Brudöverlämning?

Jag hoppas att det är många som inte har svarat än så att det ändras lite. Det känns inte riktigt representativt för sanhället i stort just nu.

Jag har ända sedan barnsben velat att pappa ska gå med mig fram. När jag var på bröllop 01 där brud o brudgum kom fårn varsett håll var det liksom kalart för mig
Först går sambon o barnen ( vi har inga tärnor eller bestman) in fårn sidoingången o ställer sig o väntar i altargngen på mig som komme rin med min pappa den "vanliga" vägen längs altar gången. sista metrarna till altaret går vi tillsammans. Är jätte nöjda med vårt tänk o att pappa sa ja, trodde han skulle vägrat först Tanken är att ha en låtsnutt när sambon går in o en annan när jag kommer. vi får väl se om vi lyckas Vi bor i skåne föresten

Jag gick in med min pappa, men det berodde pa att jag gifte mig med en engelsman i Italien, dvs tva kulturer dar det ar normen. Min pappa har dessutom alltid velat gora det, och eftersom jag inte hade tillrackligt starka kanslor emot det, sa blev det sa...

Jag gick halva vägen själv, fram till maken som stod och väntade. Sen gick vi sista biten tillsammans. Hade velat gå hela vägen tillsammans med eftersom man i makens kultur går in med pappa så fick det bli en kompromiss.

Kommer från Skåne men bor utomlands.

Ska gå in med den blivande maken. Bor i Sundsvall.

vi ska bara ha ett litet borgligt bröllop med 16 gäster, hade vi varit i kyrkan hade pappa ev. fått "överlämna", pappa är fransk, och i frankrike är det nog vanligare än i sverige

Det stämmer - det är fler HÄR PÅ BT som vill bli överlämnade än ute i det verkliga livet. Det kan vara viktigt att minnas. Det är inte ett "tvärsnitt" av landets kvinnor som ska gifta sig som hänger här. Samma sak gäller solister, som man kan tro att ALLA har om man tittar här. Ute i min verklighet är det lite mindre än hälften av brudparen som har solist.

HUUR vet du hur många kvinnor som vill gå in med sin pappa det finns ute i landet??

En till präst skrev 2009-01-12 16:07:53 följande:

Jag vet hur ofta det efterfrågats i de församlingar jag jobbat i. Det är INTE lika frekvent som här om man säger så.
Men visst - varje brudöverlämning är en brudöverlämning för mycket.

Nej. Göteborg.