Jag tror nog att studiefasen faktiskt kan göra rätt stor skillnad eftersom det kan vara en omvälvande förändring om man t ex flyttar långt och inte har bott ihop förut. Speciellt om man har olika studietakt.
Jag pluggar mellan 60 och 70 timmar i veckan och det är väl jämförbart med hur mycket jag kommer att arbeta sedan. Min fästman utbildar sig turligt nog till samma sak så han förstår varför det är som det är. Likadant med att man ibland måste resa en del. När jag bestämde mig för att dra och plugga i Kina hela sommaren för att bygga på mitt CV så stöttade han mig fullt ut även om det bara var 1½ månad innan jag skulle åka som jag kom på det.
Jag fattar inte riktigt standardsvaret med att man måste leva lite först innan man gifter sig. Vi har båda hinnit med mer än vad exvis många 30-åringar gjort. Barn har vi iofs inte hunnit med men det vill vi inte skaffa förrän vi är gifta...
matteve skrev 2007-11-10 15:15:36 följande:
Vi är båda klara med våra studier till nästa sommar, men jag känner inte att studierna skulle förändra ett förhållande avsevärt. Vi har ju varit tillsammans medan vi studerat. Det beror iofs på, men har man en stadig grund i sitt förhållande och älskar varandra, så ska det ju inte vara ngt problem. "Man lär så länge man lever", eller hur?Däremot kan jag tänka mig att arbete kan vara påfrestande för relationer. T ex så kommer min man att ha ett väldigt tidskrävande arbete, där även resor ingår, samtidigt som jag ska försöka göra mig tillhemmastadd i ett nytt land med en annorlunda samhällsformation än jag är van vid. Tack o lov är min blivande en klippa, så jag är inte alls orolig. Det känns faktiskt spännande! Sen så vet ju varenda människa att livet inte är en dans på rosor. Det är därför viktigt att verkligen stötta varandra i livets alla skeden.