Frågan är ju huruvida det alltid är bakåtsträvande att hänvisa till självklarheter. Det är kvinnan som bär barnet, föder det och därefter ammar det, rollen som primär vårdnadshavare av spädbarn blir således rätt självklar.
Det är det här som är huvudskälet till varför familjekonstellationerna sett ut som de gjort historiskt sett. Aldrig i livet att jag skulle kunna se mig själv i spegeln om jag som man ställt det så att min höggravida hustru tvingats ner i gruvan och hacka fram järn eller ut i skogen och hugga ner träd. Riskfyllda jobb är det, att vara gravid innebär naturligtvis ännu större risker för liv och hälsa i så tunga arbeten. Sen föds barnet, det behöver amning och omvårdnad och tja, återigen saker jag som man är betydligt sämre lämpad för eftersom naturen av någon anledning vägrat ge mig förmågan att producera mjölk utan långvarigt bruk av anabola steroider.
Nu är ju oftast lika tunga i denna sköna nya värld, men det här med amning och återhämtning efter graviditet har knappast ändrats, inte heller de hormoner som förmodligen binder kvinnan vid sitt barn på ett sätt som män antagligen inte påverkas av på riktigt samma sätt (det måste ha gjorts studier på detta område), eftersom vi biologiskt sett ännnu befinner oss på stenåldern så handlar det nog fortfarande om att gå ut i skogen och slå ihjäl myskoxar så att kvinna och barn har något att äta. Det är därför jag tror att det som populärt refereras till som socialt konstruerade könsroller ofta är biologiskt betingade vare sig vi vill det eller inte.