Lappis - åh vad kul med ny frisyr! Själv är jag riktigt kortklippt och det är inte så vanligt bland tjejer, men det är kul när det är fler som vågar klippa av de långa längderna. 
Får vi se en ny bild i galleriet, kanske? 
Sweet - så skönt att ni fick göra ett nytt UL så snart och allting verkade se bra ut! Ju kortare tid man behöver gå med sin oro desto bättre är det ju. Förstår att ni trots allt funderar på FVP, för man är väl gärna sådan att går det att få reda på mer vill man gärna ha den informationen också, för att bli så "säker" som möjligt på att allt är bra, men allt kompliceras ju klart av att det är en viss förhöjd, om än liten, risk för missfall. Jag är iallafall jätteglad för din skull att det ser bra ut så här långt. Kram!
Cicci - coolt med Dubairesa! Hoppas att ni får en trevlig tur, du och Victor, och att han fortsätter att sova bra av bara farten.
BS - hur sjutton ska man kunna veta när barnet egentligen är precis "lagom" i magen, när det först haft diarré ett tag? Det måste ju vara jättesvårt att bli klar över när man ska sluta med "förstoppande" mat, så det är lätt att förstå att Iris nu blivit hård i magen istället. Hoppas att ni snart kommer tillrätta med det!
Telis - det var inte alls meningen att ge en bild av att jag uppfattat dina tidiga inlägg om ivf som att du tyckte att ivf-barn var mindre värda eller mindre "bra" än barn som kommit till på naturlig väg, utan jag hade bara fått uppfattningen av just det som du skrev nu senast; att du tyckte att det verkade vara så jobbigt med alla mediciner och att du var orolig för hur det skulle bli med din endo. Annars tror jag precis som Oms att ivf-barn är minst lika mycket älskade som "naturligt" tillkomna barn, just för att de är så efterlängtade. Dessutom är det ju bara själva befruktningen som är konstgjord (eller sker i "konstgjord" miljö); hela graviditeten är ju precis på samma sätt som vilken graviditet som helst. Ledsen om jag gjort dig upprörd på något sätt! Kram!
Muggles - usch, jag borde verkligen bli bättre på att lyssna på kroppen, men jag har så himla svårt att acceptera att det inte känns precis som vanligt när jag promenerar. Jag vill inte direkt påstå att det gör ont, men det känns ju definitivt, och jag är helt säker på att det är i bäckenet det känns. Får väl försöka avstå en del av de där promenaderna, men det är så svårt när man älskar att röra på sig, och jag blir så rastlös när jag inte kan eller får. Får väl försöka simma lite oftare istället, men det är så mycket bekvämare att bara snöra på sig skorna och ge sig ut, än att ta sig till badhuset.
Vänner - det var ett intressant inlägg i barnmatsdieten; det kanske är fler barn här som blir glada om de får äta tidningspapper istället för riktig mat? 
)