I vått och torrt och stiltje och orkan

Twixie: *Kraaaam* Åh, så tråkigt! Kramar och kramar och kramar! Hoppas att det tar sig snart igen. Låter bra att du inte har det så dåligt, hoppas att du fortfarande tar det så. Fick själv MF i v. 8(?) i min första graviditet och det var svårt, men kroppen och hormonerna tog hand om det på nått sätt. Grät ju massor, men hoppade på häste igen och blev gravida några månader senare igen. *Kraaaam*

Jag har varit vaken i en timme på min lediga dag... Daa: Jag vaknar med tuppen pga graviditeten... Går gärna och lägger mig lite senare igen. Men sova länge på morgonen är bara en dröm nu, innan kunde jag sova till 12 utan problem!

Fotbollsmamman: (blommis) Vad stolt jag blir över dig och att du är så bara och stöttande om kring din son. Det inspirerar!
Och vilken bukett! Så vacker! På en vacker brud!

Ninnis: Kan tänka mig att du är en farlig en att möta i vilken sportsgren som helst!

Så mycke att komentera att jag glömmer vad jag läst!!

Hvidis: Gulle dej! *glad*

Fast jag är snäll mot dem som är snälla mot mig...

Lanovia: Den tröttheten kommer jag ihåg! MAn kunde sova och sova och sova, men var lika trött för det. Kunde nästan somna när jag masserade folks hårbotten... Tog mig en halvtimme på brixen varje dag. Det går över, men lyssna på din kropp!

Hej Grå Katt!! Väklommen i gänget! Ska göra allt vi kan för attt smitta dig också! Bara du inte blir förskräkt av alla märkliga grav historier

Har gått in i v.30 idag. Det känns rätt stort! 10v kvar bara. Det börjar bli trångt inne i muffinhålan så det bökas runt en hel del där inne. Var ute och handlade igår (hittade inget..) och plötsligt känner jag hur ett knä eller en fot eller nått bara sträcker ut hela magen och liksom stannar där... Lillmuffin... Det är inte mer plats är det är där!
Folk har börjat stirra helt ohämmat på mig och min mage nu. Det käns lite konstigt...

Ninnis, tror inte det hjälper om man är i motståndarlaget och det är viktig match...
Jag gillade aldrig riktigt lagsporter för jag blev nog lite rädd för mig själv när jag blev gripen av adrenalinet. Skrek och gormade så jag tappade rösten och vara inte alls duktig nog till att få uppföra mig så, tyckte jag.

Hvidis, är du redan i vecka 30?! Shit pommes frites vad tiden går fort... Hoppas Lillmuffins stannar i muffinhålan ett tag till, trots att det är trångt Jag är säker på att folk tittar på din mage för att du är vacker och gravidstrålande!

Och sen sparkade du ju iväg trätofflor på motsåndarna, det kan ju vara ganska farligt...

Eller vaggar som en ko!!

Ååååååhhhhh!!!! Vilka bedååååååårande kiseångar!!!! Vill ha vill ha vill ha!!!

Tiden går så himla snabt, snart sitter man här och ammar med en skrikande bebis Vad har vi gjooort!!?? tur att det känns som om jag har gjort "ensam-livet" redan. rest runt och levt loppan längre än många tillåter sig själv att ta en paus från 9-5, varit egenföretagare, varit singel och hittat mannen. Det ÄR ju tid för nästa kapittel och lägga ego-livet bakom mig och försöka ge det bästa vidare till ett nytt liv och ge henne styrkan och möjlighjeten att få skina med den hon är. (lite flummit skrivet, men svårt att sätta ord på tycker jag)

Oj vad fiskmåsarna skriker idag!
Tror jag ska lägga mig och sola lite på balkongen snart, innan solen blir för stark.

Jepp, tollorna flög som kanonkulor genom luften...

En gång följde jag med min kompis på fotbollsträning. Jag hade mina mörkbruna loafers (ja, det var modäärnt då) på mig och tränaren pekade på dem och sa, har du kommit för att spela i de där skorna? Kom aldrig mer dit.