Idag är det exakt ett år kvar tills jag gifter mej!!! Det känns så himla häftigt!
Det kanske finns fler här som gifter sej det datumet? Eller iaf i juli nästa år?
Isf kan vi väl utbyta erfarenheter om allt, hur långt har ni kommit i planeringen, hur mycket får klänningen kosta, vilken fotograf har ni valt,hur många ska ni bjuda o.s.v.
Duchess:
Du har rätt, det får kanske budgeten avgöra. Men du vet, jag vill ju satsa på det här bröllopet och jag vill ju inte att pengar ska vara ett hinder för att inte få det som jag vill ha det!!! (Det låter som om jag är värsta bortskämda rikemansdottern, det är jag inte! M2b har bra betalt och vi kommer spara massor det här året nu fram till bröllopet!)
Jag får fundera lite, vem vet, jag kanske hittar en helt annan klänning som jag väljer i stället och som inte är riktigt lika tung och stor!
Det finns en bild på nätet, men jag vet knappt om jag vill visa dej den för den gör absolut inte rättvisa till klänningen! Den ser jättetråkig ut på bilden, men det gör den inte alls i verkligheten! Men jag kanske går dit och provar igen, då kan jag ta kort när jag har den på mej!!! (Om man får göra det i bröllopsbutiker?)
lightfish: Grattis! Måste kännas skönt att ha klart med kyrkan. Hur var det - har ni bokat festlokalen också?
örebroare: Jag kikar gärna lite på bilden ändå, även om den inte gör klänningen rättvisa. Man är väl nyfiken :)
Rent generellt så tycker jag att folk ska få utforma sina bröllopsdagar precis som de vill. Det gäller även ekonomin. För mig personligen så är det en utmaning att fixa bästa möjliga bröllop för minsta möjliga summa pengar, men det kommer ändå att kosta en slant. Jag tror att jag (som gäst) skulle uppskatta allt från en borgerlig vigsel i trädgården och hemlagad buffé, till kyrklig vigsel i domkyrkan med fest på slottet, trerätters och hela baletten. Huvudsaken är att det känns att brudparet gör SIN sak, att de använt hjärtat när de planerat sin dag.
Nu har du mail Duchess!
Såja. Om nån undrar så kan jag meddela att örebroares klänning inte alls såg så klumpig ut som jag trodde. Däremot hade den ett släp som jag kan förstå är lite knepigt att hantera om man vill dansa hela kvällen.
Jag tror att det känns i magen när man hittat rätt! (gäller både karlar och brudklänning ;))
Duchess:
tack, jag går i högklackat varje dag, så mina fötter är härdade 
. Klacken var dock inte så hög nu ftersom det kommer att bli många timmar. Man kan dock köpa små kuddar att sätta under fötterna, ett tips till alla, oavsett smala eller breda klackar.
Duchess: jag håller med om ditt utlägg om ekonomin. Vi tycker att det är EN dag av vårt liv. det är vår kärlek som firas och det behöver den inte göra på ett slott. Vi är ett av de paren som hade kunnat ha ett tre dagars bröllop på slott, ekonomiskt sett, men man måste ju vara lite realistisk. Det är det som är skönt när man trots pengar hade en uppväxt som har varit väldigt sund. (och det ärju just därför som det hade varit möjligt idag)
En grej till: jag förstår inte de som LÅNAR penar till sitt bröllop (okej av föräldrar) MEN av en BANK!!!!!!!!!
Vi kommer att låna pengar, med all sannolikhet :)
Ett drygt år av pendlande mellan Umeå och Linköping har tärt hårt på plånboken. Vi har räknat ut att dubbla boenden, resor mm har kostat oss runt 70 000 på ett år. Från oktober kommer vi att bo på samma ställe, och då tar ekonomin glädjeskutt.
Vi tror dock inte att vi kommer att hinna spara ihop hela budgetkostnaden på ett halvår, så det som inte täcks upp av egna besparingar och lån/bidrag från våra föräldrar kommer vi att låna. Det rör sig inte om några astronomiska summor, men ändå. Jag jobbar med ekonomi och administration, och skulle aldrig dra på mig lån som jag inte kan betala.
Visst tycker jag att det är en sunkig idé att låna 300 000 om man är två fattiga studenter utan säkra inkomster i framtiden, men det är skillnad på lån och lån.
Alla situationer är unika. På samma sätt som jag inte har några problem med att andra par lägger ut fem gånger så mycket som vår budget, så önskar jag att andra har respekt för de val som jag och m2b gjort. Det inkluderar vår (genomtänkta) finansiering av bröllopsprojektet.
Duchess: alla gör på det sättet som passar dem. Ni verkar ha en sund inställnig till att det ska gå bra och betala tillbaka, framförallt nu när ni kommer få färre utgifter.
Hade det varit jag hade jag hellre väntat ett halvår och betalt allt själv. Men alla gör vi våra val och jag ser inte ner på någon för det
Eftersom ni inte hör mitt röstläge så tänkte jag bara passa på att understryka att det här inte alls är en känslig fråga för mig. Det jag kan reagera på är både kategoriska fördömanden av lån / kuvertavgifter, och sågningar av de som lägger stora summor på sin bröllopsdag.
Hade jag haft gott om pengar så kanske jag lagt ut 300 000 på bröllopet, vad vet jag? Men det stör inte mig om någon har en generösare budget än vad vi har.
Det finns i huvudsak tre anledningar till att vi gifter oss i juli nästa år.
Den första är att vi båda är kristna och tror på äktenskapet som samlevnadsform. Vi vill ha Guds välsignelse över vår relation, helt enkelt.
Den andra är att m2b har en bror som bor i Paris (med fru och tre barn), och han kan inte ta ledigt när som helst på året. Om vi vill vara säkra på att de kan vara med, så är juli/augusti att rekommendera.
Den tredje är att i juli 2008 så kommer en annan av m2b's bröder att gifta sig. De har två små barn, och väntar med giftemålet tills de är stora nog att lämna bort några dagar. Visst skulle vi kunna lägga bröllopet i närheten av deras, men vi tycker att det räcker med ett stort bröllop varje sommar.
Slutsatsen är väl att det finns orsaker till varför man väljer vissa saker (datum, pengar mm), inte bara för mig och min m2b. Livet är lite klurigt.. :)
