Ännu en tur med barnkarusellen

Grattis BS!

Tubbies - ja vad ska jag säga som inte redan är sagt? jättetråkigt att det inte har fungerat! förstår om det kommer att ta en väldigt lång tid att smält, ge det tid. du har rätt att bli sur o avis på andra och tycka att världen suger, det e tom ganska bra att "sörja" lite, det är ju faktiskt (baserat på hur det e idag) en förlust och då kan man sörja. självklart hoppas jag på att det ska fungera bara av sig själv en vacker dag (detsamma gäller alla ofrivilligt barnlösa här inne) men om det itne gör det hoppas jag ju självklart på ÄD samt adoption. just adoption tycker jag nog personligen är det mest fina man kan göra och faktiskt att jag själv skulle föredra det framför ÄD då de barnen redan finns och behöver föräldrar. skulle vi vilja ha mer barn men att det inte skulle fungera så tror jag nog att det skulle bli adoption (om ekonomin tillåter det) framför IVF och ÄD etc.

skicar en stooooor kram till dig!

Tubbies el Am - jag vill också ha ett spotifymail - låter mkt intressant!

Mindre - trevligt hus! visst badrum o kök behöver fixas (ryser mer över badrum än kök helt klart) och tapeter o golv/tak/dörrar förnyas lite här o där men annars var huset mtk trevligt i såväl planlkösning som exteriör tycker jag - dock hade jag inte valt läget - tycker att en sån tomt blir jobbig m barn - det ultimata är mkt gräsmatta o en plan tomt.

Ang ÄD så har jag verkligen funderat vad jag egentligen tycker och jag tror inte att jag skulle klara av det. Att veta att ens barn har 50% av sina gener ifrån en annan kvinna o inte få veta vem det är skulle göra mig knäpp. jag tror själv att gener påverkar så mkt framförallt alla dessa ärftliga sjukdomar samt ens utseende och också i viss mån intelligens. att då bära ngn annans ägg skulle inte kännas bra för mig. jag o maken pratade om det och han är nog mer för än vad jag är - inte så konstigt då hans gener automatiskt lever vidare i barnet - medan jag är mer för adoption. där får man ju ändå ngn slags bakgrundshistoria till barnet.

BS - ang det här m att Iris sover så dåligt... först täntke jag att det gör ju så mågna barn i perioder och beroende på hur konsekventa föräldrarna är m rutiner o så men i ditt fall börjar jag fundera när du säger att hon vaknar först på dagis o desutom inte är nöjd då hon egnetlgien är trött. har du funderat på att gå djupare m detta? att kolla upp m läkare att allt e ok? hon kanske behöver hjälp m att sova o stanna kvar i sömnen - det kanske är ngt i hennes system som kickar igång henne lite för tidigt? jag förstår att ni tycker synd om henne - o er själva- sömn är ju A och O för att man ska orka.

Nenne - *vinkar för fullt* hoppas resan vart bra? jag e inte alls avis på dig *knyter nävarna o blänger*

Vickan - jag håller med övriga här - det låter som om du har ltie av en rädsla för det okända - dvs att kombianre barn m ditt så annars fullsmockade liv - men du minns väl när vi träffades för några år sen och jag fixade logistiken per tfn m äldsta dottern - allt går om man behöver! du om ngn kommer att greja det galant! förstår om resvägen är ett gissel, alternativet är ju att du går ned i tid under några år alt att maken gör det? eller så får ni helt enkelt flytta - det var ju det du pratade om innan ni flyttade till hålan -dvs det skulle inte passa att bo där m barn då jobben o vänner o familj var lägnre bort.

Hur mkt sover era barn under ett dygn?

Jag har en väninna vars alal tre barn har sovit minst 15-16h/dygn de första 3 åren... och de somnar dessutom av sig själva, hon har aldrig vagnat, eller nattat eller ngt o alla barnen är helt oliak varandra i temperament o sätt - lustigt - vad har hon för knep tro?

Mathilda sover varje natt mellan 19.30-06.30 utan att vakna ngt (ja vet - det e sååå skönt!) det blir 11 timmar. sen efter att ha varit vaken i 2,5h sover hon i ca 1h igen. och efter att ha lekt o ätit etc i 3-4 timmar så sover hon ca 1h och är sen vaken till 19.30.

totalt blir det ca 13h/dygn ibland ngn timme mer berodne på em sömnen, men det kan ocå var ngn timme mindre de dar hon får för sig att bara sova korta snuttar.

på dagen så vagnar vi henne, det tar väl ca 2-10 min innan hon somnar beroende på vad hon gjorde strax innan vi började vagna. och till natten så lägger vi henne bara i sängen i hennes kolmörka rum och så står vi bredvid i några min och korrigerar henne ibland, innan vi säger godnatt o går ut o stänger dörren.

hur gör ni andra o hur fungerar det för er?

AM - det lustiga m min väninnas situation är att hon har 3 olika biologiska pappor till barnen så det är inget genetiskt.

första gången bodde hon m pappan till stora dottern i ett turbulent förhållande några år andra gången var hon ensamstående (blev lämnad under slutet av graviditeten)och nu tredje gången så är hon stadgad o har det bra sen mellersta dottern var dryga halvåret. Hon har alltså 3 olika situationer och familjebilder och 3 olika pappor till barnen och trots detta så sover hennes 3 helt olika barn exakt lika - sammanträffande eller slump?

jag tror att hon har en grund filosofi att sova bör man annars dör man - dvs hon diskuterar det inte utan när det e sovdags så är det. punkt. Hon är alltså väldigt tydlig, oandra sidan så kanske det är barnen som vill sova så mkt o därför går det lätt? hönan eller ägget liksom...

jag säger som Mugglan - jag tror att man måste lära barnen att sova, jag har iaf märkt av det på mina barn.

Mathilda har ju sovit på alla möjliga sätt/tidpunkter fram tills idag men vi har sakta men säkert styrt upp henne att somna själv och sova i eget rum hela natten - sånt kommer inte bara av sig självt i min värld. från början sövde vi henne i famnen efter att hon ätit sin sista välling för dagen, då hade vi ofta musik på som hon gillade och vi vyssjade o gungade m en konstant rörelse som självklart var sövande. dessto äldre hon blev dessto mer intreserad av omvärlden och då fungerade det inte längre. Efter det började vi med att gå in i hennes rum "natta" rummet och hålla i henne tils hon somnade o sen lägga ned henne, nästa steg var tills hon slappnade av och nu lägger vi ned henne direkt sen några veckor tillbaka. Hon vill inte ens bli hållen utan hon vill somna själv - jätteskönt.

För oss har det som sagt fungerat att göra det stegvis i samklang m henne - att köra 5 min metoden på henne hade aldrig gott hon har alldeles för mkt vilja o trutin behov för att godkänna ngt så drstiskt. Sen påverkas ju sömnen av hur mkt hon har ätit under dagen - har hon ätit dåligt ja då vill hon gärna vakan o äta 1 ggr under sen natten (efter ca 7-8 timmars sömn) men annars så sover hon som sagt hela natten och justerar nappar o så själv - ibland får vi gå upp o ge henne nappen men det kanske är 1ggr/v.

Tubbies - jag är inte insatt i det här med ÄD då jag inte har behövt vara det. visste tex inte att man matchar utseende m mammans vilket iofs gör att man kanske ser mer likheter mellan varandra om nu det e tanken, vad vet jag. Jag har inte på ngt sätt ifrågasatt ditt eller ngn annans beslut om ÄD utan jag har bara sagt vad jag personligen tycker och för mig skulle en ÄD inte kännas bra. Däremot har jag inga problem m en adoption då jag känner många som är adopterade samt har adopterat och kan därför lättare relatera till det.

Däremot menar jag att om jag inte kunde få egna barn skulle jag adoptera framför ÄD därför att de barnen finns redan o behöver ett hem och att då ge dem ett är stort. Självklart skulle jag välja egna barn först - det skulle nog 99% av världens befolkning göra. Att få ägg av en annan kvinna bara för att få vara gravid o föda ett barn är inte ett val jag personligen skulle göra - men jag har förstått att flera här inne skulle ha gjort det. För mig är inte grav märkvärdigt (jag tillhör inte kategorin som klappar på magen och sjunger sånger etc)graviditet är en transport sträcka och en förlossning klarar jag mig utan men jag VET att det finns många kvinnor som skulle dö bara för att få uppleva detta.

Om du Tubbies o andra med dig känner att ÄD är rätt för er så är det självklart ngt ni ska pröva oavsett vad andra tycker o tänker - o tur e väl det! att vi alla tycker o täntker olika i frågor som dessa för annars skulle köerna vara såå långa att man skulle behöva börja köa innan man ens försöker bli gravid den vanlgia vägen

självklart hoppas jag att det kommer att fungera m er donator o att du får uppleva en graviditet o förlossning tillsammans m din make - det är ni minst sagt värda nu efter alla turer!

nenne - bra skrivet av dig med! jag tänkte på det där m spermadonation och nej jag är inte för det heller, jag har tex mkt svårt för de kvinnor som åker till andra länder o inseminerar sig bara för att de vill ha ett barn - ledsen men där tycker jag att det är ett för stort egobeslut faktiskt.

lite intressant, vi pratade om det här på jobbet idag och jag måste bara få säga att det inte var ngn som var för ägg- eller spermie donation framför adoption, jag tänkte innan att det kanske bara var jag som tänkte så men det visade sig att de flesta tyckte som jag och av samma andledning. De flesta av oss har biobarn men det var 2 ofrivilligt barnlösa par och 3 st som adopterat som tyckte likadant (vi var totalt 13 pers)en av dem har dessutom en syster som låtit inseminera sig utomlands för 3 år sedan - hon är 47år och ensamstående karriär kvinna som kom på att det här m barn skulle vara kul... idag jobbar hon minst lika mkt men har en Nanny till barnet.

nu är ju de flesta äldre och det kanske inte fanns ÄD som alternativ när dem senaste prövade sin lycka (ca 12-15 år sen)och visst kan det spela in, men ändå.

Nenne - jag tror nog att det spelar inte väldigt mkt om man kan få biobarn eller ej när man sen ska fatta beslut om adoption, ÄD etc. Jag har ju sagt från barnsben att jag ville adoptera för att göra en god gärning samt att jag inte ville vara gravid o föda barn o så, nu blev livet annorlunda men jag tycker fortfarande inte att grav o förlossning är ngt märkvärdigt, snarare opraktiskt faktiskt.

hade jag varit i er sits hade jag nog inte tyckt annorlunda om ÄD men andra människor hade kanske gjort det.Däremot vet jag att jag hade ställt mig i adoptionskö så fort vi skulle börja m IVF just för att vara ute i god tid (jag är så med allt).

Nenne - ja visst är det så ang föräldrarollen- "fel människor" får ofta barn och man önskade mågna gånger att det skulle vara körkort på barn - såväl teoritiska som praktiska test för att se om man är lämplig! men det innebär inte att de som lever ensamma o har satt karriär före barn tex blir en bättre mamma bara för att just dem har längtat. Att bli ensamstående under en grav är en sak men att medvetet låta inseminera sig som ensamstående är en annan sak. Då jag har varit en ensamstående mamma under några år kan jag helt ärligt säga att det ska inte vara ngt man ska kunna välja!

fast om man är i en relation och maken inte har några fungerande spermier ja då e det väl bra m spermiedonation eller vad det nu kallas, men jag har samma syn på det som på ÄD, men det är min syn det

piggelin - jag tror att det ligger mkt i vad du säger -dvs att ÄD fortfarande är rätt så ovanligt- jag tror att många som kanske egentligen är positivt inställda till det känner att de inte orkar mer efter alla invf etc och därför går direkt på adoption (OM de väldigt gärna vill ha barn) eller lägger ned (OM de bara kunde tänka sig helt biologska barn eller inte har råd etc.)

sen tror jag oxå som du säger att diskussionen o tankarna om insemination är ngt som kommer om man hamnar i den situationen själv och inte förr. jag har inte varit mkt singel alls i mitt liv, max ngn dag sen jag var 17 (har dock bott mkt själv samt varit tillsammans m tveksamma val för framtiden )men visst har jag velat haft ett syskon till min stora tjej men inte mer än att jag först lever i en bra stabil relation.

Jag kan förstå att man kanske är mer sugen på insemination om man själv personligen inte har upplevt att vara ensamstående mamma, man har då inte samma referensramar och tycker sig då bara ha rätt till ett barn o ser inte barnets rätt till två föräldrar (icke att jämföra m dem som blir lämande, pappan dör etc då detta inte var självvalt) jag kanske ser detta tydligare som har upplevt detta på samma sätt som Tubbies, Nenne etc är mer för ÄD än mig för det är aktuellt/kan komma vara för dem.

sammanfattningsvis så baserar vi vårt tyckande o tänkande på det vi känner till - precis som vanligt alltså

nu ska jag sluta hänga här o gå o möte upp min stora tjej i receptionen - vi ska sen iväg o fixa m vacciantioner o så inför vår utlandsresa här i jul

ha en bra dag/kväll allihopa!