Tantvarning 5

Men fyyyyyy..
Jag har aldrig riktigt förstått vad det är han lider av! Jag satt här om dagen faktiskt och försökte leta tillbaka här i tråden, men utan resultat!!
Vill du berätta lite?

Im yours skrev 2009-07-27 13:55:42 följande:

Lilla gumman, håller tummarna för er!!
Vad är det som händer?? Ligger han på IVA??
Styrkekramar i massor till er båda!
Im yours skrev 2009-07-27 13:55:42 följande:

Det började m att han svimmade, fick hög feber. I april kom han återigen akut till sjukhuset, på någon timme bestämdes att en hjärtoperation skulle göras. Han blev sjukskriven t.o.m september-09. Efter det har han varit trött, och trött. Ja, sen fick han jättehög feber igen, och det blir inte bättre. Läkarna vet inte vad som är fel .........

Det är bara så sorgligt, är ju inte bara jag. Han har två flickor oxå, 16 o 19 år. Lasses fd. fru/deras mamma dog i en olycka för 10 år sedan.

Men herregud I´m yours vad är det du säger!!!

Jag fattade att han hade feber, men inte att han är på sjukhus!
Vad HÄNDER!!!

Nu blir jag ju jätteorolig!

*kramar om dig hårt och länge*

Im yours skrev 2009-07-27 13:55:42 följande:

ÅÅåh! Stackars er allihopa *stor stor kram* så obehagligt.

Im yours skrev 2009-07-27 14:06:13 följande:

Men hur länge har han legat med den febern nu då?

Jadå, han ligger på HIVS, el vad det heter, nått speciellt för hjärtan. Det tas prover hela tiden....... Tänk innan detta hade han aldrig en sjukdag, styrde ett stort företag ..........

Det är konstigt, vi har aldrig bråkat förut. Men nu vi verkligen varit rejält i otakt flera gånger. Kanske är det livets skörbarhet ...... att den stora kärlek vi känner för varandra inte räknas på nått sätt. Och det gör så sabla ont, både i mig och än värre då jag ser in i hans ögon.

Det är rädslan, litenheten, ängsligheten och livets nyckfullhet min vän.

Ingenting konstigt alls.

Jämte maktlösheten och ovissheten är det outhärdligt.

Jag ska verkligen verkligen tänka på er!

Im yours skrev 2009-07-27 14:15:43 följande:

Han lades in akut dagen innan vi skulle ha vår hotellnatt, den 15 juli, tror jag. Han var hemma nån dag, han kämpar så in i helvete, sorry för ordvalet. Men sedan var det in på sjukhus igen.

Tack förr all stöttning, och kramar. Ni är alla världsbästa vänner.

Åhh ... kramar om dig i massor!!! Igen!
Kanske är det så att ni varit i otakt för att han inte mått bra, är det inte ganska vanligt om man gjort något drastiskt tex hjärtoperation att man kan bli retlig ett tag...i alla fall påstår min läkarkompis det..
Både patienter och anhöriga blir väldigt sköra när sotra saker inträffar...

Du kanske ska vända på det och se det som att ni vågar vara sura på varandra och litar på att ni finns kvar för varandra ändå, för just så STOR är der kärlek till varandra!
Det är klart att er kärlek räknas!!

Försök att vila i varandra , håll bara handen och var nära...
och måtte de hitta orsaken till febern NU!!!