ångrar du något kring bröllopsdagen??

Vi hade först tanken på att ha ett litet enkelt borgerligt bröllop i trädgården med bara dom närmsta och sen lite fika efteråt typ. Men efter att ha funderat fram och tillbaka kom vi fram till att vi nog skulle ångra oss om vi inte hade ett "riktigt" bröllop med allt som hör till! Så vi tänke om, så till sommaren blir det hela alltet med kyrka, massa gäster, snygg brudklänning osv, det känns så kul!

Vi har inte vi gift oss än men jag tar mig ändå friheten och svarar då vi tänkte lika som er först men ändrade oss direkt

Vi tänkte också gifta oss i samband med våran sons dop nu den 7 juni men kom direkt fram till att inte hålla det hemligt. Gästerna fick en överraskning i brevlådan men det fick räcka jag ville först ha det hemligt för att det inte skulle bli för märkvärdigt och att gästerna skulle ha för stora förväntningar. Vi kommer ha dopfika efter kyrkan och sen blir det bröllopsfest då vi bjuder på hamburgare och dricka i vår trädgård. Vi ska vara uppklädda och allt sånt men det blir väldigt enkelt på kvällen. Vi hoppas på en bra fest och vi vill dela detta med våra nära och kära.

Det jag direkt märkte var vilken stor grej våra föräldrar tycker att detta är. Det hade jag inte alls tänkt på innan! Det är klart att det är speciellt som förälder att ens barn gifter sig. Det hade jag verkligen ångrat efteråt, att ta ifrån mina föräldrar allt nu innan. Även om det blir väldigt enkelt så hade vi inte klarat det utan våra föräldrars hjälp heller, bara på bröllopsdagen så måste mamma hjälpa mig massor med sonen.

Lite att fundera på kanske

Man kan tycka så mycket så.... :P

Att i efterskott "sätta in en slant för att man har dåligt samvete och inte visste om att det blev ett bröllop"... Nja...
Det vetesjutton om jag skulle ha gjort i alla fall...

Det känns lite som att försöka köpa sig fri från ett dåligt samvete som någon annan har skapat åt en. Dåligt samvete som man inte skulle ha haft om dom varit ärliga från första början. 

Jag skulle nog istället gått hem, känt mig lite lurad och sen ryckt på axlarna och tänkt att "jaja det är väl deras förlust då om dom inte ville bli firade" ;) 

Nästan allt var helt perfekt med vårat bröllop faktiskt... Men det är klart det finns några saker man ångrar i efterhand:

- Blommorna, betalade massa (ok, inte massa, men en del) pengar för en bukett som inte alls blev som jag ville ha den och som jag lika gärna hade kunnat skippa.

- Fotografen, att vi inte la mer pengar på henne så att hon stannade hela dagen. Hade gärna haft fler professionella bilder och inte bara vigsel och porträtt.

- Cateringen, att vi dels skulle varit noggrannare med att säga till om den alkoholfria drycken vi köpte så att de som ville ha alkoholfritt skulle fått denna serverad.
Och sen att vi inte kollade upp villkoren ordentligt så att det blev en överraskning för oss att cateringfirman ville ha betalt med kort redan på söndagen. Han som var ansvarig kom med en kortmaskin medan vi höll på och städade och ville att vi skulle betala resterande 70 000 direkt, vilket vi inte riktigt var beredda på, så vi hade inte 70 000 på det kontot just då. Det slutade med att vi förde över pengarna när vi kom hem, men cateringkillen var inte så glad på oss...

har inte gift mig än, men följer gärna tråden! kan bli interssant och lärorikt! 

Jag har inte heller gift mig än, men har grubblat väldigt mycket på hur man ska utforma festen så den passar alla.

Vi vill gifta oss får vår egen skull, men all planering är för att det ska passa våra familjer, släktingar och vänner. Och redan nu känns det som att det är där vi skulle kunna göra fel. Att vi tänker för mycket på alla andra och inte på hur vi vill ha det. Åtminstone är jag sån. Min sambo är lite mer "slå näven i bordet och sedan är det så", eller försöker i alla fall vara det :) 

Våra familjer är väldigt olika, och de har helt olika önskemål/krav på hur bröllopet ska se ut. Men jag tror och hoppas att de bara kommer att vara nöjda och glada över att bli bjudna :P Fast jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har ont i magen, trots att vi inte ens har ett datum att planera mot...

Jag är inte gift än men tycker efter mina upplevelser på bröllop jag varit på som gäst...

Varför gifta sig först och ha en bröllopsfest senare? Kan man inte vänta med bröllopet då också? Har varit på några bröllopsfester där brudpartet gift sig på annan ort tidigare och det har inte kännts som en bröllopsfest utan mer som en födelsedagsfest.Jag har inte fått känslan att vi har delat deras dag på samma sätt som på andra bröllop.

Jag gillar inte kombinationen dop och bröllop. För mig är ett dop barnets dag.

Om jag redan nu ska analysera vårt bröllop så känns det som att det enda jag ev kommer att ånga är att vi (kanske mest jag) tänker lite för mycket på hur andra ska uppleva dagen.
Så hur mycket jag än har tyckt nu tycker jag att ni ska göra precis så som NI önskar att fira er dag

Jag hoppas att jag lyckas övertala min sambo att ha just det upplägget på vårt bröllop, alltså vigsel med de närmaste och sedan stor fest senare med alla vi känner. Vi har en väldigt stor umgängeskrets, och många som är bekanta, men som jag kanske inte vill ha med under vigseln. Den vill jag dela med mina allra närmaste, med min familj och mina bästa vänner. Och våra kompisar/bekanta har främst frågat när vi ska gifta oss eftersom de vill ha en stor fest (vilket är ganska oförskämt, men en annan historia). Då kan de få stå över vigseln. 

Inget! Var helt perfekt :)

Vi har inte heller gift oss än så jag kan inte tala om mitt eget bröllop, men detta kan jag skriva under på! Vi hade tänkt hålla ett väldigt enkelt bröllop, men det sväller ut bara mer och mer och speciellt min mamma är så otroligt glad för bröllopet... Jag borde kanske iofs. ha anat hur viktigt detta var för henne då min kusin för några år sedan smet iväg och gifte sig, utan några inbjudna alls, och mamma pratar ännu om hur besviken hon blev över att inte få vara med och fira dem (vi står just denna kusin nära). Så ja, det verkar vara viktigt för henne med ett "riktigt" bröllop och jag vill inte ta ifrån henne denna glädje då jag är enda dottern hon har att gifta bort :) 

Sen kan jag bara berätta om ett annat bröllop jag var på där alla endast var bjudna till vigsel och dop i kyrkan, sen tog brudparet emot gratulationer och åkte sen iväg med sina respektive familjer för att äta middag på restaurang. Kvar stod alla vi som ändå var rätt uppklädda och fick bara åka hem...det kändes faktiskt som en trist avslutning, visst var det deras val att inte ha någon fest alls men kaffe och en enkel tårta i deras hem hade väl inte varit så jobbigt att ordna och hade känts betydligt festligare och roligare!

Har också varit på flertalet fester och bröllop som haft liveband men där ingen eller nästan ingen dansat. Var tom. på ett bröllop där bandet packade ihop och åkte hem i förtid, det var betalt fram till kl. 02 på natten men efter att brudparet åkte vid 11-tiden så började alla gå hem... Trist med fest om ingen vill festa! Så anpassa festen efter gästerna säger jag. 

Det här är en mycket bra poäng.

Det gäller både upplägg, klädkod och i princip alla aspekter.

Däremot ska man akta sig för att anpassa sig så mycket att man tappar bort sig själva.
Så jag skulle vilja omformulera det lite:
Ha era gäster i åtanke när ni planerar dagen och kvällen, men var trogna mot er själva samtidigt.

Har ni väldigt specifika intressen så plocka gärna in dom på ett eller annat sätt som ett tema. Men man behöver inte gå "hela vägen" så att säga om man vet att gästerna hade blivit väldigt obekväma i situationen.
Försök att glömma bort "hur en bröllopsfest/middag ska vara" och satsa på att få till den bästa fest/middag ni kan tänka er oavsett anledning att fira.

Det är det här jag tycker känns allra svårast! Våra båda familjer tycker att "uppklätt" är att ta på sig en ren skjorta eller kanske kjol om man är kvinna. Det är inte min och sambons uppfattning, men samtidigt vill vi inte tvinga alla att köpa nya kläder för att kunna komma på vårt bröllop. 

Jag slår vad om att ingen höll koll på min pappa skulle han dyka upp i skinnbrallor och kortärmad skjorta på vårt bröllop. Och min svärfar i jeans och t-shirt. Det är vad vi har att utgå från :P

Då får ni ju vara väldigt tydliga i klädkoden ;) 

Använd absolut inte dom hemsnickrade koderna och specificera gärna vad klädkoden står för ;) 

Typ:

Klädkod:Kavaj
Detta innebär att männen helst ska ha hel kostym - vilken inte behöver vara mörk, men även blazer eller udda kavaj är ok till kostymbyxor (chinos är ok om man inte vill ha kostymbyxor, men inte jeans eller läder).
För damerna innebär det dräkt, klänning eller kjol med blus som är finare än vardag och minst knälång. Inte heller här är det ok med jeans och läder och vi ser gärna att ni klär upp er mer än ni brukar.

;) 

Herregud, jag tycker det är respektlöst att dyka upp på ett bröllop i jeans och t-shirt eller liknande! Oavsett klädkod. Det finns ju vissa som aldrig klär upp sig, men jag tycker man bör anstränga sig när någon bjudit in till en större fest, dop, begravning eller bröllop.
Genom att dyka upp vardagsklädd tycker jag att man signalerar att man inte tycker festen är något speciellt.

Jag ångrar att vi inte bad om mer hjälp dagen innan och dagen efter bröllopet. Men sen dök heller inte all hjälp vi blivit lovade upp, vilket stoppade upp förberedelserna en del... Jag hade velat kunna njuta lite mer av stunden och förväntan dagen innan istället för att greja i lokalen till 22.

På dagen ångrar jag ingenting, En sak som förvånade mig var att jag inte grät en skvätt, trots att jag är en känslosam människa. Det var nästan en utomkroppslig känsla och det var som om jag redan gråtit alla lyckotårar, jag var hur cool som helst och helt torr i ögonen. Eller så berodde det på nässprayen,,,

Den enda vi ångrade var att vi sov på hotell på bröllopsnatten. Vi hade lika gärna kunnat sova hemma. Rummet var jättefint (men varmt!) och vi hade sen utcheckning dagen efter, men jag sov knappt pga en obekväm säng och relaxen som vi hade tillgång till dagen efter var inte direkt något speciellt. Nu handlade det visserligen inte om speciellt mycket pengar, men att sova hemma hade varit gratis och jag hade nog fått sova fler timmar trots två barn som då var under tre år...

Vad vi absolut INTE ångrar:
- att vi valde en lokal som hade en helhetslösning. Vi ville inte behöva lyfta ett finger på vår bröllopsdag och det behövde varken vi eller våra gäster.

- att vi satsade på fotograf! Hade en som var med oss tre timmar och tog porträtt, fotade vid vigseln, minglet och början av middagen. Dessutom hade jag en amatörfotograf med mig hos frisören när jag gjorde mig i ordning.

- att vi satsade pengar på riktigt bra solist och gitarrist under vigseln.

Bra idé att skriva saker man INTE ångrar också! Det kan nästan hjälpa ännu mer ibland :)

En sak till som jag ångrar är att jag inte gjorde som jag sa och satte mig ner i veckan efter och skrev ner vad som hade hänt under dagen. Man glömmer fort (i alla fall jag) och jag skulle verkligen tagit mig tiden att dokumentera allt jag kom ihåg när det fortfarande var färskt i minnet. Det går ju att göra nu, men det blir knepigare...