskygg. Hoppas hon är lycklig över sin "möhippa", så att hon inte är ledsen över att hon inte fått en riktig bröllopsfest. 

Jag har också hört "Vadå, måste man ringa och OSA även om man kommer? Det är väl bara om man inte ska komma som man måste ringa och tala om det?". 
Hoppas inte det är många som har den uppfattningen, då blir jag galen! Oh, så fort OSA och gästlista kommer på tal så blir jag irriterad! Men jag ska inte gå händelserna i förväg, det kanske går jättebra ändå.

Föresten, tack för ditt tips angående instrumentalisk musik till tårtan!  

Hur har ni tänkt ha dukningen på bröllopet? Det funderar jag mycket kring.  

Lavelii, det där med jobb och att skaffa barn har alltid varit ett problem för oss med. Jag är 31 år gammal och kände att det var dags för lääänge sedan. Men ville inte skaffa barn under studieperioden, speciellt som vi pluggade utomlands och var långt ifrån våra familjer och av ekonomiska skäl. Sen hade jag tänkt att bli färdig med ATn oxå, för som du säger så vore det så skönt att ha allt fixat och ha sin legitimation. Men nu har jag börjat tänka om. Blir ju inte yngre direkt och tänk om man går miste om sin chans att bli gravid bara för att man försöker tänka logiskt? vi vill ju ha minst 2 barn och biologiska klockan tickar! Så nu kommer vi att sätta igång så fort vi har gift oss. Vår barnlängtan tar över allt och jag prioriterar en familj före anställning. Vet att det låter dumt, man måste ju ha ekonomisk trygghet mm för att kunna försörja en familj. Men sånt löser sig alltid och det finns andra alternativ. Men att gå miste om sin chans att bli med barn för att man väntar för länge... går inte riktigt att göra något åt det när det väl är för sent.

Jag håller med Mustikka, tycker att ärlighet varar längst. Jag hade också satt mig ner med min chef och talat med henne om det. Men undrar samtidigt om hon får välja bort dig pga att du planerar att skaffa barn? Är inte det diskriminering eller olagligt? Sen finns det inget som säger att ni kommer att bli med barn direkt heller, kanske dröjer ett tag och då hinner du jobba ett tag till. Men i slutändan så är det upp till dig vad du gör. Tycker att det viktigaste är att du fattar ett beslut som du själv är bekväm med! Jag önskar dig lycka till med det och vet att det kommer att lösa sig. Saker och ting brukar alltid lösa sig på ett eller annat sätt!!!

Mustikka, lät lite jobbigt faktiskt med din moster och hennes man. Om det är social fobi han har så är det inte lätt att handskas med. Känner en person som har det och jag kan aldrig sätta mig in i den personens sits men det verkar vara riktigt riktigt tufft. Lät inte alls roligt för din moster att göra allt det där själv!

Kitkät, det här med OSAndet och gäster mm. Har själv fått fnatt på många av våra gäster. Det började med att vi bjöd ca 156 personer och räknade med ett bortfall på ca 15 personer eftersom många av de vi bjöd är från Iran och andra länder. Men nu helt plötsligt är vi nere på 129 st! Folk har hört av sig i sista stunden och kommit med konstiga anledningar, tex pga oförutsedda ekonomiska utgifter... What??? Tycker det är jättefult att höra av sig så i sista minuten. Men vad ska man göra? Kan ju inte tvinga dit folk. Precis som Mustikka skrev så var vi oxå tvungna att påminna folk om OSA- datum och förklara att ALLA måste svara.
Hahaha, hittar man bra saker på Cervera så ska man slå till, tycker jag! Och det finns inget som heter fel ände, man måste ju börja någonstans! Och sängar och soffor är faktiskt inte så svårt. Vi hade en heldag på Ikea, gick runt lite, åt lunch, fortsatte kolla efter prylar, tog en fika osv osv. Hahaha, åt nog mer än bestämde vilka prylar vi skulle köpa! Hoppas att er lägenhet överträffar alla era förväntningar!

Asal, välkommen tillbaka! Jag har själv inte haft någon lista som jag följt men tyckte att den Mustikka la upp var riktigt bra och väldigt enkel att följa. Det var så länge sedan du skrev här att jag måste fråga igen när ni ska gifta er? Visst var det så att ni skulle ha ett svenskt bröllop här och ett persiskt i Iran? Om ni åker till Iran så är mitt tips att köpa många saker därifrån, t ex brudgummens outfit, din brudklänning, inbjudningskort, noghl osv. vi köpte våra inbjudningskort från Iran när mina föräldrar var där och min mamma berättade att det finns ett område/ en gata i Tehran där de bara säljer bröllopsrelaterade saker. Hoppas det går bra för dig annars med planering och allt!

Haloo tjejer!
Angående barn. Precis som du Goli så har jag alltid sagt att barn och familj går före karriär. Alla dagar! Och både jag och fästmannen vill bli med barn och vet ju, precis som du säger, att det kanske inte går på första försöken liksom. Så det är inget som tas för givet, tvärtom. När andra talat om för mig: "vänta iaf 1 år. Res tillsammans. Njut!" Osv så har jag blivit upprörd och irriterad. Alltid poängterat att för det första så är det inget något får eller ska lägga sig i. För det andra ser jag inte barn som slutet på något fantastiskt roligt liv! Jag ser det som startat på ett nytt spännande och ett så klart omprioriterat liv. Resa kan man göra ändå, men kanske får tänka till två gånger på vilken typ av resa man gör liksom. Och inte ens det. Folk är så bekväma av sig idag ärligt talat. Blir bara trött. Kan inte ens gå till ican utan att ha ett helt ekipage av folk som ska agera barnvakt medan de lastar vagnen med varor. Visst jag kanske inte ska säga så mkt. Har ju inte barn än och inte befunnit mig i situationen. Men känner jag mig själv rätt, så är inte livet slut för att vi fått barn.

Iaf, vi vill också ha minst 2, max 3, som du säger så tickar den biologiska klockan. Och vi är välsignade med att min blivande man faktiskt har jobbat flera år (de åren jag studerat och inte kunnat spara) och kunnat spara och har ett fungerande företag. Min inkomst bidrar så klart till en högre ekonomisk trygghet men den är inte ett absolut måste. Och vid tiden för mammaledighet så har jag jobbat med en bra lön tillräckligt länge för att få ut en vettig föräldrapenning. Men som du säger, den biten löser sig alltid och det finns alternativa möjligheter.

Jo, det är diskriminerande om hon sparkar mig för det, tror jag. Kanske till och med om hon inte anställer mig med det som grund men det är ju lite diffust. Helt plötsligt kanske hon får anställningsstopp liksom. Hur ska man kunna bevisa att det är ren skitsnack. Å andra sidan hade jag då inte velat vara på den platsen ändå. Och i slutet av dagen så är barn viktigare för mig än karriären. Så där har jag egentligen mitt svar.
Som du sa Mustikka så tror jag faktiskt att jag kan prata med henne om en sån här sak. Jag tror inte att det kommer som en newsflash liksom. Dessutom så är halva kontoret på mig om att efter bröllopet så vet du att vi väntar oss en bula på magen!! Det är det ända folk snackar om i lunchrummet. Bröllopet och barn. Haha... Det är inte helt omöjligt att vi kan komma fram till något som passar oss båda precis som du säger.
och ja, Kitkät, du har rätt. Det är inget hon behöver veta. Att vi försöker. När det väl där dags för att berätta då berättar man och tar det från det.
Det jag dock funderat på nu är att vi inte åker på smekmånad ju förrän februari/mars. Jag tänker att vi inte behöver köra igång ordentligt typ förrän då. Dels finns det ju en chans att jag faktiskt blir gravid "direkt" och det skulle innebära att jag är gravid i 3-4 månaden vid smekmånaden och dels så hinner jag inte fullfölja mitt nya jobbkontrakt som sträcker sig till december. Det hade varit skönt att iaf ha den ur vägen. Så då tänker jag att om vi börjar försöka på riktigt efter årsskiftetet typ runt mars månad så hinner jag troligtvis bli klar med tjänsten. Sen bryr jag mig inte om jag får förlängt eller inte efter det. Och bryr mig inte om jag är gravid under tjänsten ju alls så klart. Men ja, vi får se. Brukar säga att Guds vilja får ske. Är det meningen att vi ska bli gravida på bröllopsnatten så blir det så haha... Det är inte mig eller fästmannen emot.

Men tjejer tack. Ni är så kloka. Behövde få lite reflektioner. Hos familjen och vänner får man standardsvaret "du är redan mamma! Har varit det så länge vi kan minnas. Klart du skaffa barn direkt" eller "neeeeeej skaffa inte direkt! Res. Lev. Tänk på ditt jobb!" :-/

Mustikka, det lät både sorgligt och jobbigt faktiskt. Om det är social fobi så är inte alls lätt. Kommer i kontakt med det på jobbet och det är tufft både för anhöriga och personen själv. Det blir en så ond spiral. De tar sig inte ut för att slippa möta ångesten och genom att hålla sig hemma så håller man ångesten i schack och därmed kommer en tillfredsställelse som förstärker den sociala fobin. Om det nu är det. Hoppas iaf att hon fick en dag att minnas, även om det låter märkligt.

Det där med sprit. Vi kommer ha en vodka flaska på bordet, en whisky en arak (och något mer som jag inte kommer ihåg) och läsk/vatten. Vin kommer finnas i baren och servitörerna kommer att gå runt och servera detta samt lägga fram en flaska eller två på borden där det dricks. I baren kommer också finnas drinkar som serveras från 22.30. Hoppas att folk tar sig till baren också. Fästmannen är lite orolig för detta medan jag menar att när det finns en bar som är öppen så dras folk dit. Man "förväntar" sig att man kan gå fram dit ju. Dessutom kommer vi ha en drinkmeny på bordet så folk förstår.

Tack Kitkät, ska kolla med Afram. Jag vill ju gärna rama in bordsnr kom jag på. Såg det på en släktings bröllop i USA. Såg så fint ut med bordsnr i en vacker ram.

Tror bestämt att vi skippar gästbok faktiskt. Syrianer kommer inte skriva i den. Jag tror inte de så det skippar vi. Nu ska vi åka till Sthlm och kolla klänningar till mamma. Wish us luck!! Ska försöka lägga upp lite bilder här när jag kommer tillbaka. Och ang stylisten, jag tror också det kommer bli hur bra som. Man får hjälpa på traven också ju så att de vet exakt hur man vill ha det.
Kitkät, en fråga...ska du ha paraply??? Vi som gifter oss under lite mer regniga perioder, liksom.

Hej tjejer! Jag kom in i den här tråden när jag sökte på en brudklänning någonstans 50 sidor bak och fastnade. Vilken fantastisk gemenskap ni har fått! Underbart att läsa även som utomstående. :)
En väldigt känslig sak jag undrar över som jag förstår om man inte vill svara på, men tänkte ändå fråga...
Jag och min fästman har sparat i ett par år för att kunna gifta oss. Utbildningen är klar och jag fick en anställning men pga en graviditet (vi har försökt i flera år och fått beskedet att vi behöver hjälp på traven och därför använde vi inget skydd, och även om timingen är helt fel så är vi överlyckliga över att vi faktiskt är gravida) så blev inte min provanställning förlängd. Men vi har nu ändå beslutat att lägga våra sparrpengar på bröllopet, även om varje krona går åt. Vi vill vara gifta. Och vi vill ha ett fint bröllop eftersom vi ändå är snart 30 och antagligen (förhoppningsvis) inte kommer gifta oss mer än denna gång. :)
Vi kommer lägga runt 100 000 på ca 50 gäster och kommer absolut inte välja det lyxigaste på något sätt.
Men nu till frågan... hur har ni råd med era orientaliska bröllop?
Alla planer och detaljer låter så fantastiska! Och med 300 000 gäster borde det ju VERKLIGEN skena iväg?
Sparar man hela sitt liv eftersom bröllop är ett så stort event i er kultur eller hur går det till?
(Ber om ursäkt om denna fråga är totalt tabu)