Hjälp mig! Är förvirrad.......

Sluta jämföra din nya pojkvän med din ex!! Nu är en ny kapitel i ditt liv och då ska man inte gå tillbaka till det gamla.. Tänk på hur din f.d svikit dig. diskutera saken med din nya kärlek..Jag gjorde likadant i början men sen lärde jag mig att han är en ny person i mitt liv och man måste acceptera dennes brister eftersom man själv har brister... ta en dag i taget och uppskatta det du har nu!
Kramis

Jag skulle så gärna vilja kunna tala om för min nya pojkvän hur det ligger till.. att han inte är helt glömd, och kanske aldrig kommer att bli heller.

Jag vet ju att jag och exet inte har en framtid så jag vet inte varför jag tänker så här...

Kan man verkligen ta upp såna här saker med nya pojkvännen? Är det inte känsligt? Han vet att jag har vart väldigt sårad, och sa häromdagen att det känns som jag släppt exet mer o mer...

Men ju mer jag går och funderar, desto mer kylig o irriterad blir jag på min nya snälla pojkvän... :(

du ska inte gå omkring och fundera... utan göra olika sker som båda du och din nya kan ha nytta av så svetsar ni samman på samma gång.... Kanske inte diskutera just de saker utan mer lära känna varandra..
Jag minns att jag och min sambo skrev ner våra funderingar och saker vi ville fråga om och sen titta på detta tillsammans och då lär man sig saker om varandra på köpet.. finns en sak min sambo har hittat på nätet vet ej vem som skrivit detta men:
"för att njuta måste man älska
för att älska måste man förstå
för att förstå måste man veta
för att veta måste man lära sig

för att kunna njuta av varandra måste man lära sig om varandra!"

Detta har vi på ett tavla här i lgh så vi påminns om vad en relation innebär!
Kramis

du kanske helt enkelt borde varit ensam lite längre..? Låter lite som att du blev "övertalad" att starta förhållandet, eller vad man ska säga.

Ni kanske skulle kunna försöka ta tillbaka förhållandet till "dejting-stadiet"?

Bianco, jag har nästan precis likadana erfarenheter som du (har ett 8-årigt långt förhållande bakom mig som slutade med otrohet, lögner och elakheter). Nu har jag och min "nye" pojkvän snart varit tillsammans i 8 månader och det känns jättebra.
Jag var väldigt sårad och "skadad" som jag kallade mig och träffade nog min pojkvän lite för tidigt. Men jag har varit väldigt öppen med vad som har hänt och han vet precis allt. Detta har för oss fungerat väldigt bra då han vet att jag inte har det så lätt när tankar och minnen bubblar upp. Det är faktiskt först nu han börjar tycka att exet ska falla helt i glömska, han känner att nu är det ju vi, att vi varit ihop ett tag nu. Och det har han ju rätt i, dessutom så mår jag bra till 99% nu. Men man måste låta det ta tid! 1 år är vad som är helt normalt, man sörjer ju.
Är det en stark kille du har träffat så klarar han att stötta dig. Att du jämför dem är inte så konstigt, det gjorde jag också. Men det hjälpte mig faktiskt då min pojkvän är så mycket finare människa än exet. Det hjälpte mig också att förstå vilken skit exet är och att jag förtjänar så mycket bättre!
Det där med irritation hade jag också mot min pojkvän, speciellt kläderna. Tror att man är så van vid det gamla att jag inte i början uppskattade hela personligheten hos min pojkvän. Men det gör jag nu, so what om han inte har precis de jeans JAG tycker är snygga? Vad tror du är viktigast när ni är 85, att ni kan prata och ha roligt eller att han har snyggast kläder på ålderdomshemmet?
Och så sa en kompis till mig, att kläderna, det kan man alltid fixa längre fram (han har nu iaf 1 par jättesnygga jenas)...

Lycka till!

Mina åsikter är inte alltid helt bekväma, men jag säger vad jag tycker och tänker...

Läste det du skrev i början av din relation med den nya killen och fick uppfattningen att du var bra mycket mer kär i kärleken och i tanken på ett förhållande än vad du var i honom.

Om man träffar rätt så tvekar man inte, det är vad jag har lärt mig...

Du kanske skulle behöva vara själv tills du hittar någon som du fakriskt blir kär i på riktigt och verkligen vill vara med...

Man ska inte värma gamla bullar!

Det var de "kloka" ord jag fick av bästisen då jag var i en liknanade sits för 2 år sedan, strax efter att jag träffat min nuvarande. Inte heller jag hade helt kommit över exet...

Är det verkligen exet du är kär i, eller minnena från när ni var ihop? De glada, bra minnena är ju de som etsar sig fast, inte de tråkiga och dåliga. Människan är ju konstruerad så som någon sorts överlevnadsfunktion... Man glömmer gärna bort när de behandlar en som skit eller inte städar/tvättar/diskar/handlar fast de lovat!

Och dessutom, den nya har, efter 2 år och otaliga shoppingrundor med mig, en numer helt hyfsad garderob! :)

Hej!

Å tack snälla ni för lite kommentarer.. trodde jag var den enda i världen som inte kommit över exet..

Jag är nog mest fäst vid våra fina minnen, det är ju det jag minns.. allt det dumma som han gjorde mot mig har jag "glömt" bort...

Min nye pojkvän är mer öppen, vi kan prata om precis allt. Och trots att vi bara vart ett par i en månad så vet vi att vi har samma framtidsplaner, men jag ska ta det lugnt och inte stressa fram saker.
Jag glömmer bort mitt ex mer o mer för varje dag, men han kommer nog alltid att ha en plats i mitt hjärta...Är nog mest ledsen för att det tog slut, det var ju inte något som kunde hända mig... men men!

Nu ska jag njuta av en dag i taget och ta med min pojke på en shoppingrunda ;) Fast hur säger man på ett fint sätt att han skulle köpa vissa saker? Är det lite känsligt i början kanske att shoppa nya kläder till honom, hehe :)

jag köper helt enkelt kläder till min sambo ibland när jag ser nåt snyggt som jag vet passar honom bra och ger sen och säger varsågod min älskling här har du nåt snyggt!

När vi varit ihop i ca 4 månader fyllde jag år och fick en vårjacka som jag tyckte var lite för dyr. Så sa jag att jag skulle köpa hoom något så det skulle kännas lite bättre... Han var helt chockad när jag sa varför jag tyckte han behövde nya jeans (det är det som jag "hakat" upp mig på...) för han höll inte alls med mig och det var lite grimaser i provhytten men nu är de han fick av mig hans favoriter.