Glamour, mon amour!

Gemma is back!!! Ahhh vill du pumpa på tisdag? Då kan vi ses nere vid Stureplan kl 18:00 istället. What about? Passet är 18:30-19:30 och sen glider vi vidare och äter.

Skoj att klänningen din blir fin och får ett nytt liv efter bröllopet. Min klänning går nog inte att att återanvända. Har förresten inte provat den som helklar...ska göra det i nästa vecka. Tänkte öva på min make up, ta på mig smycken, rubbet för att se om det matchar...I hope?!

Veta allt?! Trodde redan du visste allt om oss? Vad jag tycker har varit härligt med O är att han är superbra på att hålla kontakten. Från första daten har vi nog pratat varje dag (utom kanske 2-3 pga resor). Förutom telefonkontakt så är vi ständigt arbetstid uppkopplade på messenger så vi kan chatta innan var det låååånga mail.

Jag gillar inte heller att spela något slags spel. Utan tycker jag om någon så vill jag träffa honom varje dag helst! Dock hade vi en tuff första sommar då O visste att han skulle lämna landet och försökte hålla lite distans och jag kände mig helt desperat då jag från dag ett hade kärat ned mig totalt (fast det tog 3 månader innan jag kunde erkänna detta). Sen så blev det extra lite krångligare då vi båda var upptagna. Jag med en sicilanare och han med en Nice-brutta. Jag gjorde slut bums...men det tog något längre tid för O. Arrrrrgggghhhh!!!! Vi kan fortfarande inte prata om denna sommar utan känslorna väller upp och jag börjar få konstigt dimmiga ögon. Det var otroligt mycket känslor inblandade och vi hade det helt underbart tillsammans. Vill absolut inte vara utan den känslan!

Fysiska bonusfakta: jag vet inte! Jag faller inte för utseende utan för charm medan O såg mitt utseende först och därefter tog kontakt. Och med utseende här så var det baken. Tur att han inte gick förbi mig när jag var typ 20 ...för då hade jag ingen bak (såg ut som en planka).

Kaisa - kul när du vågar komma med dina inlägg och stort grattis till doktorerandet!

Lapinette, Gemma feels as though she was never gone, ´cause she was here in spirit! Älskade din romantiska berättelse, om kamp och passion med lyckligt slut! Har jag f ö tipsat om Elizabethtown? Perfekt om man sitter hemma ensam och suktar efter sin man en kväll.

Ja, låt oss pumpa. Svampen klockan sex, blir kanon.

Har ont i mina deltamuskler idag. Låg i sängen en lång stund och försökte dra mig till minnes gympaövningar men mindes bara att jag stylade inför mamma och pappa genom att göra utfall. Sen mindes jag sprutorna. Nu ska jag åka till Helsingborgs-sats och träna resten av kroppen så att allt gör lika ont. sen tänker man inte mer på sprut-ontet.
Åt frukost på altanen i solen. Ananas, mammas hembakta bröd med massa goda korn i och - naturligtvis - keso (chili). ikväll blir det en tjejmiddag, "FF" eftersom mamma och pappa ska till Göteborg på konsert.

Lapa mycket sol! Kram, G

Grattis Kaisa - är grymt imponerad över att du doktorerat i någonting som jag knappt kan stava till!

Härligt att läsa om hur det var när ni träffade era älsklingar. Själv så var jag precis nyseparerad (1 vecka!) när T kysste mig för första gången och berättade att han tyckte om mig och hade så gjort en längre tid. Det blev dock inget mer då, och jag hann med en hel del dejting och romanser under de följande månaderna. Tänkte knappt på T som jag trodde var en riktig tjejtjusare och ingenting att lita på. Men så blev det sommar och vårt "sommargäng" började umgås igen. Där fanns han och där fanns jag, och vi var båda singlar. Jag tänkte att jag kunde ju unna mig att ha lite kul med en Don Juan, men så upptäckte jag att T inte alls var sån, utan hade en massa kvaliteter som jag inte kände till. Han började sin uppvaktning, jag var lite motsträvig men så föll jag till slut, och det rejält. Det har varit vi sen den dagen och nu kan vi inte tänka oss livet utan den andra. Vi är som ler och långhalm och kommunicerar ständigt via mail och telefon när vi är ifrån varandra. Jag gillar att han är lång, bredaxlad och trygg, och han gillar att jag är liten, nätt och kvick. Vi skrattar mycket och bråkar så gott som aldrig - fick nog av det i mitt förra förhållande!

Jag har snuskig humor och är rapptungad, kan höja på ena ögonbrynet och se så där otroligt blasé och överlägsen ut, jag har värsta pokerfacet och kallas därför för isdrottningen, jag kan vicka på min tumme så att det ser ut som om den dansar magdans, och när jag är hungrig så kan jag få magen att kurra med flit. Det låter så högt och så äckligt att folk genast ger mig mat. Även jag har spagettiben men snygga och små flickfötter, putända à la ABBA-Agneta och generande hårväxt både här och där.

Snart ska jag iväg och hämta dem - RINGARNA - och sen blir det lunch på stan med en kompis.

Det är vår och försommar på samma gång, björkarna har slagtit ut och häggen är full av knoppar. Vore jag inte redan kär och galen, så skulle jag vara fullstänständigt livsfarlig just nu!

Nu har jag sovit pa saken och det kanns ratt bra. Gemma: Labb i kallaren? Ar dina foraldrar hemliga agenter de med???

"Mina" transportproteiner ar litet svara att tamja, ibland ar de bra da de forsvarar cellerna mot toxiner (typ san't som vi far i oss i maten mm) men ibland kan de skapa stor skada nar cancerceller kommer pa knepet att skydda sig mot cellgifter genom att pumpa ut dem. Sa i friska celler ar de bra att ha, men inte i cancer celler. Det om detta.

Jag ar en medelstor svenska (men som jag skrev nagonstans forut sa anses jag petite i USA:) ) med medelbont har och klarbla ogon. Roslagsbrud: Min tumme kan ocksa magdansa! Jag kan lagga tungan i flera veck, alltsa som tre rynkor... Usch vad ackligt det later! Har tyvarr ganska stora fotter sa jag ar alltid pa jakt efter skor som far dem att se mindre ut, fast att kopa for sma skor har jag gett upp for lange sen. Man blir inte sarskillt glad med skavsar!

Jag traffade mannen nar jag var har i USA som utbytesstudent for snart 8 ar sen. Jag traffade honom pa gymmet. Jag hade tankt att prova nagot nytt sa jag borjade pa en karate kurs och han var tranaren! Valdigt sexig i sin karate uniform. :) Vi gick nog och spanade pa varann i ett halvar innan han ringde mig. Vi var ute och at middag, tranade, jag fick massor av blommor, och traffades ratt lange innan det blev vi. Jag var ratt sa motstravig eftersom jag ju skulle aka hem nagra veckor senare. Men sen blev jag iallafall upp-over-oronen foralskad och det var fruktansvart att aka hem. Men det var OK eftersom han kom till Sverige 5 ganger pa ett ar! Dessutom sa pratade vi i telefon VARJE dag och gor det fortfarande nar vi ar ifran varann. Vi har valdigt bra kommunikation, vilket ar superviktigt for mig.

Skriver mer sen, maste kila!

Så härligt att läsa om era magdansade tummar och andra konstigheter. Försöker komma på vad jag har...men känner mig helt plötsligt jättenormal. Något som O skrattar åt är mina fötter, de är små, smala och aldeles raka. Ingen annan har skrattat åt mina fötter men har gör det ofta och har även påpekat för sin mamma att titta på mina fötter!!!

Annars har jag tidigare varit otroligt nöjd över mina dansarben men de har efter allt gymmande blivit för muskulösa och det är inte med samma känsla jag visar upp dem längre. Men en gång i tiden var de snyggast på dansgolvet.

Ha, ha...jag börjar låta som någon gammal tant som sitter på hemmet och pratar om ungdomen och hur fin man faktiskt var för sina nyafunna väninnor i 90-års åldern.

Kaisa - känner igen det där med att träffa någon när man är "på väg". Har hänt mig flera gånger, liksom för min O. Det var därför vi båda flöt på vår första sommar. Vi tog den inte på allvar utan visste att han var påväg och ingen av oss ville ha ett förhållande på distans IGEN! Men när den sista veckan kom och han skulle flytta så hade vi ett snack och insåg att vi mådde så bra tillsammans att det var dumt att avsluta det där och då...och nu ska vi gifta oss!

Aaahhh, tentan är över och jag fixade den garanterat! Vad var det jag sa? Jag kan blaja utav bara helskotta. Missar aldrig en tenta. Är bara rädd att någon en vacker dag ska komma på att jag är en stor bluff och har bara glidit mig igenom alla studier med bra betyg.

A och jag träffades på krogen. Jag gick fram till honom för att få prata lite franska och tyckte väl han var halvsöt, men inte så speciell. Han hade varit singel i 3 månader efter ett långt förhållande och var väl rätt sugen på en liten flirt med en svensk (läs: villig) tjej. Tiden gick och vi umgicks i princip varje dag och började efter ett bra tag märka att vi ju var jättekära och passade riktigt bra ihop.

Vi ringer också varandra typ 5 gånger per dag även om vi bor ihop och jämt är tillsammans. Men det är en vana som sitter kvar efter vårt distansförhållande. Mysigt tycker jag.

Jag gillar att han är lika barnslig (prutthumor) som jag, att jag aldrig kan vara arg på honom särskilt länge eftersom han får mig att skratta. Han har ett vackert ansikte och underbart kopparrött hår och bruna ögon.

Jag kan inte svara på exakt vad han gillar hos mig. Jag vet att han älskar mig, men han kan aldrig riktigt förklara varför (jag gillar att sätta ord på saker, men inte han). Det å andra sidan tycker jag är underbart, att han älskar hela mig!

Jag är päronformad med smal midja och breda höfter. Kan typ slå knut på mig själv för jag är så vig. Just nu sitter jag så ihopknycklad att ni skulle skratta om ni såg mig.

Trevlig helg!
Kram!

Åhhhh gillar ihopknöcklade människor!!! Har en kollega som sitter i alla möjliga ställningar när han jobbar. Alltid lika skoj att gå förbi hans rum.

Skönt att du klarade tentan! och vi får väl hoppas att ingen upptäcker att allt är en bluff.

Känner igen det där med att ha ständig kontakt. Vi messar, ringer och smsar dagligen och sen träffas vi (om jag här här) på kvällarna eller (om jag är i Sthlm) pratar vi i telefon 2-3 ggr per kväll. Nu har vi dock inte de där 2-3 timmars samtalen som vi hade i början utan kan vara lite kortare och koncistare.

Fredag eftermiddag och såååå trist att jobba! Märks det?

Jag träffade min man på en klubb, typ ett disco på ett kulturkafé / alternativbio. Jag dansade i en svart spetsklänning och såg nog ut som en liten tant. Han stod i skinnpaj, lång, mörk och lite småfarlig men med väldigt mjuk och forskande blick.
Vi blev ihop omgående, trots att jag hade en annan. Fast det var inget bra. Ringde och gjorde slut dagen efter att jag träffat min nuvarande, med motiveringen att jag träffat en ny. Rätt drastiskt med tanke på att vi bara pratat, men det kändes rätt. Sen dejtade vi väldigt korrekt i en dryg månad, varpå vi blev ihop och han stannade kvar i min lägenhet. För gott. Det var så enkelt! Och i åtta år har det liksom bara flutit på. Vi är nog minst lika förälskade som i början. Kanske därför vi utan problem kunnat vara ifrån varann i nästan tre år, utan att det påverkat relationen negativt. Klart, periodvis har det varit tufft. Vid ett tillfälle, när vi inte setts på flera månader och knappt haft tid att prata i telefon, glömde jag nästan bort honom. Hur han ser ut, varför vi var ihop.. läskig känsla men absolut oundviklig. Jag berättade det dagen därpå och sedan dess har vi ringt nästan varje dag. Han är bra, fattar när man menar allvar. Flyr aldrig konflikter heller, som många män sägs göra.

Min tjejmiddag var super! Vi drack moet, åt parma och melon (det måste man när det är sommar), följt av min goda bulghur - lime - chili - avocado - mangosallad med färsk grillad tonfisk och svärdfisk. Till efterrätt blev det jordgubbar och chokladpraliner plus espresso. Enkelt, gott och trevligt. Vi pratade såklart en massa om Kina. Man får förklara allt från början hela tiden för det mesta är olikt Sverige. Och ändå har jag ännu inte så himla bra koll, behöver lära mig massa. Språket framför allt.

Sov sött, kram: G

Oj vad förvirrad min story om hur jag träffade min man, var... Alltså: Jag träffade min nuvarande. Hade då ett förhållande som inte var bra, med en annan. Gjorde slut med mitt gamla förhållande dagen därpå. Trots att jag och min nuvarande bara pratat.

Lapinette, nice-bruttan låter inge bra. Me not like French bitches med smällande klackar. Känner mig inte ett dugg hotad av små kinesiska pyraija-tjejer, däremot av franska femmes. Speciellt när de sätter igång och bråkar om politik, då får min man en särskild sorts glöd i blicken som jag INTE tycker om. Morr.